Arbetsminnesträning som insats i skolan

Skärmklipp 2016-03-14 17.09.49

En ny studie vid Mittuniversitetet har visat att metakognitiv träning är väsentligt för att förbättra arbetsminnet. Elever som genomgår arbetsminnesträning och samtidigt övar sina strategier för tänkande och lärande förbättrar sitt arbetsminne medan elever som endast får arbetsminnesträning inte visar någon ökning av arbetsminnet. Psykolog Petri Partanens studie visade även att arbetsminnesträning inte hade effekter på huvudräkning eller läs- och skrivförmåga.

Arbetsminne, d.v.s. förmågan att hålla information i huvudet samtidigt som man bearbetar den, är åtråvärd i dagens moderna samhälle. Ju bättre arbetsminne desto bättre förutsättningar har vi för att planera livet hemma och på jobbet. Arbetsminnet hjälper också till vid läsning, skrivning och räkning och är centralt vid all nyinlärning.

Denna vetskap har många skolor uppmärksammat och idag har arbetsminnesträning blivit en allt vanligare stödåtgärd i Sveriges skolor trots det oklara evidensläget. Arbetsminnesträning i skolan sker ofta i form av dataprogrammet Robomemo som är ett krävande program att ta sig igenom. Träningen pågår ca 45 minuter om dagen under flera veckors tid. Tanken med arbetsminnesträningen är att eleven ska generalisera framgångarna i dataprogrammmet till andra situationer i skolan och i livet. Tidigare forskning går isär och det finns inget entydigt stöd för att träningsprogrammen ger framgång inom andra områden. Vissa forskare menar att metoden trots allt kan hjälpa individer med uthållighet samt att hålla fokus medan andra är tveksamma.

Dessa nya resultat ger en tydlig indikation på att arbetsminnesträning som stödmetod måste utvecklas innan man använder den som en evidensbaserad insats i skolan. HÄR hittar du hela studien “Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs

Petri Partanen disputerar i vår med en avhandling om utrednings- och stödinsatser för barn i behov av stöd. Det ska bli spännande att läsa avhandlingen!

 

Advertisements

Digital läsförståelse på engelska genom UDL

 

Skärmklipp 2016-02-10 15.14.45.png

UDL Editions har tillsammans med CAST utvecklat ett läsverktyg som följer några av de principer som finns i UDL ramverket. I detta verktyg kan man välja att läsa/lyssna på sex olika texter och samtidigt få hjälp med att förstå och reflektera runt texten enligt reciprocal teaching, RT 

I övre högra hörnet finns det talsyntes eller och olikfärgade understrykningspennor som kan vara till hjälp för en del elever. Talsyntesen skulle kunna vidareutvecklas och i många fall är det nog bättre att använda talsyntesen i datorn.

När man valt en bok kan man i förväg högst upp på hemsidan t.ex. läsa på glosor, gå igenom begrepp för litteraturanalys, bekanta sig med bakgrunden till berättelsen, läsa en sammanfattning av berättelsen och persongalleriet. Detta underlättar förståelsen för texten för många elever och kan vara en nyckel till att orka igenom en text.

Skärmklipp 2016-02-10 15.15.08.png

 

 

Innan man börjar läsa så väljer läsaren nivå 1-3 på hur mycket stöd läsaren behöver med att reflektera runt läsningen. Man kan byta nivå på stödstrukturerna medan man läser texten.

Skärmklipp 2016-02-10 20.29.21.png

Under läsningen får läsaren stanna upp och svara på frågor samt uppmärksammas på olika fraser och litterära begrepp. Om läsaren har svårt att svara på frågorna kan hen klicka på någon av nedanstående tre coacher så kommer det upp mer stödstrukturer och hjälp som hjälper läsaren att ytterligare fördjupa sin läsning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.38.24.png

Jag tycker absolut att det är värt för lärare att ta sig en titt på hemsidan och bekanta sig med tänket runt läsning och stödstrukturer. Varför inte börja med att läsa “How Coyote Stole Fire” tillsammans i helklass och arbeta sig igenom de olika momenten för hur man kan närma sig en text. På så sätt lär sig eleverna en struktur som de även kan applicera på andra texter.

 

Podtips

Lyssna på denna podcast med UDL gurun Katie Novak om du vill veta mer om Universal Design for Learning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.14.16.png

LEVLA LÄRMILJÖN

Skärmklipp 2015-06-03 20.36.08

Umeå kommun driver projektet “Levla Lärmiljön” som sätter lärmiljön i fokus. Genom att levla lärmiljön vill man bidra till att förstärka skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. I projektet har det utformats en handledning och formulär som ska hjälpa skolpersonal att systematiskt göra en konstruktiv beskrivning av problemsituationen samt att sätta in anpassningar och åtgärder i lärmiljön. Utöver formulären finns även en åtgärds och anpassningsbank som fokuserar på konkreta åtgärder i lärmiljön.

I banken finns åtgärdsbeskrivningar med fokus på konkreta anpassningar som kan göras i lärmiljön. Åtgärderna återfinns inom fem områden, förhållningssätt, strukturstöd, strategistöd, kommunikationsstöd och organisation. Jag rekommenderar verkligen att titta igenom materialet för det är till stor hjälp vid kartläggning, anpassningar och åtgärder till elevgrupper och individer.

Skärmklipp 2015-06-03 20.49.00Exempel på formuläret

Modellen som används behandlar problembeskrivning, önskat läge, åtgärder och avstämning.

Skärmklipp 2015-06-03 20.43.26

Nedan kan du se den första av 6 instruktionsfilmer som presenterar projektet.

 

Här kan du se alla instruktionsfilmer till materialet.

Här hittar du alla Levla formulär.

Här hittar du Levlas handledning.

Här hittar du Åtgärds- och anpassningsbanken.

Tid och tidsuppfattning

Skärmklipp 2015-05-01 10.28.48Skärmklipp 2015-04-30 21.01.41

Ju äldre ett barn blir desto större ansvarsbörda förväntas barnet kunna ta. En del av detta ansvar består av att kunna passa tider och veta hur lång tid saker tar att göra. Många barn med olika funtionsnedsättningar t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har svårt med tidsuppfattningen. Det finns även barn utan funktionsnedsättningar som har en svag tidsuppfattning. 

Man kanske inte tänker på hur mycket problem detta skapar i vardagen men skoldagarna bygger på att man ska kunna läsa av klockan och förstå vad den information man får betyder i relation till tid, d.v.s. ha en tidsuppfattning.

För att komma i tid till skolan måste man veta när man ska gå upp, hur länge varje moment tar innan man börjar lektionen, t.ex. klä på sig, äta frukost, gå till bussen/skolan, ta fram böcker samt gå till klassrummet. Väl i skolan ska nya tider passas i schemat, man behöver ha koll på hur lång tid man har på sig för en uppgift, veta hur lång rasten är, hinna ha lite rast, lämna och hämta nya böcker, gå på toa o.s.v.

Som tur är finns det både analoga och digitala hjälpmedel för att underlätta känslan för tid och hur klockan går. De digitala är mycket billigare men ibland kan det fungera bättre med analoga, man får testa sig fram ved som fungerar bäst för individen.

Ett sätt att underlätta för elever med svag tidsuppfattning under lektioner är att undvika vaga tidsuttryck såsom sen, om en stund och senare. I stället kan man använda en timer via projektor i klassrummet. Det finns olika digitala timers på nätet, ett exempel hittar du här. Timern hjälper alla elever att ha koll på hur lång tid de har på sig för en uppgift eller hur lång lektionen är.

Skärmklipp 2015-05-01 11.13.18 Såhär kan en digital klassrumstimer visualisera tiden.

 

Exempel på andra digitala tidshjälpmedel kommer här:

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.11Time Timer appen

Time Timer finns ju analoga men de är ganska dyra ca 400 kronor för de minsta pocketvarianterna upp till 700 för en i större storlek till klassrummet. Ett alternativ är appen som finns till Iphone / Android och Ipad för 29 kronor. Den fungerar ungefär som timern och väckarklockan i telefonen och man kan lägga in påminnelser , skillnaden är att man ser hur den röda cirkeln minskar i takt med tiden. Detta är ett stort stöd för många.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.47Timstock finns som app

Timstockar finns också analoga och kostar ca 1200 kronor, appen Timstock kostar 9 kronor. Timstocken visar tiden genom att räkna ner dioder linjärt.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.38Skärmklipp 2015-05-01 10.53.12 Fun Time Timer är gratis!

Fun Time Timer är helt gratis och räknar ner visuellt genom att en röd cirkel minskar. Samtidigt kryper snigeln från vänster till höger och visar hur lång sträcka det är kvar. Den fungerar bra som timer och är väldigt söt men man kan inte lägga in påminnelser, den bara räknar ner.

 

 

Universal Design for Learning del 2

Skärmklipp 2015-04-18 17.21.46

Jag har tidigare skrivit om Universal Design for Learning (UDL) här och tänkte använda detta inlägg till att fördjupa kunskapen om vad UDL är ytterligare. UDL utgår från att elever har olika behov vid inlärning och därför måste undervisningen anpassas till elevernas olika behov. Metoden utgår från forskning och bygger på tre huvudprinciper som är viktiga i lärprocessen. Principerna handlar om hur eleverna tar emot, förstår och hanterar information, samt hur engagerad eleven är i sin lärsituation.

Skärmklipp 2015-04-18 16.21.16

1. Multiple Means of Engagement

Den första principen handlar om att lärandet måste motivera, engagera och angå eleven, eleven behöver känna delaktighet i undervisningen. Mål, material, metoder och bedömning behöver vara tydliga. Reflektion, självbedömning och feedback återfinns i denna princip, Samarbete och kommunikation ökar engagemanget liksom valfrihet samt äkthet, autenticitet.

2. Multiple Meanings of Representation

Den andra principen handlar om att det inte finns ett sätt för alla, därför måste man presentera information på olika sätt så att den blir begriplig för alla. I denna princip bahandlas sådant som att ge relevant bakgrundsinformation, synliggöra kopplingar, mönster och idéer. Visualisera, generalisera, arbeta med språket, begrepp, symboler, modeller m.m. Eleverna måste lära sig strategier för att informationen ska bli hanterbar och för att i slutänden göra den till sin egen.

Om man ser på denna princip så hör många metoder hemma här som vi använder i våra klassrum såsom t.ex. språkutvecklande arbetssätt, cirkelmodellen, I do you do we do-modellen, big five, reciprocal teaching och andra modeller för läsning såsom t.ex. question the author.

3. Multiple Means of Action and Expression

Denna princip handlar om att elever bearbetar information på olika sätt och därför behöver de verktyg för att kunna bearbeta information på det sätt som passar dem. Skolan måste tillhandahålla olika verktyg, arbetssätt och aktiviteter för att kunna uttrycka känslor och kunskaper.

På sikt ska eleverna då gradvis öka sin skicklighet i att sätta mål och planera vilka strategier de behöver använda och vilken väg de måste ta för att nå dem. De ska kunna planera sitt arbete, genomföra det och samtidigt kunna reflektera över processen och om de måste byta strategier utefter vägen.

På bilden nedan kan du se och läsa UDL guidelines Theory a& Practise version på engelska.

Skärmklipp 2015-04-18 16.22.17 Här hittar du bilden i utskriftsformat.

 

Det som jag tycker är intressant med UDL är att det är forskningsbaserat och en tydlig modell för att göra utbildningen mer tillgänglig. Det som man som arbetslag skulle kunna göra är att diskutera vad man redan gör i de olika principerna samt fundera på hur man kan öka tillgängligheten i undervisningen så att den blir begriplig för så många elever som möjligt.

1. Vilka konkreta strategier och metoder använder vi lärare för att uppfylla så många krav som möjligt i principerna.

2. Hur skulle man kunna arbeta för att öka tillgängligheten i principerna ytterligare?

 

UDL översikt gjord av Maryland Learning Links

 

UDL at a glance

Skattningsskala- en form av visuellt stöd

Skärmklipp 2015-04-18 14.14.47

Många barn och vuxna med kognitiva svårigheter och som har svårt att kommunicera och uttrycka sina känslor blir hjälpta av bildstöd. Ett framgångsrikt sätt för att dessa barn ska kunna uttrycka sina känslor och behov är att använda skattningsskalor och visuellt stöd. Vissa kanske tycker till en början att det verkar barnsligt och onödigt om man arbetar med äldre barn men man ska komma ihåg att personer med kognitiva svårigheter har stor hjälp av detta oavsett ålder. Prat blir bara som ett enda virrvarr i huvudet och även om en vuxen förklarar tydligt så kan inte eleven föreställa sig situationen med bara prat, eleven saknar färdigheten att omvandla prat till egna inre bilder.  Med bilder och skattningsskalor gör man virrvarret begripligt och ger ett alternativ till att uttrycka sig verbalt.

När man har svårt att få igång kommunikation eller märker att kommunikationen inte är framgångsrik tycker jag att man ska använda bildstöd och skattningsskalor. Du kommer att märka ganska snart om denna strategi fungerar eller inte. Tänk på att det inte alltid syns utanpå om en person hänger med på vad du talar om även om den kanske nickar och på ytan verkar förstå vad samtalet handlar om.

Skattningsskalan och bildstödet som du kan se i filmen och på bilden ovan hittar du här.

I filmsnutten nedan kan du se mer om detta

 

Undervisa inkluderande genom att modellera och använda stödstrukturer

Skärmklipp 2015-04-11 16.38.03

I det här 3 minuter långa klippet “I do, we do, you do”  på teachingchannel.org visar läraren Lindsay Young hur hon undervisar för att nå alla elever i en klass med stor mångfald.

Man kan sammanfatta hennes strategi såhär:

1.Jag gör: Läraren modellerar uppgiften tydligt framför eleverna

2. Vi gör: Läraren löser uppgiften tillsammans med gruppen  

3. Du gör: Eleverna övar på att lösa uppgiften självständigt med hjälp av stödstrukturer/instruktioner  

Stödstrukturer är stort i USA och de kallas oft prompts. En annan typ av stödstruktur kallas rubric och är mer som en detaljerad matris.  Det som Lindsay gör i denna video kallas scaffolding och är en teknik där läraren modellerar uppgiften eller strategin för att sedan gradvis lämna över uppgiften till gruppen och till sist till individen.

Ni som såg klippet reagerade kanske över innehållet i uppgiften, det gjorde i alla fall jag. Jag tycker att vi tar till oss strategin men lämnar fördomarna kvar i USA om att “good girls” från en fin familj klär sig anspråkslöst, pluggar och får A hela tiden, inte är intresserade av killar och aldrig går på fest…….

Skärmklipp 2015-04-11 16.47.03

ovan: Exempel på en i mina ögon fördomsfull uppgift

 

Studieteknik- Plugga bättre- Lär dig pluggkoden

Skärmklipp 2015-04-07 19.20.39

I början av varje termin brukar många lärare ta upp studieteknik för att eleverna ska få en bra start. På vissa skolor har man föreläsningar eller ett baspaket som man går igenom i början av varje läsår och kanske framförallt när man börjar i högstadiet i åk 6 eller som nu i åk 7. Oftast finns intentionen att följa upp under terminens gång, ibland lyckas det och ibland rinner det ut i sanden p.g.a. allt stoff som ska hinnas med.

Helst ska ju strategier för lärande löpa som en röd tråd genom undervisningen varje lektion under hela läsåret. På så sätt blir de en naturlig del av undervisningen och ingen egen liten del som avhandlas under första skolveckan i augusti.

Skärmklipp 2015-04-07 18.49.06

UR har producerat två programserier nyligen som kan hjälpa både elever och lärare i det viktiga arbetet med studiestrategier. Den senaste heter “Pluggkoden” och är producerad 2015. “Att plugga utan strategier är ungefär som att leta efter en skatt utan skattkarta” så säger läraren Martin Fernström i programmet “Pluggkoden“. Programmet riktar sig till högstadiet och i varje program följer lärare Martin en elev och visar hur lärstrategier kan hjälpa just den eleven att utvecklas. Hittills har följande strategier tagits upp i programmen; Strategier för minnet, Strategier för matematik, Fokusera och planera samt Strategier för läsning.

Skärmklipp 2015-04-07 18.47.47Skärmklipp 2015-04-07 18.15.44

 2013 kom programmet “Plugga bättre” som fungerar utmärkt i åk 6-7. Programserien har åtta delar; Mindmap, Lästeknik, Koncentration, Anteckningsteknik, Hjärnan, Minnesteknik, Glosor och Det stora provet.

Båda dessa programserier tycker jag är bra. “Plugga bättre” är lite fartigare och fungerar i de lägre årskurserna, 6-7. Det som är bra där är att man kan göra samma uppgifter eller liknande i verkligheten. Pluggkollen mer modern och fungerar bra för hela högstadiet, eleverna kommer inte att uppleva programmet som barnsligt. Det som är positivt med pluggkoden är att de tydligt fokuserar på strategier och inte på att man ska vara född som “mattemänniska”, “språkmäniska”, eller “allmänt geni”. Budskapet är klart,  “Alla kan bli så sjukt mycket bättre med rätt lärstrategier”. 

Kanske är det nu, mitt i alla prov och när det verkligen gäller att planera sitt pluggande för att hinna med allt, som eleverna är som mest mottagliga för att repetera gamla och lära sig nya lärstrategier?

Du har väl inte missat  “Orka Plugga” sajten? Orka Plugga är en sajt från UR med pluggtips för elever som går i högstadiet.

Skärmklipp 2015-04-09 11.08.53

Sociala berättelser

Skärmklipp 2015-03-29 12.58.06

Sociala berättelser är en metod som utarbetades på 1990-talet av Carol Gray när hon arbetade med autistiska barn. Metoden visade sig framgångsrik på personer som t.ex.har svårt med verbal kommunikationbehöver visuellt stöd, behöver nedskrivna regler och förklaringar, samt som har emotionella eller kognitiva svårigheter.

Berättelsen är en strategi som hjälper barn, ungdomar och vuxna att förstå sociala regler, situationer, händelser och reaktioner. Sociala berättelser visar vägen men är inte tillrättavisande. Genom berättelsen kan situationer förklaras och sparas och man kan gå tillbaka och läsa berättelsen vid behov. Sociala berättelser som samlas kan också vara ett sätt att se sin egen utveckling, elever som läser gamla berättelser märker att de utvecklats och klarar av situationer som förut varit svåra att hantera.

Den som skriver behöver känna personen den skriver till väl och vara väl insatt i personens svårigheter och den situation berättelsen handlar om. Om berättelsen inte passar kommer den inte att fungera.

Sociala berättelser består av 4 olika grundläggande meningar:

    1. Beskrivning: Beskriver objektivt var situationen äger rum, vilka som är inblandade, vad de gör och varför. Dessa meningar utgör bakgrunden till berättelsen.
    2. Perspektiv: Beskriver och förklarar de andra personers reaktioner, känslor eller önskningar i denna situation.
    3. Direktiv/redskap: Förklarar för personen vad den förväntas göra eller säga. Börjar ofta med ”Jag vill/ kan/ kommer att…” Meningarna försöker motivera till önskvärda beteenden.
    4. Kontroll: Utvecklar strategier för att hjälpa personen att komma ihåg vad den ska göra eller hur han/hon skall tolka situationen. Förslagen kommer ofta från personen själv. Här kan specialintressen komma till användning.

Här förklarar Carol själv vad sociala berättelser är och berättar om hennes senaste bok, “The New Social Story Book“.

Skärmklipp 2015-03-29 21.43.10 Skärmklipp 2015-03-29 21.43.03

 Om du vill veta mer om Sociala berättelser och börja skriva egna finns det mer material här,  härhär eller här

 

Visuellt stöd i undervisningen

Skärmklipp 2015-03-06 16.28.54    Skärmklipp 2015-03-06 16.29.08 Vad skulle man kunna diskutera till dessa två bilder?

Visuellt stöd i undervisningen underlättar inlärningen för många elever och särskilt för dem som har diagnosen språkstörning. Den 17/2 var många Täbylärare på Täby Park Hotel och lyssnade på Eva Carlberg Eriksson som föreläste om språkstörning och om vikten av bl.a. visuellt stöd i undervisningen. Att tänka på att använda bildstöd är en viktig del av att inkludera så många som möjligt i klassrummet.

Visuellt stöd kan t.ex. vara ett tydligt utformat arbetsschema eller ett färgkodat schema, vårt kroppsspråk, teater, levande illustrationer, utflykter, laborationer, filmklipp och modeller. Andra exempel på visuellt stöd är att ha bilder till glosor istället för den svenska förklaringen, markera viktiga ord i texter t.ex. nyckelord eller oregelbundna verb i engelska om det nu är de man vill lära in.

Bilddokumentation är också ett utmärkt minnesstöd, ett sätt att dokumentera med bilder är att göra en fotografisk mind map. En annan typ av bildstöd är att arbeta med att skapa inre bilder av sådant man läst, sett eller ska lära in. Det kan man göra genom att rita sammanfattningar, göra bilder till kapitel i böcker eller att associera till ord.

Bildstöd är inte bara effektivt i undervisningen utan kan med fördel användas även i bedömnings och provsituationer. Man kan exempelvis ordna bilder i grupper, i tidsordning, välja bort bilder och därigenom visa sina kunskaper i ämnet genom att också motivera sina val.

En sak man ska tänka på är såklart vilka bilder man väljer, bilderna ska ju förenkla och inte röra till det. Det är även lätt att påverka elevers åsikter och val med hjälp av bilder så det är en del att ta ställning till innan man väljer bild.

Om du vill börja använda mer bilder och bildstöd i din undervisning kan ett tips vara att gå med i gruppen “Bilder i undervisningen” på Facebook. Där tipsar lärare varandra om bilder som man kan använda för att få inspiration och generera reflektion och diskussion.