Att sätta betyg av Helena Wallberg

Skärmklipp 2017-05-01 20.11.14.png

Helena Wallbergs senaste bok heter “Att sätta betyg” och behandlar betyg och betygsättning ur ett kollegialt perspektiv. Tidigare har hon skrivit böckerna “Formativ bedömning i praktiken:från förmedling till förståelse” och ” Återkoppling för utveckling: från förmedling till handledning”.  I den nya boken ifrågasätts den testkultur som smugit sig in på många skolor där kunskapskrav ständigt ska checkas av. Istället vill Wallberg få läsaren att öppna ögonen för lärande, hur man planerar för en mångfald av elever och hur man kan bedöma elevernas kunskaper på olika sätt i den dagliga undervisningen.  Boken förmedlar att bedömning är en del av undervisningen och man ska inte blanda ihop det med betygsättning samt att om läraren arbetar formativt arbetar man automatiskt med anpassningar.

Under ett läsår får vi följa ett fiktivt kollegium som brottas med frågor som angår alla lärare. Hur ska vi lärare följa styrdokumenten, bedöma, betygsätta och samtidigt möta alla elever utifrån deras förutsättningar? Det fiktiva kollegiet samarbetar, utvecklar undervisningen (t.ex. genom UDL) och hittar samsyn tillsammans. Bl.a. funderar de över vad vi letar efter i elevernas prestationer. Kollegiet antar utmaningen och hittar lösningar som fungerar för dem och som även kan fungera för andra, verkliga, arbetslag.

Wallberg tar upp många aktuella dilemman som  presenteras i början av boken såsom  lärarnas utmaningar, föreställningar och åsikter. Några av dem är:  var går gränsen mellan anpassning och “fusk”, det går inte att undervisa i en klass där flera elever har diagnoser, vi hinner inte jobba formativt eller med anpassningar om vi ska hinna med att arbeta med kunskapskraven, jag hinner inte ge stöd till elever som behöver det.

I boken finns en hel del verktyg och konkreta idéer som hjälper arbetslaget. Vi får t.ex. läsa om Universal Design for Learning, ankaruppgifter, hur man kan dokumentera kunskaper på olika sätt, Barbapapamodellen och hur man planerar förebyggande med PASS-teorin.

Här finns det mycket matnyttigt att hämta och jag skulle gärna läsa boken och arbeta med den i kollegiet samt diskutera många av de dilemman som tas upp. Ibland tycker jag  att kollegiets samtal är lite irriterande töntiga och tillrättalagda. Författaren reflekterade dock kring detta det i efterordet vilket gjorde att jag kunde släppa det för bokens budskap är så otroligt viktigt, planeringen måste hålla för ALLA elever i gruppen.

 

 

 

 

 

Advertisements