Språkutvecklande arbetssätt i praktiken

Skärmklipp 2017-10-26 09.22.28

I Utbildningsradions serie “Från vardagssnack till skolspråk” så ligger fokus på språkutvecklande arbetssätt i praktiken. Tittarna får följa med in i lärares klassrum på alla stadier och i olika ämnen för att ta del av praktiska metoder och arbetssätt som är språk- och kunskapsutvecklande. Efter programmen fördjupas programmets teman av forskare och andra experter.

Programmen har följande fokus och teman:

  • Att sakna ord
  • Att se mönster och strukturer
  • Att stötta elevens lärande
  • Att låta alla lyckas

Exempel på metoder i serien är reciprocal teaching, reading to learn, genrepedagogik och ASL (att skriva sig till läsning).  Arbetssätten är varierade och syftar till gemensam diskussion, aktivitet, struktur och progression av lärandet så att alla elever kan lära sig och lyckas.

Denna serie är en väldigt praktiskt underlag för lärare och arbetslag som vill utveckla sin undervisning tillsammans.

Här hittar du serien som är tillgänglig till 30 juni 2021.

 

Advertisements

Att sätta betyg av Helena Wallberg

Skärmklipp 2017-05-01 20.11.14.png

Helena Wallbergs senaste bok heter “Att sätta betyg” och behandlar betyg och betygsättning ur ett kollegialt perspektiv. Tidigare har hon skrivit böckerna “Formativ bedömning i praktiken:från förmedling till förståelse” och ” Återkoppling för utveckling: från förmedling till handledning”.  I den nya boken ifrågasätts den testkultur som smugit sig in på många skolor där kunskapskrav ständigt ska checkas av. Istället vill Wallberg få läsaren att öppna ögonen för lärande, hur man planerar för en mångfald av elever och hur man kan bedöma elevernas kunskaper på olika sätt i den dagliga undervisningen.  Boken förmedlar att bedömning är en del av undervisningen och man ska inte blanda ihop det med betygsättning samt att om läraren arbetar formativt arbetar man automatiskt med anpassningar.

Under ett läsår får vi följa ett fiktivt kollegium som brottas med frågor som angår alla lärare. Hur ska vi lärare följa styrdokumenten, bedöma, betygsätta och samtidigt möta alla elever utifrån deras förutsättningar? Det fiktiva kollegiet samarbetar, utvecklar undervisningen (t.ex. genom UDL) och hittar samsyn tillsammans. Bl.a. funderar de över vad vi letar efter i elevernas prestationer. Kollegiet antar utmaningen och hittar lösningar som fungerar för dem och som även kan fungera för andra, verkliga, arbetslag.

Wallberg tar upp många aktuella dilemman som  presenteras i början av boken såsom  lärarnas utmaningar, föreställningar och åsikter. Några av dem är:  var går gränsen mellan anpassning och “fusk”, det går inte att undervisa i en klass där flera elever har diagnoser, vi hinner inte jobba formativt eller med anpassningar om vi ska hinna med att arbeta med kunskapskraven, jag hinner inte ge stöd till elever som behöver det.

I boken finns en hel del verktyg och konkreta idéer som hjälper arbetslaget. Vi får t.ex. läsa om Universal Design for Learning, ankaruppgifter, hur man kan dokumentera kunskaper på olika sätt, Barbapapamodellen och hur man planerar förebyggande med PASS-teorin.

Här finns det mycket matnyttigt att hämta och jag skulle gärna läsa boken och arbeta med den i kollegiet samt diskutera många av de dilemman som tas upp. Ibland tycker jag  att kollegiets samtal är lite irriterande töntiga och tillrättalagda. Författaren reflekterade dock kring detta det i efterordet vilket gjorde att jag kunde släppa det för bokens budskap är så otroligt viktigt, planeringen måste hålla för ALLA elever i gruppen.

 

 

 

 

 

Filmer om olika textgenrer

Har du sett att “Orka Plugga” har gjort små filmer om olika textgenrer? Det finns nio olika filmer som är lite över en minut vardera. De textgenrer som tas upp är insändare, krönika, reportage, nyhetsartikel, debattartikel, brev, notis, dagbok och novell. 

Filmerna fungerar bra som repetition eller inledning. Varför inte kolla igenom några tillsammans med nior inför nationella provet på fredag.

PK-mannen utmanar normen

Skärmklipp 2017-03-13 08.03.45.png

PK-mannen gestaltas av Musse Hasselvall som i 6 program utmanar normen och ger alternativa perspektiv på norm och normalitet. De normer som bl.a. synas är mansnormen, funktionsnormen, svenskhetsnormen, heteronormen och kroppsnormen. Varje program är ca 15 minuter långt med tillhörande arbetsblad med frågor. Till serien finns en lärarhandledning med förslag på hur man kan arbeta med programmet i klassrummet, bl.a. finns ett färdigt Kahoot att använda.

Skärmklipp 2017-03-13 08.21.58.png

Såhär presenterar UR programserien “PK-mannen”:

“Musse Hasselvall gestaltar PK-mannen. Han lever i föreställningen att han är en öppen person med få fördomar. Samtidigt tillhör han på många sätt normen. Han är vit, hetero, stockholmare, medelklass, man och har inga funktionsnedsättningar. PK-mannen gör misstag i mötet med personer som på olika sätt är normbrytare och får dem att känna sig utsatta. Han gör det inte av illvilja utan som en konsekvens av att aldrig själv ha tillhört någon utsatt grupp. Syftet med serien är att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.”

Kompensatoriska verktyg i undervisningen

Skärmklipp 2017-02-20 17.39.24.png

I många av Sveriges skolor har eleverna tillgång till datorer och det finns stora möjligheter att använda kompensatoriska verktyg på sin dator/ipad eller i sin Chromebook. Alla elever och lärare har nytta av att kunna använda verktygen men för elever med t.ex. läs- och skrivsvårigheter är verktygen ofta avgörande för att kunna följa med i undervisningen. De digitala verktygen öppnar nya möjligheter för alla.

SPSM har spelat in tre korta filmer där elever med läs- och skrivsvårigheter förklarar hur viktiga de digitala verktygen har varit för dem. Du hittar filmerna här. I den fjärde filmen sammanfattas de övriga filmerna på fem minuter.

I Täby kommun har alla elever tillgång till Inläsningstjänst och de flesta elever har en egen Chromebook på högstadiet. Detta möjliggör att man kan lyssna på texterna i läroboken enskilt eller tillsammans. Efter det kan man arbeta med texten på olika sätt, t.ex. genom att ta ut och förklara begrepp eller sammanfatta texten tillsammans. När man använder Inläsningstjänst i undervisningen lär sig alla elever hur man kan ladda ner böcker till sin bokhylla. För elever som behöver inlästa böcker blir det en viktig vana och elever som lär sig genom att även lyssna på text får en ny möjlighet. Andra vinster  är att den skrivna texten och den upplästa texten jämställs mer i status samt att när många olika elever lyssnar blir det inte utpekande och annorlunda att använda sig av Inläsningstjänst. Här kan du titta på en film om Inläsningstjänst. Här berättar Björn Wennberg på Skarpängsskolan om hur man använder Inläsningstjänst.

Den talsyntes som finns inlagd på Täbyelevernas datorer är ClaroRead. När man är inloggad i Chrome syns den som en blå pratbubbla högst upp till höger i verktygsfältet. Björn Wennerbergs film om hur ClaroRead fungerar kan du se  här.

Stavningsprogrammen StavaRex, SpellRight och SchreibRex hjälper eleverna med stavningen och de finns som färdiga tillägg i alla Täbydatorer. Dessa program rättar stavfel och grammatikfel och kan användas av alla. Programmen  är utvecklade för personer med läs- och skrivsvårigheter och fungerar bra med ljudenlig stavning då de ger exempelmeningar på vilka ord som kan vara aktuella.

Skärmklipp 2017-02-10 07.12.52.png

Digital läsförståelse på engelska genom UDL

 

Skärmklipp 2016-02-10 15.14.45.png

UDL Editions har tillsammans med CAST utvecklat ett läsverktyg som följer några av de principer som finns i UDL ramverket. I detta verktyg kan man välja att läsa/lyssna på sex olika texter och samtidigt få hjälp med att förstå och reflektera runt texten enligt reciprocal teaching, RT 

I övre högra hörnet finns det talsyntes eller och olikfärgade understrykningspennor som kan vara till hjälp för en del elever. Talsyntesen skulle kunna vidareutvecklas och i många fall är det nog bättre att använda talsyntesen i datorn.

När man valt en bok kan man i förväg högst upp på hemsidan t.ex. läsa på glosor, gå igenom begrepp för litteraturanalys, bekanta sig med bakgrunden till berättelsen, läsa en sammanfattning av berättelsen och persongalleriet. Detta underlättar förståelsen för texten för många elever och kan vara en nyckel till att orka igenom en text.

Skärmklipp 2016-02-10 15.15.08.png

 

 

Innan man börjar läsa så väljer läsaren nivå 1-3 på hur mycket stöd läsaren behöver med att reflektera runt läsningen. Man kan byta nivå på stödstrukturerna medan man läser texten.

Skärmklipp 2016-02-10 20.29.21.png

Under läsningen får läsaren stanna upp och svara på frågor samt uppmärksammas på olika fraser och litterära begrepp. Om läsaren har svårt att svara på frågorna kan hen klicka på någon av nedanstående tre coacher så kommer det upp mer stödstrukturer och hjälp som hjälper läsaren att ytterligare fördjupa sin läsning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.38.24.png

Jag tycker absolut att det är värt för lärare att ta sig en titt på hemsidan och bekanta sig med tänket runt läsning och stödstrukturer. Varför inte börja med att läsa “How Coyote Stole Fire” tillsammans i helklass och arbeta sig igenom de olika momenten för hur man kan närma sig en text. På så sätt lär sig eleverna en struktur som de även kan applicera på andra texter.

 

Podtips

Lyssna på denna podcast med UDL gurun Katie Novak om du vill veta mer om Universal Design for Learning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.14.16.png

LEVLA LÄRMILJÖN

Skärmklipp 2015-06-03 20.36.08

Umeå kommun driver projektet “Levla Lärmiljön” som sätter lärmiljön i fokus. Genom att levla lärmiljön vill man bidra till att förstärka skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. I projektet har det utformats en handledning och formulär som ska hjälpa skolpersonal att systematiskt göra en konstruktiv beskrivning av problemsituationen samt att sätta in anpassningar och åtgärder i lärmiljön. Utöver formulären finns även en åtgärds och anpassningsbank som fokuserar på konkreta åtgärder i lärmiljön.

I banken finns åtgärdsbeskrivningar med fokus på konkreta anpassningar som kan göras i lärmiljön. Åtgärderna återfinns inom fem områden, förhållningssätt, strukturstöd, strategistöd, kommunikationsstöd och organisation. Jag rekommenderar verkligen att titta igenom materialet för det är till stor hjälp vid kartläggning, anpassningar och åtgärder till elevgrupper och individer.

Skärmklipp 2015-06-03 20.49.00Exempel på formuläret

Modellen som används behandlar problembeskrivning, önskat läge, åtgärder och avstämning.

Skärmklipp 2015-06-03 20.43.26

Nedan kan du se den första av 6 instruktionsfilmer som presenterar projektet.

 

Här kan du se alla instruktionsfilmer till materialet.

Här hittar du alla Levla formulär.

Här hittar du Levlas handledning.

Här hittar du Åtgärds- och anpassningsbanken.

Blackout poetry – poesi för alla!

Skärmklipp 2015-05-13 20.12.41Blackout Poetry

Ett sätt att skapa tillgänglig pedagogik är att erbjuda uppgifter som genererar elevaktivitet för så många som möjligt. Uppgifterna ska helst vara enkla att komma igång med samt inspirera och motivera eleven att fördjupa sig ytterligare i ämnet. Ett sätt att inspirera elever till skrivande av poesi och andra texter kan vara att använda sig av Blackout Poetry och kylskåpspoesi.

Austin Kleon är författare och anses ha uppfunnit Blackout poetry. Blackout poetry innebär att man tar en text och skapar poesi av  de befintliga orden genom att svärta ner text och skapa nya budskap. Detta går att göra för hand med tidning och penna men för den som vill använda Ipad eller telefon går det bra att fota av text och svärta ner i en ritapp som t.ex. You Doodle. Kanske kan man sedan göra en virtuell utställning i t.ex. Padlet, möjligheterna är oändliga. Detta kan även vara en ingång till att skriva en längre berättande text.

Det som jag fastnar för i detta är att det är en enkel början till att skapa egen poesi. Man slipper skrivkramp, orden är givna och uppgiften så likvärdig som det är möjligt. Skapandet av poesin är lekfullt och det är svårt att känna press när orden redan finns.

Här kan du se ett klipp med Austin Kleon och hans arbete och tankar om blackout poetry.

 

På ett sätt påminner detta om kylskåpspoesi, den där asken magneter som var så populär i slutet på 90-talet. Orden är givna, eleven kan ägna sig åt skapandet och innebörden av orden.

Skärmklipp 2015-05-13 20.25.37Kylskåpspoesi

 

 

Tid och tidsuppfattning

Skärmklipp 2015-05-01 10.28.48Skärmklipp 2015-04-30 21.01.41

Ju äldre ett barn blir desto större ansvarsbörda förväntas barnet kunna ta. En del av detta ansvar består av att kunna passa tider och veta hur lång tid saker tar att göra. Många barn med olika funtionsnedsättningar t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har svårt med tidsuppfattningen. Det finns även barn utan funktionsnedsättningar som har en svag tidsuppfattning. 

Man kanske inte tänker på hur mycket problem detta skapar i vardagen men skoldagarna bygger på att man ska kunna läsa av klockan och förstå vad den information man får betyder i relation till tid, d.v.s. ha en tidsuppfattning.

För att komma i tid till skolan måste man veta när man ska gå upp, hur länge varje moment tar innan man börjar lektionen, t.ex. klä på sig, äta frukost, gå till bussen/skolan, ta fram böcker samt gå till klassrummet. Väl i skolan ska nya tider passas i schemat, man behöver ha koll på hur lång tid man har på sig för en uppgift, veta hur lång rasten är, hinna ha lite rast, lämna och hämta nya böcker, gå på toa o.s.v.

Som tur är finns det både analoga och digitala hjälpmedel för att underlätta känslan för tid och hur klockan går. De digitala är mycket billigare men ibland kan det fungera bättre med analoga, man får testa sig fram ved som fungerar bäst för individen.

Ett sätt att underlätta för elever med svag tidsuppfattning under lektioner är att undvika vaga tidsuttryck såsom sen, om en stund och senare. I stället kan man använda en timer via projektor i klassrummet. Det finns olika digitala timers på nätet, ett exempel hittar du här. Timern hjälper alla elever att ha koll på hur lång tid de har på sig för en uppgift eller hur lång lektionen är.

Skärmklipp 2015-05-01 11.13.18 Såhär kan en digital klassrumstimer visualisera tiden.

 

Exempel på andra digitala tidshjälpmedel kommer här:

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.11Time Timer appen

Time Timer finns ju analoga men de är ganska dyra ca 400 kronor för de minsta pocketvarianterna upp till 700 för en i större storlek till klassrummet. Ett alternativ är appen som finns till Iphone / Android och Ipad för 29 kronor. Den fungerar ungefär som timern och väckarklockan i telefonen och man kan lägga in påminnelser , skillnaden är att man ser hur den röda cirkeln minskar i takt med tiden. Detta är ett stort stöd för många.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.47Timstock finns som app

Timstockar finns också analoga och kostar ca 1200 kronor, appen Timstock kostar 9 kronor. Timstocken visar tiden genom att räkna ner dioder linjärt.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.38Skärmklipp 2015-05-01 10.53.12 Fun Time Timer är gratis!

Fun Time Timer är helt gratis och räknar ner visuellt genom att en röd cirkel minskar. Samtidigt kryper snigeln från vänster till höger och visar hur lång sträcka det är kvar. Den fungerar bra som timer och är väldigt söt men man kan inte lägga in påminnelser, den bara räknar ner.

 

 

Undervisa inkluderande genom att modellera och använda stödstrukturer

Skärmklipp 2015-04-11 16.38.03

I det här 3 minuter långa klippet “I do, we do, you do”  på teachingchannel.org visar läraren Lindsay Young hur hon undervisar för att nå alla elever i en klass med stor mångfald.

Man kan sammanfatta hennes strategi såhär:

1.Jag gör: Läraren modellerar uppgiften tydligt framför eleverna

2. Vi gör: Läraren löser uppgiften tillsammans med gruppen  

3. Du gör: Eleverna övar på att lösa uppgiften självständigt med hjälp av stödstrukturer/instruktioner  

Stödstrukturer är stort i USA och de kallas oft prompts. En annan typ av stödstruktur kallas rubric och är mer som en detaljerad matris.  Det som Lindsay gör i denna video kallas scaffolding och är en teknik där läraren modellerar uppgiften eller strategin för att sedan gradvis lämna över uppgiften till gruppen och till sist till individen.

Ni som såg klippet reagerade kanske över innehållet i uppgiften, det gjorde i alla fall jag. Jag tycker att vi tar till oss strategin men lämnar fördomarna kvar i USA om att “good girls” från en fin familj klär sig anspråkslöst, pluggar och får A hela tiden, inte är intresserade av killar och aldrig går på fest…….

Skärmklipp 2015-04-11 16.47.03

ovan: Exempel på en i mina ögon fördomsfull uppgift