Boktips “Konsten att fejka arabiska”

Skärmklipp 2017-08-27 09.07.00.png

”En del av mig dog. En annan del började äntligen, äntligen leva.”

Autismspektrumtillstånd  visar sig på olika sätt hos olika personer, det finns ingen schablon som passar in på alla. Lina var hela 32 år när hon fick sin diagnos AST trots att hon slussats runt i sjukvården sedan tonårstiden. Det här är berättelsen om Lina som trots tvång, ångest och anorexia presterade på topp i skolan. Lina berättar om ett ständigt utanförskap och hur hon fejkar för att passa in. Fejkandet har ett pris men det visar hon inte utåt, utåt är ytan polerad, inuti kaos.

Detta är en viktig berättelse för alla som vill förstå mer om hur det kan vara att leva med AST. Kombinationen av styrka och skörhet kan vara svår att förstå och därför är det viktigt för exempelvis skolpersonal att försöka förstå autismens paradoxala natur. Hur kan man skriva fantastiska texter och sedan inte kunna borsta tänderna? Få A på matteprov men inte alls kunna bedöma tid? Ojämnheten i förmågorna kan för omvärlden vara ologisk och därför riskerar den att inte tas på allvar. För personer med AST kan denna okunskap vara förödande och på sikt resultera i utmattning och stort lidande. Att leva med ojämna förmågor är svårt och därför behöver personer med autism förståelse och hjälp med att få vardagen som helhet att fungera.

Denna bok kan varmt rekommenderas att läsa eller lyssna på.

Advertisements

Hur får vi skolan att funka för elever med NPF?

Skärmklipp 2017-05-31 22.03.01.png

I filmen “Få skolan att funka för elever med NPF” från Riksförbundet Attention diskuteras just vad man kan göra i skolan för att få elever med NPF att lyckas med sin skolgång. Vi får träffa lärare från Källbrinksskolan och ESS-gymnasiet och se hur de arbetar pedagogiskt, kollegialt och med skolledning för att skapa en NPF vänlig skola. Det är en utmaning att kunna anpassa lärmiljön utifrån eleven och samtidigt våga utmana så att eleven utvecklas utefter sina förutsättningar.

I programmet får vi bl.a följande tips:

  • Alla i organisationen ska vara utbildade i vad NPF innebär. Genom kunskapen får man förståelse för funktionsnedsättningen.
  • Kollegialt lärande där man diskuterar “huret”, svårigheter och lösningar
  • Hitta balans mellan att anpassa för eleven och att utmana.
  • Coachande samtal med eleverna.
  • Lärare behöver ha flexibilitet i sin planering så att eleven har möjlighet att komma till lärande och för att eleven kanske har andra vägar till lärande än vad läraren hade tänkt.
  • Aktivera eleven och få med eleven i diskussionen om vad eleven behöver. Eleven behöver vara delaktig i lösningen.
  • Utgå från elevens behov och det som fungerar, från styrkorna.
  • Inskrivningssamtal så att början blir så bra som möjligt. Då får lärarna tidigt reda på vilka förutsättningar som finns.
  • SOS- lådor med hjälpmedel såsom sittdynor, timetimers (klocka), stressbollar.
  • Anpassa den fysiska miljön med t.ex. ståbord, pilatesboll att sitta på, enskilda bås att sitta i.
  • Struktur och ordning och reda. Läraren skriver alltid på tavlan vilken lektion det är, vilken tid som gäller, när det är rast, vad de ska göra, hur det ska göras och varför det ska göras. Sedan finns det en slutrubrik som beskriver vad som ska göras när eleven är klar. Tydlig uppstart och tydligt avslut.
  • Checklistor, dela ut anteckningsstöd, åhörarkopior, utgå från elevernas intressen och livsvärld
  • Läraren klockar vid genomgång och använder timetimer. Berättar att jag ska prata 10 minuter och bryet när 10 minuter gått.
  • Avsättningar hela tiden fram till målet i längre arbeten där man pekar på det eleven lyckats med och hur målet ska nås.
  • Inte ha mycket som distraherar i klassrummet.
  • Varierat arbetssätt
  • Hemklassrum med tydliga klockor
  • Böckerna i klassrummet för att spara på elevernas energi och för att eleverna ska ha rätt material med sig.
  • Ledarskapet i klassrummet viktigt, dialog, lustfyllt lärande, gränssättning. Läraren är strukturen och är tydlig med vad som förväntas
  • Soffor i korridorerna, lugn färgsättning, tydliga markeringar så att salar är lätta att hitta.
  • Färgkodningssystem, t.ex. är svenskan rött på schemat, svenskmappen röd och läromedlen i svenska märkta med rött klistermärke.
  • Börja förändra utifrån skolans förutsättningar och gör den man kan.

 

NPF- Podden

Skärmklipp 2017-03-14 17.32.07.pngSkärmklipp 2017-03-14 17.32.52.png

UR står bakom NPF-podden där psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo diskuterar och handleder utifrån ett NPF-perspektiv. Varje program är ca 15 minuter långt och behandlar en frågeställning. Säsong 1 innehåller 10 program och nu är det klart att det även blir en säsong 2.NPF-podden hittar du här.

Ett avsnitt jag vill rekommendera är “Inreda och anpassa klassrummet” där man pratar om hur fysiskt tillgängliga lärmiljöer kan se ut. I programmet tar Bo och Ulrika  upp t.ex. vikten av struktur, flexibilitet, att man nyttjar hela skolans lokaler samt att målet i sig inte ska vara att alla är i samma klassrum. En tillgänglig, fysisk lärmiljö är en flexibel miljö där man tar hänsyn till alla elevers olika behov. Ingen miljö står därför över någon annan, vi lär oss helt enkelt bäst i olika typer av miljöer.

Ett annat intressant avsnitt är “Vad göra med en skolarbetsvägrare?” där Bo och Ulrika diskuterar möjliga lösningar för en pojke som inte gör skolarbete och där man redan gjort olika genomgripande anpassningar med klent resultat.

 

 

Arbetsminnesträning som insats i skolan

Skärmklipp 2016-03-14 17.09.49

En ny studie vid Mittuniversitetet har visat att metakognitiv träning är väsentligt för att förbättra arbetsminnet. Elever som genomgår arbetsminnesträning och samtidigt övar sina strategier för tänkande och lärande förbättrar sitt arbetsminne medan elever som endast får arbetsminnesträning inte visar någon ökning av arbetsminnet. Psykolog Petri Partanens studie visade även att arbetsminnesträning inte hade effekter på huvudräkning eller läs- och skrivförmåga.

Arbetsminne, d.v.s. förmågan att hålla information i huvudet samtidigt som man bearbetar den, är åtråvärd i dagens moderna samhälle. Ju bättre arbetsminne desto bättre förutsättningar har vi för att planera livet hemma och på jobbet. Arbetsminnet hjälper också till vid läsning, skrivning och räkning och är centralt vid all nyinlärning.

Denna vetskap har många skolor uppmärksammat och idag har arbetsminnesträning blivit en allt vanligare stödåtgärd i Sveriges skolor trots det oklara evidensläget. Arbetsminnesträning i skolan sker ofta i form av dataprogrammet Robomemo som är ett krävande program att ta sig igenom. Träningen pågår ca 45 minuter om dagen under flera veckors tid. Tanken med arbetsminnesträningen är att eleven ska generalisera framgångarna i dataprogrammmet till andra situationer i skolan och i livet. Tidigare forskning går isär och det finns inget entydigt stöd för att träningsprogrammen ger framgång inom andra områden. Vissa forskare menar att metoden trots allt kan hjälpa individer med uthållighet samt att hålla fokus medan andra är tveksamma.

Dessa nya resultat ger en tydlig indikation på att arbetsminnesträning som stödmetod måste utvecklas innan man använder den som en evidensbaserad insats i skolan. HÄR hittar du hela studien “Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs

Petri Partanen disputerar i vår med en avhandling om utrednings- och stödinsatser för barn i behov av stöd. Det ska bli spännande att läsa avhandlingen!

 

Studiepaket NPF

Skärmklipp 2016-01-19 19.48.26

SPSM har ett studiepaket om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som vänder sig till lärare och skolpersonal. Studiepaketet är ett sätt för lärare att få mer kunskap och förståelse för NPF samt en ökad inblick i hur svårigheterna kan yttra sig i skolmiljön. Förutom detta riktar man även fokus mot vilka anpassningar i lärmiljöerna som kan vara gynnsamma för denna heterogena grupp elever. Även om paketet handlar om NPF så är innehållet användbart för alla elever som har svårigheter inom de kluster som utgör en neuropsykiatrisk diagnos.

Detta är ett gediget studiepaket i sitt basutförande och om man vill så finns det möjlighet att ytterligare fördjupa sig i extramaterialet till de fem momenten. De fem momenten behandlar egen- och föräldraperspektiv, perception och kognition, pedagogiska strategier, problemskapande situationer och tillgänglig lärmiljö.    Skärmklipp 2016-01-13 18.30.59

AD/HD och våra lärmiljöer

Skärmklipp 2015-09-18 20.24.17Skärmklipp 2015-09-18 20.25.33

Man skulle kunna säga att AD/HD är ett kluster av symptom av funktionella särdrag som kan vara förenade med en ogynnsam utveckling och framtid i dagens samhälle. AD/HD symtom har alltid funnits men i dag är dessa egenskaper oönskade och problematiska i skolan, hur kommer det sig egentligen? Är ökad medicinering för så många barn lösningen? Vad är egentligen kärnan i problematiken, är det barnens hjärnor som bär på skulden och som ska behandlas kemiskt för att fungera såsom de flesta andra barns hjärnor? Behöver alla barn medicineras som får diagnosen? Har medicinen en positiv effekt på studieresultaten? Frågorna hopar sig och det finns knappast några enkla svar.

AD/HD står för Attention deficit disorder hyperactivity och är ett kluster av symptom, diagnosen ställs utifrån dessa kriterier som reviderats något i den senaste diagnosmanualen DSM-5. Diagnos AD/HD ställs utifrån en subjektiv bedömning av det underlag man har utifrån diagnoskriterierna. Det finns alltså inga blodprover, laboratorieundersökningar, hjärnröntgen eller neuropsykologiska tester att använda för att kunna ställa säker diagnos.

Orsaken till AD/HD är omdebatterad, det handlar framför allt om graden av arv och miljö, biologiska och psykosociala faktorer som debatteras. Forskarna är inte heller ense om i vilken utsträckning medicinering bör ske och hur många som egentligen blir hjälpta av medicinen. Enligt en rapport SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) gjort på uppdrag av Socialstyrelsen och Läkemedelsverket visar studier att effekterna av AD/HD medicinering endast återfinns under sex månaders behandling.

Under de senaste veckorna har AD/HD debatterats flitigt i media, kanske särskilt p.g.a. Vetenskapsradion i P1:s granskning i “ADHD och pillerboomen“. Antalet personer som får AD/HD diagnos har ökat med 500% se senaste 10 åren och medicinering har blivit en standardbehandling allt längre ner i åldrarna. Medicinerna som ges är centralstimulerande och kan ge ett antal biverkningar såsom aptitlöshet, sömnproblem, huvudvärk, magont, illamående, tillväxthämningar, högt blodtryck, depression, ångest och en känsla av att inte känna igen sin egen personlighet. Forskningen om hur dessa mediciner påverkar barn och vuxna i ett längre perspektiv är bristfällig och vi vet inte om det finns risker med en långvarig medicinering. Därför ska medicinering endast tas till när alla andra förändringar vidtagits som kan ge symptomlindring. Dessa förändringar kan vara kostomställning, ökad fysisk aktivitet, tydliga yttre och inre ramar, samt fysiska, sociala och pedagogiska anpassningar i skolan.

Det har konstaterats att AD/HD-symtom uppträder mer sällan under strukturerade förhållanden, i nya, intressanta situationer, när personen är engagerad i något, under en-till-en situationer, vid vuxenmedverkan/tillsyn och vid frekventa, direkta belöningar. Oftare uppträder AD/HD- symtom under ostrukturerade förhållanden, vid repetitiva aktiviteter, när personen upplever situationen som tråkig, vid många störmoment, vid minimal tillsyn, vid mental koncentration och långsiktiga, abstrakta mål.

Som lärare kan det vara svårt att förhålla sig till någonting som ter sig så oklart och det kan vara svårt för oss att ta ställning till olika medicinska rapporter och avgöra när och om  en elev ska medicineras eller inte. Man kan fråga sig om det verkligen är rätt när lärare uppmuntrar till medicinering vid samtal med elever och föräldrar. Är det inte läkarnas sak att besluta om i samråd med familjen?

Lärare är experter på pedagogik och lärmiljöer och kanske är det där vi ska lägga vår energi och omsorg? Vore det inte bra om all personal på varje skola  tillsammans skulle kunna fundera över vad man kan göra för att möta de svårigheter som finns inom AD/HD klustret med de resurser som finns? Sedan kan man även specificera vilka ytterligare resurser som behövs för att kunna göra ytterligare anpassningar. Vi skulle kunna läsa diagnoskriterierna och koppla svårigheterna till strategier och lösningar som kan hjälpa många elever och inte bara de som uppfyller tillräckligt många kriterier för att få diagnosen. Istället för att tidigt prata om medicin kan vi föra pågående samtal om vilka anpassningar som kan göras, utvärdera dem och fundera på vad som ytterligare kan göras. Helt enkelt ett systematiskt kvalitetsarbete med AD/HD i fokus.

Här kan du läsa mer: 

Jag har tidigare skrivit om AD/HD vilket du kan läsa här.

Behandlingsmetoder vid adhd – de tio viktigaste kunskapsluckorna läs mer här

ADHD – diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet läs mer här

LEVLA LÄRMILJÖN

Skärmklipp 2015-06-03 20.36.08

Umeå kommun driver projektet “Levla Lärmiljön” som sätter lärmiljön i fokus. Genom att levla lärmiljön vill man bidra till att förstärka skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. I projektet har det utformats en handledning och formulär som ska hjälpa skolpersonal att systematiskt göra en konstruktiv beskrivning av problemsituationen samt att sätta in anpassningar och åtgärder i lärmiljön. Utöver formulären finns även en åtgärds och anpassningsbank som fokuserar på konkreta åtgärder i lärmiljön.

I banken finns åtgärdsbeskrivningar med fokus på konkreta anpassningar som kan göras i lärmiljön. Åtgärderna återfinns inom fem områden, förhållningssätt, strukturstöd, strategistöd, kommunikationsstöd och organisation. Jag rekommenderar verkligen att titta igenom materialet för det är till stor hjälp vid kartläggning, anpassningar och åtgärder till elevgrupper och individer.

Skärmklipp 2015-06-03 20.49.00Exempel på formuläret

Modellen som används behandlar problembeskrivning, önskat läge, åtgärder och avstämning.

Skärmklipp 2015-06-03 20.43.26

Nedan kan du se den första av 6 instruktionsfilmer som presenterar projektet.

 

Här kan du se alla instruktionsfilmer till materialet.

Här hittar du alla Levla formulär.

Här hittar du Levlas handledning.

Här hittar du Åtgärds- och anpassningsbanken.

Energiinventering

Skärmklipp 2015-05-04 19.04.25

Skolan är en daglig prövning för många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under skoldagen måste många hinder övervinnas och det tar på krafterna. Om hindren blir för många finns det inte någon kraft kvar att göra skolarbete med, därför måste vi som arbetar i skolan se till att anpassa skoldagen så att den blir genomförbar för varje elev. För att veta vad som ger och tar kraft under dagen kan man göra en energiinventering tillsammans med eleven.

Många personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) tröttas ut av aktiviteter som andra klarar av utan att tänka, detta beror på att färdigheterna inte är automatiserade hos personer med NPF. Personer med NPF är också ofta mer lättstressade än andra och har svårare att arbeta under stress och i en stressig och högljudd miljö. Med en energiinventering synliggör man vad som tar och ger energi så att man förhoppningsvis kan nå en energibalans.

Skärmklipp 2015-05-04 20.02.33Hur snabbt blir hinken full?

Det finns flera olika tillvägagångssätt vid energiinventeringar. Det enklaste kan vara att man märker ut på ett schema vilka ämnen som är röda (tar mycket energi), gula (helt ok), eller gröna (ger energi).  Genom detta får man snabbt en ganska bra överblick vilka skolämnen som ger och tar energi under veckan och under en dag. Är det mycket rött under en dag eller under veckan behöver man undersöka saken närmare och kanske göra anpassningar.

En mer specifik energiinventering är att man undersöker vilka platser, aktiviteter och personer som ger och tar energi. I vissa energiinventeringar har man bytt ut platser mot lektioner. Det finns alltså ingen egentligt rätt eller fel utan lite olika sätt att göra kartläggningen på. I de flesta energiinventeringar används någon form av mätinstrument för att se hur mycket energi en viss aktivitet tar. I schemaexemplet användes en färgskala (röd, gul, grön),  men man kan välja också välja en skala från -10 till +10 eller en 40 liters bensintank.

Skärmklipp 2015-05-04 20.16.38

 Blir du nyfiken och vill lära dig mer om energiinventeringar? 

Här kan du läsa Nåkkve Balldins artikel “Utan bensin stannar motorn” som förklarar detta mer i detalj.

 

 

Tid och tidsuppfattning

Skärmklipp 2015-05-01 10.28.48Skärmklipp 2015-04-30 21.01.41

Ju äldre ett barn blir desto större ansvarsbörda förväntas barnet kunna ta. En del av detta ansvar består av att kunna passa tider och veta hur lång tid saker tar att göra. Många barn med olika funtionsnedsättningar t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har svårt med tidsuppfattningen. Det finns även barn utan funktionsnedsättningar som har en svag tidsuppfattning. 

Man kanske inte tänker på hur mycket problem detta skapar i vardagen men skoldagarna bygger på att man ska kunna läsa av klockan och förstå vad den information man får betyder i relation till tid, d.v.s. ha en tidsuppfattning.

För att komma i tid till skolan måste man veta när man ska gå upp, hur länge varje moment tar innan man börjar lektionen, t.ex. klä på sig, äta frukost, gå till bussen/skolan, ta fram böcker samt gå till klassrummet. Väl i skolan ska nya tider passas i schemat, man behöver ha koll på hur lång tid man har på sig för en uppgift, veta hur lång rasten är, hinna ha lite rast, lämna och hämta nya böcker, gå på toa o.s.v.

Som tur är finns det både analoga och digitala hjälpmedel för att underlätta känslan för tid och hur klockan går. De digitala är mycket billigare men ibland kan det fungera bättre med analoga, man får testa sig fram ved som fungerar bäst för individen.

Ett sätt att underlätta för elever med svag tidsuppfattning under lektioner är att undvika vaga tidsuttryck såsom sen, om en stund och senare. I stället kan man använda en timer via projektor i klassrummet. Det finns olika digitala timers på nätet, ett exempel hittar du här. Timern hjälper alla elever att ha koll på hur lång tid de har på sig för en uppgift eller hur lång lektionen är.

Skärmklipp 2015-05-01 11.13.18 Såhär kan en digital klassrumstimer visualisera tiden.

 

Exempel på andra digitala tidshjälpmedel kommer här:

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.11Time Timer appen

Time Timer finns ju analoga men de är ganska dyra ca 400 kronor för de minsta pocketvarianterna upp till 700 för en i större storlek till klassrummet. Ett alternativ är appen som finns till Iphone / Android och Ipad för 29 kronor. Den fungerar ungefär som timern och väckarklockan i telefonen och man kan lägga in påminnelser , skillnaden är att man ser hur den röda cirkeln minskar i takt med tiden. Detta är ett stort stöd för många.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.47Timstock finns som app

Timstockar finns också analoga och kostar ca 1200 kronor, appen Timstock kostar 9 kronor. Timstocken visar tiden genom att räkna ner dioder linjärt.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.38Skärmklipp 2015-05-01 10.53.12 Fun Time Timer är gratis!

Fun Time Timer är helt gratis och räknar ner visuellt genom att en röd cirkel minskar. Samtidigt kryper snigeln från vänster till höger och visar hur lång sträcka det är kvar. Den fungerar bra som timer och är väldigt söt men man kan inte lägga in påminnelser, den bara räknar ner.

 

 

Fotokalendern- ett visuellt verktyg

Skärmklipp 2015-04-20 20.02.50

Appen Fotokalendern är gratis och har skapats av Landstinget i Uppsala län för att ge personer med kommunikativ funktionsnedsättning möjlighet att vara delaktiga och aktiva i återberättande.

Kalendern är ett utmärkt stöd för att knyta händelser och uppgifter till en viss dag med hjälp av foton. På detta sätt kan den fungera både i nuet, förberedande och för att minnas. Bilderna hjälper eleverna med minne, förförståelse och att skapa sammanhang.

I appen kan man lägga in bilder och filmer från kamerarullen men också fota och filma direkt. Det finns dag, månads och veckovy samt talsyntes, man kan även spela in meddelanden i appen. Dessa och fler funktioner förklaras i filmen nedan.

Jag kan se flera användningsområden i skolan, t.ex. i förskoleklass för de som vill dokumentera ett arbete innan de är skrivkunniga. Kalendern fungerar även bra för dyslektiker och alla som behöver eller tycker om mycket visuellt stöd. Många elever behöver och/eller trivs med att kunna se sina framsteg visuellt. Med den här appen kan man dokumentera vad man gör under lektionerna och bocka av arbeten när de är klara.

Se filmen nedan för att få en större förståelse för vad detta är samt hur man kan använda den i undervisningen.