NPF- Podden

Skärmklipp 2017-03-14 17.32.07.pngSkärmklipp 2017-03-14 17.32.52.png

UR står bakom NPF-podden där psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo diskuterar och handleder utifrån ett NPF-perspektiv. Varje program är ca 15 minuter långt och behandlar en frågeställning. Säsong 1 innehåller 10 program och nu är det klart att det även blir en säsong 2.NPF-podden hittar du här.

Ett avsnitt jag vill rekommendera är “Inreda och anpassa klassrummet” där man pratar om hur fysiskt tillgängliga lärmiljöer kan se ut. I programmet tar Bo och Ulrika  upp t.ex. vikten av struktur, flexibilitet, att man nyttjar hela skolans lokaler samt att målet i sig inte ska vara att alla är i samma klassrum. En tillgänglig, fysisk lärmiljö är en flexibel miljö där man tar hänsyn till alla elevers olika behov. Ingen miljö står därför över någon annan, vi lär oss helt enkelt bäst i olika typer av miljöer.

Ett annat intressant avsnitt är “Vad göra med en skolarbetsvägrare?” där Bo och Ulrika diskuterar möjliga lösningar för en pojke som inte gör skolarbete och där man redan gjort olika genomgripande anpassningar med klent resultat.

 

 

Startblock för tydlig lektionsstruktur

Skärmklipp 2017-03-07 16.15.31.png

Det är lätt att glömma bort hur flexibel en elev behöver vara på högstadiet varje dag. Många gånger per dag byter eleven ämne, sal, böcker, grupp och lärare vilket är en ständig omställning. Efter varje omställning ska det fokuseras på nytt och eleven ska förhålla sig till den nya läraren och till det nya ämnet. För att hjälpa eleverna med dessa övergångar kan man i skolan arbeta med gemensamma lektionsstrukturer och s.k startblock.

Ett startblock innehåller någon form av kortare uppgift (ca 5 minuter) som eleverna ska börja med så fort de kommit in i klassrummet. Uppgiften ska stå på tavlan och får gärna knyta an till föregående lektion. För eleverna blir det en trygghet att alltid veta vad de ska göra när de kommit in i lektionssalen och uppgiften hjälper till att fokusera på arbetet i lektionssalen. När man gått igenom uppgiften går man igenom övrig lektionsinformation samt kan ha genomgångar vid behov.

Lektionsinformationen i startblocken kan i variera något men ofta innehåller startblocket förutom en uppgift visuell och auditiv information om:

Tid:  När börjar och slutar lektionen

Lektionens mål

Lektionens syfte: Varför är detta viktigt? Varför gör vi detta?

Vilka delmoment som ska göras/gås igenom under lektionen

Läxa 

En strukturerad, tydlig och engagerande lektionsstart är viktigt för arbetsro i klassrummet. Strukturen skapar trygghet och förutsägbarhet vilket är bra för alla elever och en absolut nödvändighet för en del. Tydliggörande av lektionens syfte och mål stärker engagemang och motivation samt skapar en tydlig yttre ram. Om eleven missar delar av den auditiva genomgången så finns all information om lektionen även projicerad på tavlan i skriftlig form.

Genom att läraren lyfter fram lektionens mål är det lätt att stämma av vid lektionens slut om målet är nått. Här kan man med fördel använda någon form av exit ticket för att eleven ska kunna göra en självvärdering i förhållande till mål och syfte.

Skärmklipp 2017-03-07 17.13.45.png

Kompensatoriska verktyg i undervisningen

Skärmklipp 2017-02-20 17.39.24.png

I många av Sveriges skolor har eleverna tillgång till datorer och det finns stora möjligheter att använda kompensatoriska verktyg på sin dator/ipad eller i sin Chromebook. Alla elever och lärare har nytta av att kunna använda verktygen men för elever med t.ex. läs- och skrivsvårigheter är verktygen ofta avgörande för att kunna följa med i undervisningen. De digitala verktygen öppnar nya möjligheter för alla.

SPSM har spelat in tre korta filmer där elever med läs- och skrivsvårigheter förklarar hur viktiga de digitala verktygen har varit för dem. Du hittar filmerna här. I den fjärde filmen sammanfattas de övriga filmerna på fem minuter.

I Täby kommun har alla elever tillgång till Inläsningstjänst och de flesta elever har en egen Chromebook på högstadiet. Detta möjliggör att man kan lyssna på texterna i läroboken enskilt eller tillsammans. Efter det kan man arbeta med texten på olika sätt, t.ex. genom att ta ut och förklara begrepp eller sammanfatta texten tillsammans. När man använder Inläsningstjänst i undervisningen lär sig alla elever hur man kan ladda ner böcker till sin bokhylla. För elever som behöver inlästa böcker blir det en viktig vana och elever som lär sig genom att även lyssna på text får en ny möjlighet. Andra vinster  är att den skrivna texten och den upplästa texten jämställs mer i status samt att när många olika elever lyssnar blir det inte utpekande och annorlunda att använda sig av Inläsningstjänst. Här kan du titta på en film om Inläsningstjänst. Här berättar Björn Wennberg på Skarpängsskolan om hur man använder Inläsningstjänst.

Den talsyntes som finns inlagd på Täbyelevernas datorer är ClaroRead. När man är inloggad i Chrome syns den som en blå pratbubbla högst upp till höger i verktygsfältet. Björn Wennerbergs film om hur ClaroRead fungerar kan du se  här.

Stavningsprogrammen StavaRex, SpellRight och SchreibRex hjälper eleverna med stavningen och de finns som färdiga tillägg i alla Täbydatorer. Dessa program rättar stavfel och grammatikfel och kan användas av alla. Programmen  är utvecklade för personer med läs- och skrivsvårigheter och fungerar bra med ljudenlig stavning då de ger exempelmeningar på vilka ord som kan vara aktuella.

Skärmklipp 2017-02-10 07.12.52.png

Bilder från UDL / Pedagogiska byrån

Här kommer mina bilder från presentationen om Universal Design for Learning på Pedagogiska byrån den 11/11. Om man är intresserad av att veta mer om UDL så rekommenderar jag särskilt att börja med att titta på filmerna som finns länkade till på den sista bilden.  Klicka på hyperlänkarna så tar de dig direkt vidare.

 

Variation som regel i klassrummet

Tänk om alla skoaffärer bara sålde skor i storlek 41 eller om kläder bara fanns i medium, absurd tanke. I skolan är det ibland så, alla elever undervisas på ett sätt, ska redovisa på samma sätt, får exakt samma prov samtidigt och får samma åtgärder om de misslyckas, t.ex. blir skickade till läxstugan/arbetstid gång på gång. Samma elever misslyckas och undervisningssättet verkar inte fungera för alla, eleverna verkar inte vilja ta ansvar, de gör inte läxorna, de kommer inte på provet och vägrar infinna sig på läxstugan/arbetstiden. De verkar helt omotiverade och elevernas agerande ger merjobb samt kan vara provocerande. Vad gör man? Ringer föräldrarna så att de får uppfostra sina barn lite bättre? Klagar hos rektorn?

Skärmklipp 2015-10-09 09.05.31

Vi provar att vända denna negativa spiral och lyfter ansvaret från eleven till undervisningen och lärmiljöerna. Istället för att försöka få eleven att passa in i den mall som erbjuds kan man se mångfald som regel istället för undantag. Redan i undervisningens planering kan man planera för olika sätt för att ta in information och fakta, olika sätt för att motivera eleven och olika sätt att redovisa sina kunskaper på. Varför inte erbjuda alla elever att testa olika strategier såsom t.ex. inläsningstjänst och inte bara elever med dyslexidiagnos. Om detta handlar UDL, Universal Design for Learning. Om du är nyfiken på detta så lyssna gärna på podden nedan på höstpromenaden 🙂

Skärmklipp 2015-10-10 16.46.57

Skärmklipp 2015-10-11 21.29.52

Lyssna på podcasten “Teaching in higher ED” där Mark Hofer berättar mer om Universal Design for Learning, UDL .

http://teachinginhighered.com/?powerpress_embed=1908-podcast&powerpress_player=mediaelement-audio

Skärmklipp 2015-10-10 16.50.19

UDL som en Game Changer

Skärmklipp 2015-10-06 14.06.30

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Universal Design for Learning här och här. I detta inlägg vill jag passa på att tipsa om “UDL series” , det är en serie på tre avsnitt med tillhörande powerpoints och arbetsmaterial som ska hjälpa lärare, rektorer och beslutsfattare att förstå UDL i teori och praktik. Det finns tre avsnitt som heter Explore (15 min) , Implement (17 min) och Lead (1h). I det sista avsnittet fördjupas kunskaperna runt UDL:s principer utifrån ett exempel ur musikens värld.

Dessa filmer passar utmärkt att använda som fortbildning i kollegiet. De är utformade för att engagera och ge upphov till reflektion och diskussion, bl.a. genom att de stannar upp filmerna ett par gånger och ger tittaren chans att reflektera över frågeställningar som hör till avsnittet. Jag rekommenderar att man tillsammans tittar på alla tre filmer på sin skola då UDL är en process som kan utföras på olika sätt och inget färdigt koncept.

Det första avsnittet “Explore” handlar om learner variability. Avsnittet tar upp vikten av att eleverna behöver valfrihet att inhämta kunskap på olika sätt då de är olika. Trots olikheterna så finns ändå en systematik i hur elever lär sig och det är de likheterna (universala) som vi ska använda oss utav. Det är viktigt att vi lärare förstår hur den systematiken fungerar och att vi använder oss av olika sätt att undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och nå goda resultat. När läraren tillämpar UDL är det ett sätt att ta hänsyn till alla tänkbara hinder i klassrummet kanske t.o.m. utan att veta exakt om de finns såsom t.ex. i början när man undervisar en ny klass. UDL förespråkar vikten av att ligga före och planera undervisningen så att den passar elever med olika tänkbara  behov som sannolikt finns i klassrummet. När man lär känna gruppen kanske man upptäcker ytterligare behov och kan justera undervisningen allteftersom. Genom UDL tillämpar man systematiskt en metod och slipper på så sätt anpassa undervisningen till varje enskild individ allteftersom man upptäcker hinder i undervisningen. Individualiserinen är inbyggd i systemet.

Skärmklipp 2015-10-06 14.08.37

Ett exempel på detta är att vi i en klass på 30 personer sannolikt har elever som har svårt med ljud, tycker det är läskigt att tala inför en stor grupp, har svårt att sitta still länge, har svårt med uppmärksamhet/ koncentration, tycker om att titta på film, helst vill lyssna på ljudbok, behöver ta paus ofta osv. Om vi redan i början antar att dessa behov finns och anpassar undervisningen efter dem så kommer sannolikheten öka för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen från början. Genom att göra undervisningen mer tillgänglig i allmänhet så lyfter vi även fokus från det enskilda barnets svårigheter till hur vi kan undanröja hinder på gruppnivå.

Jag tycker att är UDL är ett strukturerat sätt att sätta tillgängligt lärande i fokus och ett sätt att sträva efter att undervisa för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kanske är det ett verktyg för din skola när det gäller att omsätta teori till praktik.

 

 

 

AD/HD och våra lärmiljöer

Skärmklipp 2015-09-18 20.24.17Skärmklipp 2015-09-18 20.25.33

Man skulle kunna säga att AD/HD är ett kluster av symptom av funktionella särdrag som kan vara förenade med en ogynnsam utveckling och framtid i dagens samhälle. AD/HD symtom har alltid funnits men i dag är dessa egenskaper oönskade och problematiska i skolan, hur kommer det sig egentligen? Är ökad medicinering för så många barn lösningen? Vad är egentligen kärnan i problematiken, är det barnens hjärnor som bär på skulden och som ska behandlas kemiskt för att fungera såsom de flesta andra barns hjärnor? Behöver alla barn medicineras som får diagnosen? Har medicinen en positiv effekt på studieresultaten? Frågorna hopar sig och det finns knappast några enkla svar.

AD/HD står för Attention deficit disorder hyperactivity och är ett kluster av symptom, diagnosen ställs utifrån dessa kriterier som reviderats något i den senaste diagnosmanualen DSM-5. Diagnos AD/HD ställs utifrån en subjektiv bedömning av det underlag man har utifrån diagnoskriterierna. Det finns alltså inga blodprover, laboratorieundersökningar, hjärnröntgen eller neuropsykologiska tester att använda för att kunna ställa säker diagnos.

Orsaken till AD/HD är omdebatterad, det handlar framför allt om graden av arv och miljö, biologiska och psykosociala faktorer som debatteras. Forskarna är inte heller ense om i vilken utsträckning medicinering bör ske och hur många som egentligen blir hjälpta av medicinen. Enligt en rapport SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) gjort på uppdrag av Socialstyrelsen och Läkemedelsverket visar studier att effekterna av AD/HD medicinering endast återfinns under sex månaders behandling.

Under de senaste veckorna har AD/HD debatterats flitigt i media, kanske särskilt p.g.a. Vetenskapsradion i P1:s granskning i “ADHD och pillerboomen“. Antalet personer som får AD/HD diagnos har ökat med 500% se senaste 10 åren och medicinering har blivit en standardbehandling allt längre ner i åldrarna. Medicinerna som ges är centralstimulerande och kan ge ett antal biverkningar såsom aptitlöshet, sömnproblem, huvudvärk, magont, illamående, tillväxthämningar, högt blodtryck, depression, ångest och en känsla av att inte känna igen sin egen personlighet. Forskningen om hur dessa mediciner påverkar barn och vuxna i ett längre perspektiv är bristfällig och vi vet inte om det finns risker med en långvarig medicinering. Därför ska medicinering endast tas till när alla andra förändringar vidtagits som kan ge symptomlindring. Dessa förändringar kan vara kostomställning, ökad fysisk aktivitet, tydliga yttre och inre ramar, samt fysiska, sociala och pedagogiska anpassningar i skolan.

Det har konstaterats att AD/HD-symtom uppträder mer sällan under strukturerade förhållanden, i nya, intressanta situationer, när personen är engagerad i något, under en-till-en situationer, vid vuxenmedverkan/tillsyn och vid frekventa, direkta belöningar. Oftare uppträder AD/HD- symtom under ostrukturerade förhållanden, vid repetitiva aktiviteter, när personen upplever situationen som tråkig, vid många störmoment, vid minimal tillsyn, vid mental koncentration och långsiktiga, abstrakta mål.

Som lärare kan det vara svårt att förhålla sig till någonting som ter sig så oklart och det kan vara svårt för oss att ta ställning till olika medicinska rapporter och avgöra när och om  en elev ska medicineras eller inte. Man kan fråga sig om det verkligen är rätt när lärare uppmuntrar till medicinering vid samtal med elever och föräldrar. Är det inte läkarnas sak att besluta om i samråd med familjen?

Lärare är experter på pedagogik och lärmiljöer och kanske är det där vi ska lägga vår energi och omsorg? Vore det inte bra om all personal på varje skola  tillsammans skulle kunna fundera över vad man kan göra för att möta de svårigheter som finns inom AD/HD klustret med de resurser som finns? Sedan kan man även specificera vilka ytterligare resurser som behövs för att kunna göra ytterligare anpassningar. Vi skulle kunna läsa diagnoskriterierna och koppla svårigheterna till strategier och lösningar som kan hjälpa många elever och inte bara de som uppfyller tillräckligt många kriterier för att få diagnosen. Istället för att tidigt prata om medicin kan vi föra pågående samtal om vilka anpassningar som kan göras, utvärdera dem och fundera på vad som ytterligare kan göras. Helt enkelt ett systematiskt kvalitetsarbete med AD/HD i fokus.

Här kan du läsa mer: 

Jag har tidigare skrivit om AD/HD vilket du kan läsa här.

Behandlingsmetoder vid adhd – de tio viktigaste kunskapsluckorna läs mer här

ADHD – diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet läs mer här

Universal Design for Learning del 2

Skärmklipp 2015-04-18 17.21.46

Jag har tidigare skrivit om Universal Design for Learning (UDL) här och tänkte använda detta inlägg till att fördjupa kunskapen om vad UDL är ytterligare. UDL utgår från att elever har olika behov vid inlärning och därför måste undervisningen anpassas till elevernas olika behov. Metoden utgår från forskning och bygger på tre huvudprinciper som är viktiga i lärprocessen. Principerna handlar om hur eleverna tar emot, förstår och hanterar information, samt hur engagerad eleven är i sin lärsituation.

Skärmklipp 2015-04-18 16.21.16

1. Multiple Means of Engagement

Den första principen handlar om att lärandet måste motivera, engagera och angå eleven, eleven behöver känna delaktighet i undervisningen. Mål, material, metoder och bedömning behöver vara tydliga. Reflektion, självbedömning och feedback återfinns i denna princip, Samarbete och kommunikation ökar engagemanget liksom valfrihet samt äkthet, autenticitet.

2. Multiple Meanings of Representation

Den andra principen handlar om att det inte finns ett sätt för alla, därför måste man presentera information på olika sätt så att den blir begriplig för alla. I denna princip bahandlas sådant som att ge relevant bakgrundsinformation, synliggöra kopplingar, mönster och idéer. Visualisera, generalisera, arbeta med språket, begrepp, symboler, modeller m.m. Eleverna måste lära sig strategier för att informationen ska bli hanterbar och för att i slutänden göra den till sin egen.

Om man ser på denna princip så hör många metoder hemma här som vi använder i våra klassrum såsom t.ex. språkutvecklande arbetssätt, cirkelmodellen, I do you do we do-modellen, big five, reciprocal teaching och andra modeller för läsning såsom t.ex. question the author.

3. Multiple Means of Action and Expression

Denna princip handlar om att elever bearbetar information på olika sätt och därför behöver de verktyg för att kunna bearbeta information på det sätt som passar dem. Skolan måste tillhandahålla olika verktyg, arbetssätt och aktiviteter för att kunna uttrycka känslor och kunskaper.

På sikt ska eleverna då gradvis öka sin skicklighet i att sätta mål och planera vilka strategier de behöver använda och vilken väg de måste ta för att nå dem. De ska kunna planera sitt arbete, genomföra det och samtidigt kunna reflektera över processen och om de måste byta strategier utefter vägen.

På bilden nedan kan du se och läsa UDL guidelines Theory a& Practise version på engelska.

Skärmklipp 2015-04-18 16.22.17 Här hittar du bilden i utskriftsformat.

 

Det som jag tycker är intressant med UDL är att det är forskningsbaserat och en tydlig modell för att göra utbildningen mer tillgänglig. Det som man som arbetslag skulle kunna göra är att diskutera vad man redan gör i de olika principerna samt fundera på hur man kan öka tillgängligheten i undervisningen så att den blir begriplig för så många elever som möjligt.

1. Vilka konkreta strategier och metoder använder vi lärare för att uppfylla så många krav som möjligt i principerna.

2. Hur skulle man kunna arbeta för att öka tillgängligheten i principerna ytterligare?

 

UDL översikt gjord av Maryland Learning Links

 

UDL at a glance

The Blind Advantage- Bill Henderson

I “The Blind Advantage” berättar Bill Henderson om sina två utmaningar. Den första utmaningen var hans personliga resa när han som ung lärare fick reda på att han gradvis skulle bli blind. Han fick rådet att byta jobb men bestämde sig för att arbeta med det han brann för och blev så småningom studierektor, doktorerade, och blev rektor på Patrick O’Hearn Elementary school 1989. Här börjar den andra utmaningen som rektor och ledare i en inkluderande skola. Samma år som Bill blev rektor skulle skolan bli en inkluderande skola och börja undervisa elever som tidigare varit exkluderade och gått i särskilda skolor. Bill Henderson fortsatte som rektor och idag heter skolan Dr. William W. Henderson Elementary school. Denna skola är även en av de skolor som besöktes när några representanter från Täby reste till Boston på studiebesök med anledning av Täbys inkluderingsarbete.

I boken skriver Henderson om den stora utmaning som låg framför honom och även om misstänksamhet som fanns mot projektet i samhället, hos en del föräldrar och hos en del personal. Personal som inte ville undervisa i en inkluderande skola fick möjlighet att börja på andra skolor då Bill var tydlig med att ett inkluderande arbetssätt var skolans uppdrag. Uppdraget var inte enkelt men genom systematiskt arbete blev det möjligt och idag får skolan ta emot många besök från andra skolor som vill lära av deras framgång. Personalen och lärarna sporrande varandra och blev inspirerade av elevernas beslutsamhet och resultat. Successivt förbättrades resultaten hos alla elever och skolan blev känd som en skola med höga resultat. Ett sätt att uppnå dessa resultat var en balans mellan höga krav och lyhördhet för eleven.

Bills personliga resa karaktäriseras av ett lösningsfokuserat arbetssätt. När Bill mötte svårigheter p.g.a. att han var blind hittade han alternativa vägar för att lyckas vare sig det handlade om träning, läsning, bilkörning eller att manövrera micron hemma. Samma syn på anpassning och omställning använde Bill i sin skola. Det räcker således inte för en lärare att presentera ett sätt att inhämta kunskap på när klassens elever behöver flera olika strategier att välja på i en inlärningssituation.

Ett sätt att implementera det inkluderande synsättet på i skolan var att använda musik, konst, dans och drama. Konsten blev också ett arena där eleverna kunde mötas och lära av varandra och ett effektivt verktyg för lärande. Andra sätt att skapa en inkluderande skola var genom att använda olika tekniska hjälpmedel och att ge en del elever individanpassad hjälp såsom t.ex. att lära sig punktskrift, att arbeta med beteendestrategier eller att lära sig matte genom att laga mat. Den individuella undervisningen kunde ske utanför eller inom klassrummet, det viktiga var inte att alla var i samma rum utan att alla kände sig inkluderade, delaktiga och var en del av ett sammanhang. Undervisningen planeras enligt UDL (Universal Design for Learning) som jag tidigare skrivit lite om här på bloggen.

Andra viktiga framgångsfaktorer som berörs i boken är tydlig struktur och organisation ( på individ- grupp- och organisationsnivå), kollegialt samarbete (observationer, auskultation, planering, reflektioner, utvärdera undervisningen, samarbete med elevhälsan) , gott samarbete med eleverna och med hemmet.

En viktig sak i skolan är vad de kallar “peer tutoring” och de har ett särskilt program för det. I detta plan får eleverna tillfälle att under strukturerade former bidra med sin hjälp i klassrummen, dela ut material till lärare eller hjälpa till att servera mat på förskolan. Detta är ett sätt för alla att öva på att inte bara få hjälp utan även att hjälpa andra.

Nu kanske detta låter som en enkel framgångssaga där allt gått på räls, men boken är ganska tydlig när det gäller att även beskriva svårigheterna och vilket hårt jobb det ligger bakom att kunna vara så flexibla som de är. Bill Henderson är tydlig med detta vilket man kan se i detta citat, “Mediocrity was really not an option for us. Having so many students with disabilities and having to collaborate with so many others to help students learn and succeed required staff to be more skillfull and flexible than would have been necessary in other settings. Inclusion at the O’Hearn certainly forced staff to work harder and to collaborate more. Going blind had the same impact on me.” (s. 105/106)

Detta var en kort sammanfattning av “The Blind Advantage” och vill man läsa mer i detalj hur de arbetade och fortfarande arbetar så rekommenderar jag varmt att läsa boken. Den känns särskilt aktuell iår då inkludering är ledordet för skolornas utvecklingsarbete.

 

IMG_2726