Arbetsminnesträning som insats i skolan

Skärmklipp 2016-03-14 17.09.49

En ny studie vid Mittuniversitetet har visat att metakognitiv träning är väsentligt för att förbättra arbetsminnet. Elever som genomgår arbetsminnesträning och samtidigt övar sina strategier för tänkande och lärande förbättrar sitt arbetsminne medan elever som endast får arbetsminnesträning inte visar någon ökning av arbetsminnet. Psykolog Petri Partanens studie visade även att arbetsminnesträning inte hade effekter på huvudräkning eller läs- och skrivförmåga.

Arbetsminne, d.v.s. förmågan att hålla information i huvudet samtidigt som man bearbetar den, är åtråvärd i dagens moderna samhälle. Ju bättre arbetsminne desto bättre förutsättningar har vi för att planera livet hemma och på jobbet. Arbetsminnet hjälper också till vid läsning, skrivning och räkning och är centralt vid all nyinlärning.

Denna vetskap har många skolor uppmärksammat och idag har arbetsminnesträning blivit en allt vanligare stödåtgärd i Sveriges skolor trots det oklara evidensläget. Arbetsminnesträning i skolan sker ofta i form av dataprogrammet Robomemo som är ett krävande program att ta sig igenom. Träningen pågår ca 45 minuter om dagen under flera veckors tid. Tanken med arbetsminnesträningen är att eleven ska generalisera framgångarna i dataprogrammmet till andra situationer i skolan och i livet. Tidigare forskning går isär och det finns inget entydigt stöd för att träningsprogrammen ger framgång inom andra områden. Vissa forskare menar att metoden trots allt kan hjälpa individer med uthållighet samt att hålla fokus medan andra är tveksamma.

Dessa nya resultat ger en tydlig indikation på att arbetsminnesträning som stödmetod måste utvecklas innan man använder den som en evidensbaserad insats i skolan. HÄR hittar du hela studien “Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs

Petri Partanen disputerar i vår med en avhandling om utrednings- och stödinsatser för barn i behov av stöd. Det ska bli spännande att läsa avhandlingen!

 

Advertisements

Digital läsförståelse på engelska genom UDL

 

Skärmklipp 2016-02-10 15.14.45.png

UDL Editions har tillsammans med CAST utvecklat ett läsverktyg som följer några av de principer som finns i UDL ramverket. I detta verktyg kan man välja att läsa/lyssna på sex olika texter och samtidigt få hjälp med att förstå och reflektera runt texten enligt reciprocal teaching, RT 

I övre högra hörnet finns det talsyntes eller och olikfärgade understrykningspennor som kan vara till hjälp för en del elever. Talsyntesen skulle kunna vidareutvecklas och i många fall är det nog bättre att använda talsyntesen i datorn.

När man valt en bok kan man i förväg högst upp på hemsidan t.ex. läsa på glosor, gå igenom begrepp för litteraturanalys, bekanta sig med bakgrunden till berättelsen, läsa en sammanfattning av berättelsen och persongalleriet. Detta underlättar förståelsen för texten för många elever och kan vara en nyckel till att orka igenom en text.

Skärmklipp 2016-02-10 15.15.08.png

 

 

Innan man börjar läsa så väljer läsaren nivå 1-3 på hur mycket stöd läsaren behöver med att reflektera runt läsningen. Man kan byta nivå på stödstrukturerna medan man läser texten.

Skärmklipp 2016-02-10 20.29.21.png

Under läsningen får läsaren stanna upp och svara på frågor samt uppmärksammas på olika fraser och litterära begrepp. Om läsaren har svårt att svara på frågorna kan hen klicka på någon av nedanstående tre coacher så kommer det upp mer stödstrukturer och hjälp som hjälper läsaren att ytterligare fördjupa sin läsning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.38.24.png

Jag tycker absolut att det är värt för lärare att ta sig en titt på hemsidan och bekanta sig med tänket runt läsning och stödstrukturer. Varför inte börja med att läsa “How Coyote Stole Fire” tillsammans i helklass och arbeta sig igenom de olika momenten för hur man kan närma sig en text. På så sätt lär sig eleverna en struktur som de även kan applicera på andra texter.

 

Podtips

Lyssna på denna podcast med UDL gurun Katie Novak om du vill veta mer om Universal Design for Learning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.14.16.png

Helen Timperley- Det professionella lärandets inneboende kraft

Skärmklipp 2015-09-09 22.02.53

Helen Timperley är professor i pedagogik vid University of Auckland och har skrivit “Det professionella lärandets inneboende kraft“. Grundtesen är att lärares professionella lärande har en direkt gynnsam inverkan på elevernas lärande, det är eleverna som är i centrum. Syftet är att lärare ska utvecklas till experter på anpassning, dessa ska arbeta i skolor med stor anpassningsförmåga. Helen Timperley uttrycker det såhär:

Det handlar om att gå från professionell utveckling till professionellt lärande, att sätta eleverna i centrum, att fokusera på nödvändiga kunskaper och färdigheter, att genomföra systematiska undersökningar av metodernas effektivitet, att vara tydlig med vilka teorier om professionalism man utgår från och engagera alla i det lärande systemet.” 

I början av sin bok presenterar Timperley sex förändringar som måste genomföras för att förändra vårt sätt att tänka kring professionellt lärande. Dessa är:

  • Från professionell utveckling till professionellt lärande För att lösa djupgående problem måste man förändra undervisningen på djupet. Då måste man utmana befintliga antaganden och kunna skapa ny kunskap. Det går inte bara att tillföra nya saker och tro att det ska vara lösningen.
  • Eleverna i centrum för professionellt lärande Framgången ska mätas i elevernas resultat och välbefinnande samt vara orsaken till att lärares utveckling och engagemang.
  • Fokus på professionella kunskaper och färdigheter Kunskaper och färdigheter som utvecklas ska vara praktiska och kunna appliceras för att lösa flera undervisnings- och lärandeproblem. De ska inte vara individ- och situationsbundna.
  • Professionellt lärande som systematiska undersökningar Man måste systematiskt undersöka hur effektiva undervisningsmetoderna är för elevernas engagemang, lärande och välbefinnande. Här finns stora likheter med BFL.
  • Professionalism genom reflekterande undersökningar Genom att systematiskt koppla praktiken, d.v.s. undervisning och elevers lärande till teori, eftersträvar man nya metoder för att lösa varaktiga problem.
  • Professionellt lärande på alla nivåer Lärare kan inte lösa djupgående problematik i systemet på egen hand och därför måste alla engagera sig i det professionella lärandet från rektorer till huvudmän och politik

Skärmklipp 2015-09-09 22.11.04

Professionellt lärande organiserar Timperley i kunskapsbildande cykler. Ovan syns Timperleys modell för lärares undersökande och kunskapsbildande cykel som börjar och slutar med eleverna. Motivation i cykeln är lärarnas eget behov av att veta, inte någon annans vilja att få berätta. När man gör en professionell undersökning får man nya perspektiv snarare än diskuterar olika sätt att gruppera och etikettera elever på. I början identifieras elevernas och lärarnas behov, i boken finns frågebatterier som man kan ta till hjälp.

Steg tre i cykeln handlar om att man ska fördjupa sina kunskaper genom att man gör dem i praktiken. En djupare förståelse mellan praktik och teori används för att lösa specifika praktiska problem. Lärare ska inte drivas av “trial and error” utan reflektera över vad som ger resultat och varför.

När lärare har utvecklat sin undersökande förmåga måste detta generera en förändring av undervisning för att vara till gagn för eleverna. Att förändra undervisningen är en del av lärandet. I cykelns sista del analyserar man vilken effekt förändringarna gett på elevernas resultat, denna process är central och den viktigaste faktorn för att lära på djupet. När lärarna granskar resultaten bygger de samtidigt upp sin egen expertkunskap om att anpassa undervisningen.

“Ledare måste vara så pass involverade i det professionella lärandet att de vet vad de ska göra för att utmana och stödja sina lärare”

En viktig del i detta arbete är att alla lärare ska delta och även ledarna. Lärarna måste få stöd av sina ledare annars kan de inte genomföra ett systematiskt förändringsarbete och lära på ett sätt som möter elevernas behov. Detta kräver en förändring av ledarnas tänkesätt för att kunna delta i professionellt lärande. Timperley har därför även en undersökande och kunskapsbildande cykel för ledare.

IMG_5267    Cykel för ledare

För att det professionella lärandet ska fortsätta att fördjupas och inte bara bli en engångsföreteelse behöver vi utveckla system för att  fördjupa vårt lärande i återkommande cykler. Vi behöver även bredda vårt fokus till nya områden och nya utmaningar och bilda sammanhängande lärandesystem på olika nivåer i skolsystemet. Det krävs mycket mer än enstaka punktinsatser för att dessa förändringar ska bli meningsfulla och varaktiga.

Här kan du se när Helen Timperley föreläste i Stockholm 2014

 

LEVLA LÄRMILJÖN

Skärmklipp 2015-06-03 20.36.08

Umeå kommun driver projektet “Levla Lärmiljön” som sätter lärmiljön i fokus. Genom att levla lärmiljön vill man bidra till att förstärka skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. I projektet har det utformats en handledning och formulär som ska hjälpa skolpersonal att systematiskt göra en konstruktiv beskrivning av problemsituationen samt att sätta in anpassningar och åtgärder i lärmiljön. Utöver formulären finns även en åtgärds och anpassningsbank som fokuserar på konkreta åtgärder i lärmiljön.

I banken finns åtgärdsbeskrivningar med fokus på konkreta anpassningar som kan göras i lärmiljön. Åtgärderna återfinns inom fem områden, förhållningssätt, strukturstöd, strategistöd, kommunikationsstöd och organisation. Jag rekommenderar verkligen att titta igenom materialet för det är till stor hjälp vid kartläggning, anpassningar och åtgärder till elevgrupper och individer.

Skärmklipp 2015-06-03 20.49.00Exempel på formuläret

Modellen som används behandlar problembeskrivning, önskat läge, åtgärder och avstämning.

Skärmklipp 2015-06-03 20.43.26

Nedan kan du se den första av 6 instruktionsfilmer som presenterar projektet.

 

Här kan du se alla instruktionsfilmer till materialet.

Här hittar du alla Levla formulär.

Här hittar du Levlas handledning.

Här hittar du Åtgärds- och anpassningsbanken.

INSTRUCTIONAL ROUNDS- ett verktyg för skolutveckling

Skärmklipp 2015-05-19 20.24.20

Lee Teitel gästar denna vecka Täby för att föreläsa om “Instructional Rounds” för skolledare och lärare i Täby och Sollentuna. Under besöket kommer även en rond att genomföras på en av Täbys skolor. Vem är då Lee Teitel och vad innebär Instructional Rounds?

Lee Teitel är Doctor of Education på Harvard och har varit med och utvecklat Instructional Rounds. Instructional Rounds eller läranderonder som man ibland säger på svenska är ett sätt för skolor att systematiskt arbeta med skolutveckling genom att observera verksamheten. Ronderna fokuserar på var vi står och vad vi kan lära. Här kan du lyssna på när Lee berättar om rondarbetet.

Ronderna är en lärandeprocess  där man utgår från skolans önskan till utveckling, den lokala förankringen är viktig för att bibehålla tanken om att processen ska ske “inifrån och ut” inte ovanifrån. Rondernas bas är nätverk som skapas inom en skola eller mellan skolor i området, kommunen eller regionen. Man kan även arbeta på olika plan samtidigt, t.ex. i skolan, i området och i kommunen. I arbetet uppmuntras alla till ett lärande förhållningssätt oavsett vilka nätverket består av, d.v.s. förvaltning, rektorer, lärare, elever osv. Vilka nätverk som fungerar bäst kan variera exempelvis beroende på syfte, motivation till rondarbetet och klimatet på skolan m.m.

Skärmklipp 2015-05-19 20.24.07

En rond är ingen bedömning av enskilda lärares prestationer i klassrummet utan en gemensam insats för att utveckla skolan som observeras i nätverket. Tillsammans blir man bättre, tanken är att när nätverket tillsammans lär sig att förbättra ett område så kan även den kunskapen överföras till att utveckla andra områden. För att rondarbetet ska fungera optimalt är det önskvärt att det finns trygghet, tillit och ett öppet klimat mellan lärare på skolan och inom nätverket.

Rondarbetet är cykliskt och börjar med att nätverket identifierar och arbetar fram ett “Problem of practice”, ett område som skolan vill att observatörerna tittar på. Det finns olika metoder att tillgå i förberedelsearbetet. Till “Problem of practice” kopplar men ett par fokusfrågor som hjälper till att hålla kursen vid observationen. För att ge störst effekt så ska man förena “Problem of practice” med skolans utvecklingsmål så att ronderna inte ses som isolerade öar i utvecklingsarbetet.

Under observationen fokuserar observatörerna på fakta, att vara icke värderande i sina iakttagelser samt att koppla det de ser till “Problem of practice”. En observationsgrupp fungerar bäst om den består av ca 3-4 personer som besöker 3-4 klassrum i ca 20 minuter vardera. Ett nätverk består av ca 25 personer men detta kan variera. När observationen är färdig samlas gruppen och var och en skriver ner sina viktigaste iakttagelser som kopplats till “Problem of practice” på post-it lappar. Det icke värderande förhållningssättet är kärnan i observationen och gruppen som observerar hjälper varandra att sålla bort värderande information. Gruppen beskriver, analyserar och värderar den information de fått och försöker se kluster och mönster i den insamlade informationen. Därefter utformar gruppen påståenden om det de sett i klassrummen under observationen.

Efter ronden kan man även göra förutsägelser som baseras på frågan, om du vore en elev på den här skolan och gjorde vad du ska, vad vet du och vad kan du göra av de kunskaperna?

Det viktigaste är dock momentet “Next level of work”. I det momentet analyseras samtliga gruppers modeller, påståenden och analyser och nätverket skapar en plan för hur man kan utveckla verksamheten och hur uppföljningen ska ske. Det finns några modeller som man kan använda i arbetet samt lite olika sätt att göra detta på. Själva ronderna är alltså endast avsedda för att samla in data, det är i för- och efterarbetet samt i uppföljningsarbetet som merparten av tiden läggs.

Detta var en mycket kortfattat introduktion till vad ronder är blir du nyfiken så rekommenderar jag att läsa böckerna.

Här kan du se hur ett district i Massachusetts arbetar med metoden och svarar på vanliga frågor. Det finns olika sätt att arbeta på så detta är endast ett exempel.

Om du vill veta mer om läranderonder finns det att läsa här: 

Instructional Rounds in Education: A Network Approach to Improving Teaching and LearningPaperback – April 14, 2009 av Elizabeth A. City  (Author), Richard F. Elmore  (Author), Sarah E. Fiarman (Author), Lee Teitel  (Author), Andrew Lachman (Foreword)

School-Based Instructional Rounds: Improving Teaching and Learning Across Classrooms av Lee Teitel

        Skärmklipp 2015-05-09 15.06.31       Skärmklipp 2015-05-18 19.01.09