LEVLA LÄRMILJÖN

Skärmklipp 2015-06-03 20.36.08

Umeå kommun driver projektet “Levla Lärmiljön” som sätter lärmiljön i fokus. Genom att levla lärmiljön vill man bidra till att förstärka skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. I projektet har det utformats en handledning och formulär som ska hjälpa skolpersonal att systematiskt göra en konstruktiv beskrivning av problemsituationen samt att sätta in anpassningar och åtgärder i lärmiljön. Utöver formulären finns även en åtgärds och anpassningsbank som fokuserar på konkreta åtgärder i lärmiljön.

I banken finns åtgärdsbeskrivningar med fokus på konkreta anpassningar som kan göras i lärmiljön. Åtgärderna återfinns inom fem områden, förhållningssätt, strukturstöd, strategistöd, kommunikationsstöd och organisation. Jag rekommenderar verkligen att titta igenom materialet för det är till stor hjälp vid kartläggning, anpassningar och åtgärder till elevgrupper och individer.

Skärmklipp 2015-06-03 20.49.00Exempel på formuläret

Modellen som används behandlar problembeskrivning, önskat läge, åtgärder och avstämning.

Skärmklipp 2015-06-03 20.43.26

Nedan kan du se den första av 6 instruktionsfilmer som presenterar projektet.

 

Här kan du se alla instruktionsfilmer till materialet.

Här hittar du alla Levla formulär.

Här hittar du Levlas handledning.

Här hittar du Åtgärds- och anpassningsbanken.

Utan spaning ingen aning- Kartläggningens betydelse

Skärmklipp 2015-04-21 18.15.58

Den mest kraftfulla åtgärden man kan sätta in när en elev behöver stöd är kartläggningen. 

Kartläggningen kan ibland vara något som hoppas över eller snabbt skrivs ihop för att man ska ha tid med att formulera åtgärdsprogrammet men det tjänar ingen något på. En noggrant gjord kartläggning formulerar de individuella åtgärderna redan vid analysen utifrån pedagogernas, elevhälsans, elevens och föräldrarnas perspektiv. Det är viktigt att alla får komma till tals och bli lyssnade på i kartläggningen. Särskild vikt tycker jag att man ska lägga vid att lyssna in eleven och ge den möjlighet att uttrycka sina åsikter kring det som fungerar respektive inte fungerar.

Kartläggningar kan se olika ut,  här finns en som är väldigt gedigen och väl genomarbetad.  Den är skriven av logopeden, specialpedagogen och föreläsaren Ulrika Aspeflo,henne kan du läsa mer om här.

Skärmklipp 2015-04-21 18.35.02 Exempel ur elevens kartläggning.

Aspeflos kartläggning “SEP- Skola-Elev-Plan” består av tre delar, en elevdel, en del för vårdnadshavare och en del för skolpersonalen. Därefter följer en sammanställning av den plan som kartläggningen mynnar ut i. Materialet är väl genomarbetat och användarvänligt för alla parter.

Den här kartläggningen hjäper till att nå kärnan i problematiken och ökar chansen avsevärt att de åtgärder som sätts in verkligen kommer att fungera.

 

Autismspektrumtillstånd AST

Skärmklipp 2015-03-12 15.20.02

Autismspektrumtillstånd som förkortas AST är ett samlingsnamn för ett flertal diagnoser såsom t.ex. Asperger, högfungerande autism och atypisk autism. När man får en elev i klassrummet eller har elever med dessa svårigheter i skolan behövs det kunskaper för att kunna kompensera de svårigheter som det för med sig för eleven. Eleven ska t.ex. ges möjlighet att visa sina kunskaper på ett sätt som passar dem, man behöver även tänka på att skapa en passande miljö både fysiskt och socialt. Precis som ADHD är AST ett neuropsykiatriskt tillstånd, vilket innebär att de här barnen har svårt för att själva reglera sitt beteende. Det är därför viktigt att de får rätt stöd och anpassning tidigt i skolan för att kunna klara kunskapskraven och de sociala målen. Även om AST och ADHD är två olika tillstånd är förhållningssättet, strategierna och metoderna man kan ta till likartade.

I skriften “Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium” informerar specialpedagogen Helene Fägerblad vad AST är och betonar vikten av att göra en individuell kartläggning för att kunna tillgodose elevens stödbehov i skolan. Generella åtgärder är inte att rekommendera då de barn och ungdomar som får diagnosen fungerar lika olika som andra individer.

Vidare beskriver Helene om hur skolan kan anpassa sin organisation till elevernas behov och pekar på olika situationer. Raster och grupparbeten är två exempel på sådana situationer och Fägerblad ger strategier för hur man kan hantera dessa situationer. Fägerblad presenterar även olika förhållningssätt och strategier som man kan tillämpa för att underlätta det sociala samspelet, uppfatta sammanhang och helhet samt hantera stress och planering av skolarbetet.

För många av dessa elever är det nödvändigt med en energiinventering då en skoldag kan vara dränerande. I en energiinventering tar man reda på vad som ger och tar energi och kan på så sätt kartlägga och sedan kanske vidta åtgärder som underlättar elevens skolvardag.

Det gäller att observera elevens beteende och sedan leta efter förklaringen/orsaken till beteendet för att kunna komma tillrätta med frånvaro, trötthet, envishet, utbrott m.m. Här är en bild som illustrerar förhållandet mellan vad som händer övan och under ytan.

Skärmklipp 2015-03-12 15.01.01

I den här skriften ges även konkreta pedagogiska tips för undervisningen. Ett exempel är hur man lägger upp ett arbete i NO genom att först greppa begreppen då begreppsförståelsen ofta brister. Det finns även andra stödstrukturer och exempel på hur man kan utforma skrivmallar. De sociala färdigheterna som behövs för att ett samspel med andra är ofta otillräckliga hos personer med AST, i boken får man en rad olika tips om metoder för att träna elevernas sociala färdigheter. Hela det sista kapitlet är vikt för användbara mallar.

Jag rekommenderar varmt denna skrift för alla som arbetar i skolan, du hittar skriften här.

Föräldrars kunskaper om stödinsatser

Skärmklipp 2015-03-09 19.51.13

Goda relationer mellan hem och skola är en framgångsfaktor och kanske särskilt när det gäller arbetet med elever med ett behov av stödinsatser. Hur kommunicerar er skola med föräldrarna när det gäller stödinsatser? Vet föräldrarna hur systemet fungerar och vilket stöd deras barn kan förväntas att få?

Skolverket har sett behovet att ge föräldrar kunskaper om vilket stöd deras barn kan få i skolan. Denna publikation riktar sig till vårdnadshavare som har barn i förskoleklass, grundskola eller motsvarande skolform, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem. I publikationen kan vårdnadshavarna läsa om hur regelverket fungerar och om hur skolorna ska arbeta med extra anpassningar, pedagogiska kartläggningar, extra anpassningar och särskilt stöd.

Stödinsatser i utbildningen- ny publikation

Skärmklipp 2015-01-13 07.43.31

“Alla elever är olika och har olika erfarenheter, intressen och behov. Det är viktigt att läraren skaffar sig kunskap om varje elev för att kunna ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov i utbildningen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Det gäller såväl i undervisningen som i andra lärmiljöer, till exempel rastaktiviteter, praktik och arbetsplatsförlagt lärande (alp).”

Detta är ett citat ur Skolverkets nya publikation, “Stödinsatser i utbildningen”. I skrivandets stund finns den att ladda ner, pappersversionen kommer i slutet av januari. Syftet med materialet är att vägleda rektorer, lärare och övrig skolpersonal i arbetet med olika former av stödinsatser när en elev inte utvecklas mot läroplanens kunskapskrav. I materialet ges exempel på extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram som verktyg för lärarnas arbete. Kapitlen är uppbyggda på detta vis:

1. Syfte med stödmaterialet                                                                                               2. Hur begrepp och uttryck används i materialet                                                                3. Främja en god lärmiljö för att förebygga svårigheter                                                        4. Arbete med extra anpassningar                                                                                         5. Utreda behov om särskilt stöd                                                                                          6. Ge särskilt stöd                                                                                                                   7. När frågan om annan skolform väcks  

Skärmklipp 2015-01-13 07.45.18

Detta är ett mycket användbart material som med fördel kan användas som utgångspunkt i diskussioner om hur man skapar en inkluderande skola.