Fotokalendern- ett visuellt verktyg

Skärmklipp 2015-04-20 20.02.50

Appen Fotokalendern är gratis och har skapats av Landstinget i Uppsala län för att ge personer med kommunikativ funktionsnedsättning möjlighet att vara delaktiga och aktiva i återberättande.

Kalendern är ett utmärkt stöd för att knyta händelser och uppgifter till en viss dag med hjälp av foton. På detta sätt kan den fungera både i nuet, förberedande och för att minnas. Bilderna hjälper eleverna med minne, förförståelse och att skapa sammanhang.

I appen kan man lägga in bilder och filmer från kamerarullen men också fota och filma direkt. Det finns dag, månads och veckovy samt talsyntes, man kan även spela in meddelanden i appen. Dessa och fler funktioner förklaras i filmen nedan.

Jag kan se flera användningsområden i skolan, t.ex. i förskoleklass för de som vill dokumentera ett arbete innan de är skrivkunniga. Kalendern fungerar även bra för dyslektiker och alla som behöver eller tycker om mycket visuellt stöd. Många elever behöver och/eller trivs med att kunna se sina framsteg visuellt. Med den här appen kan man dokumentera vad man gör under lektionerna och bocka av arbeten när de är klara.

Se filmen nedan för att få en större förståelse för vad detta är samt hur man kan använda den i undervisningen. 

Universal Design for Learning del 2

Skärmklipp 2015-04-18 17.21.46

Jag har tidigare skrivit om Universal Design for Learning (UDL) här och tänkte använda detta inlägg till att fördjupa kunskapen om vad UDL är ytterligare. UDL utgår från att elever har olika behov vid inlärning och därför måste undervisningen anpassas till elevernas olika behov. Metoden utgår från forskning och bygger på tre huvudprinciper som är viktiga i lärprocessen. Principerna handlar om hur eleverna tar emot, förstår och hanterar information, samt hur engagerad eleven är i sin lärsituation.

Skärmklipp 2015-04-18 16.21.16

1. Multiple Means of Engagement

Den första principen handlar om att lärandet måste motivera, engagera och angå eleven, eleven behöver känna delaktighet i undervisningen. Mål, material, metoder och bedömning behöver vara tydliga. Reflektion, självbedömning och feedback återfinns i denna princip, Samarbete och kommunikation ökar engagemanget liksom valfrihet samt äkthet, autenticitet.

2. Multiple Meanings of Representation

Den andra principen handlar om att det inte finns ett sätt för alla, därför måste man presentera information på olika sätt så att den blir begriplig för alla. I denna princip bahandlas sådant som att ge relevant bakgrundsinformation, synliggöra kopplingar, mönster och idéer. Visualisera, generalisera, arbeta med språket, begrepp, symboler, modeller m.m. Eleverna måste lära sig strategier för att informationen ska bli hanterbar och för att i slutänden göra den till sin egen.

Om man ser på denna princip så hör många metoder hemma här som vi använder i våra klassrum såsom t.ex. språkutvecklande arbetssätt, cirkelmodellen, I do you do we do-modellen, big five, reciprocal teaching och andra modeller för läsning såsom t.ex. question the author.

3. Multiple Means of Action and Expression

Denna princip handlar om att elever bearbetar information på olika sätt och därför behöver de verktyg för att kunna bearbeta information på det sätt som passar dem. Skolan måste tillhandahålla olika verktyg, arbetssätt och aktiviteter för att kunna uttrycka känslor och kunskaper.

På sikt ska eleverna då gradvis öka sin skicklighet i att sätta mål och planera vilka strategier de behöver använda och vilken väg de måste ta för att nå dem. De ska kunna planera sitt arbete, genomföra det och samtidigt kunna reflektera över processen och om de måste byta strategier utefter vägen.

På bilden nedan kan du se och läsa UDL guidelines Theory a& Practise version på engelska.

Skärmklipp 2015-04-18 16.22.17 Här hittar du bilden i utskriftsformat.

 

Det som jag tycker är intressant med UDL är att det är forskningsbaserat och en tydlig modell för att göra utbildningen mer tillgänglig. Det som man som arbetslag skulle kunna göra är att diskutera vad man redan gör i de olika principerna samt fundera på hur man kan öka tillgängligheten i undervisningen så att den blir begriplig för så många elever som möjligt.

1. Vilka konkreta strategier och metoder använder vi lärare för att uppfylla så många krav som möjligt i principerna.

2. Hur skulle man kunna arbeta för att öka tillgängligheten i principerna ytterligare?

 

UDL översikt gjord av Maryland Learning Links

 

UDL at a glance

Skattningsskala- en form av visuellt stöd

Skärmklipp 2015-04-18 14.14.47

Många barn och vuxna med kognitiva svårigheter och som har svårt att kommunicera och uttrycka sina känslor blir hjälpta av bildstöd. Ett framgångsrikt sätt för att dessa barn ska kunna uttrycka sina känslor och behov är att använda skattningsskalor och visuellt stöd. Vissa kanske tycker till en början att det verkar barnsligt och onödigt om man arbetar med äldre barn men man ska komma ihåg att personer med kognitiva svårigheter har stor hjälp av detta oavsett ålder. Prat blir bara som ett enda virrvarr i huvudet och även om en vuxen förklarar tydligt så kan inte eleven föreställa sig situationen med bara prat, eleven saknar färdigheten att omvandla prat till egna inre bilder.  Med bilder och skattningsskalor gör man virrvarret begripligt och ger ett alternativ till att uttrycka sig verbalt.

När man har svårt att få igång kommunikation eller märker att kommunikationen inte är framgångsrik tycker jag att man ska använda bildstöd och skattningsskalor. Du kommer att märka ganska snart om denna strategi fungerar eller inte. Tänk på att det inte alltid syns utanpå om en person hänger med på vad du talar om även om den kanske nickar och på ytan verkar förstå vad samtalet handlar om.

Skattningsskalan och bildstödet som du kan se i filmen och på bilden ovan hittar du här.

I filmsnutten nedan kan du se mer om detta

 

Undervisa inkluderande genom att modellera och använda stödstrukturer

Skärmklipp 2015-04-11 16.38.03

I det här 3 minuter långa klippet “I do, we do, you do”  på teachingchannel.org visar läraren Lindsay Young hur hon undervisar för att nå alla elever i en klass med stor mångfald.

Man kan sammanfatta hennes strategi såhär:

1.Jag gör: Läraren modellerar uppgiften tydligt framför eleverna

2. Vi gör: Läraren löser uppgiften tillsammans med gruppen  

3. Du gör: Eleverna övar på att lösa uppgiften självständigt med hjälp av stödstrukturer/instruktioner  

Stödstrukturer är stort i USA och de kallas oft prompts. En annan typ av stödstruktur kallas rubric och är mer som en detaljerad matris.  Det som Lindsay gör i denna video kallas scaffolding och är en teknik där läraren modellerar uppgiften eller strategin för att sedan gradvis lämna över uppgiften till gruppen och till sist till individen.

Ni som såg klippet reagerade kanske över innehållet i uppgiften, det gjorde i alla fall jag. Jag tycker att vi tar till oss strategin men lämnar fördomarna kvar i USA om att “good girls” från en fin familj klär sig anspråkslöst, pluggar och får A hela tiden, inte är intresserade av killar och aldrig går på fest…….

Skärmklipp 2015-04-11 16.47.03

ovan: Exempel på en i mina ögon fördomsfull uppgift

 

Vad innebär delaktighet i skolan?

Skärmklipp 2015-04-03 16.09.33

Delaktighet är ett begrepp som ofta återkommer i skolans diskussioner, men vad står det för? Finns det en gemensam definition bland skolpersonal? När är en elev delaktig? Vad innebär det att vara delaktig? Hur resonerar vi när vi ser bristande delaktighet?

SPSM gav 2012 ut publikationen “Där man söker får man svar- Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning” som du kan läsa här. I publikationen utgår de från elever som har en funktionsnedsättning men det går utmärkt att överföra samma tänk på alla elever oavsett om eleverna har en funktionsnedsättning eller inte.

I rapporten har begreppet delaktighet brutits ner i ett antal aspekter som ska vara observerbara; Tillhörighet, Tillgänglighet, Samhandling, Engagemang, Autonomi och Erkännande.  Här kan du lyssna på Kristina Szönyi från Specialpedagogiska skolmyndigheten bena ut begreppet delaktighet i UR samtiden, “Alla ska älska skolan: Vad betyder delaktighet ?”. Medverkar gör också Tove Dunkers,specialpedagog och utbildare, hon går bl.a. igenom aspekterna och förtydligar dem.

Skärmklipp 2015-04-03 15.41.46

I många sammanhang sätts ett likhetstecken mellan inkluderande undervisning och delaktighet. Det sättet att se på delaktighet menar rapporten är för snävt. Delaktighet kan betyda inkluderande undervisning men det kan också inbegripa elever som till exempel får sin undervisning i skilda undervisningsgrupper. I rapporten betonas aktiviteten där eleven befinner sig och de möjligheter till delaktighet som där ges till eleven.

I skolan finns det olika typer av aktiviteter med olika normsystem som man behöver ta hänsyn till om alla elever ska kunna vara delaktiga under skoldagens alla aktiviteter. Undervisning är en aktivitet som har ett normsystem medan raster och relationer till kompisar präglas av ett annat. För att kunna skapa aktiviteter som är anpassade till alla individer i en skola krävs det kunskap om hur olika funktionsnedsättningar yttrar sig i skolmiljön. Utan förståelse för det så kan man inte skapa lämpliga aktiviteter under hela skoldagen för varje individ. Givetvis krävs även andra resurser när kunskapen finns för att kunna realisera aktiviteten.

En tillgänglig skola är en förutsättning för delaktighet. Tillgänglighet innebär att man anpassar den fysiska, pedagogiska och den sociala miljön för eleverna utifrån deras förutsättningar. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har tagit fram ett utbildningspaket och ett värderingsverktyg för att hjälpa skolorna att strukturera arbetet, du hittar materialet här. Du kan även läsa ett tidigare inlägg där jag presenterat utbildningspaketet DATE här.

Skärmdump 2014-10-22 11.52.25bild-3

En annan viktig sak att ta upp när det gäller delaktighet är hur man ser på problematiken när delaktigheten brister. Söker man förklaringen hos individen och ser till elevens individuella egenskaper och förutsättningar eller söker vi förklaringen i skolmiljön. Skillnaden i detta synsätt är stor och kommer att påverka hur vi agerar i olika situationer och därmed även påverka individens rätt till delaktighet.

Vill du fördjupa dig ytterligare rekommenderar jag att läsa publikationen i sin helhet, den innehåller ett flertal intressanta fallbeskrivningar som är tänkvärda. Här hittar du publikationen.

 Skärmklipp 2015-04-03 16.01.03

 

 

Sociala berättelser

Skärmklipp 2015-03-29 12.58.06

Sociala berättelser är en metod som utarbetades på 1990-talet av Carol Gray när hon arbetade med autistiska barn. Metoden visade sig framgångsrik på personer som t.ex.har svårt med verbal kommunikationbehöver visuellt stöd, behöver nedskrivna regler och förklaringar, samt som har emotionella eller kognitiva svårigheter.

Berättelsen är en strategi som hjälper barn, ungdomar och vuxna att förstå sociala regler, situationer, händelser och reaktioner. Sociala berättelser visar vägen men är inte tillrättavisande. Genom berättelsen kan situationer förklaras och sparas och man kan gå tillbaka och läsa berättelsen vid behov. Sociala berättelser som samlas kan också vara ett sätt att se sin egen utveckling, elever som läser gamla berättelser märker att de utvecklats och klarar av situationer som förut varit svåra att hantera.

Den som skriver behöver känna personen den skriver till väl och vara väl insatt i personens svårigheter och den situation berättelsen handlar om. Om berättelsen inte passar kommer den inte att fungera.

Sociala berättelser består av 4 olika grundläggande meningar:

    1. Beskrivning: Beskriver objektivt var situationen äger rum, vilka som är inblandade, vad de gör och varför. Dessa meningar utgör bakgrunden till berättelsen.
    2. Perspektiv: Beskriver och förklarar de andra personers reaktioner, känslor eller önskningar i denna situation.
    3. Direktiv/redskap: Förklarar för personen vad den förväntas göra eller säga. Börjar ofta med ”Jag vill/ kan/ kommer att…” Meningarna försöker motivera till önskvärda beteenden.
    4. Kontroll: Utvecklar strategier för att hjälpa personen att komma ihåg vad den ska göra eller hur han/hon skall tolka situationen. Förslagen kommer ofta från personen själv. Här kan specialintressen komma till användning.

Här förklarar Carol själv vad sociala berättelser är och berättar om hennes senaste bok, “The New Social Story Book“.

Skärmklipp 2015-03-29 21.43.10 Skärmklipp 2015-03-29 21.43.03

 Om du vill veta mer om Sociala berättelser och börja skriva egna finns det mer material här,  härhär eller här

 

Visuellt stöd- Ritprat- Seriesamtal

Skärmklipp 2015-03-28 19.42.59

Ritprat är en metod som har utvecklats för att visualisera olika händelser och situationer för personer som har kognitiva svårigheter. Användningsområdet kan dock vidgas till alla barn och ungdomar som gynnas utav det. Ritpratet kan hjälpa till med att visualisera vad som har hänt eller vad som ska hända och varför det händer. Bilderna hjälper till att hålla fokus i en förklaring eller i ett samtal.

En typ av ritprat är seriesamtal. Carol Gray är pedagog från Jenison i Michigan i USA. Hon har under många år arbetat med barn och ungdomar inom autismspektrat. Tillsammans med dem utarbetade hon under 1990-talet hjälpmedel för att förbättra den kommunikativa och sociala förståelsen, ett sådant hjälpmedel är seriesamtalet. Ett annat som hon kanske är mest känd för är sociala berättelser.

I seriesamtalet sitter man oftast bredvid varandra och det finns en speciell turtagning. I början kan det vara bra att sitta i lugn och ro i en för eleven välbekant miljö. Vanligtvis har man ett ämne för serien och turas om att rita och skriva. Fokus ska ligga på ritandet men man kan läsa upp det man har skrivit i sin pratbubbla när man är färdig och det är elevens tur att svara i pratbubblan. Om du är nyfiken på att läsa lite mer om seriesamtal kan du hitta det här. Som med allt annat finns det en grundstruktur som man sedan kan utveckla själv beroende på vad som fungerar för eleven. Eleven kanske vill prata och då skriver kanske läraren ned osv. Man får pröva sig fram.

En annan vinst med ritprat och seriesamtal är att man sparar serien och kan komma tillbaka till pratet vid ett senare tillfälle om man behöver kommunicera om händelsen igen.

Det går utmärkt att använda sig av penna och papper med det finns också appar som är anpassade för detta, t.ex. ritprat 2. I appen ritprat 2 finns färdiga symboler som kan användas som stöd för ritpratet. Det går även att rita, sudda, spela in ljud, skriva text och lägga in bilder direkt från kameran, eller kamerarullen.

Skärmklipp 2015-03-28 19.50.19

Här kommer en instruktion på ritprat samt ett kort exempel på hur man kan förbereda ett barn inför ett besök på habiliteringen. På samma sätt kan man förbereda barn inför utflykter och andra schemabrytande aktiviteter.

Språket som nyckel till kunskapsutvecklingen

Skärmklipp 2015-03-21 16.18.48

De senaste åren har språkets betydelse för kunskapsutvecklingen betonats. Man kan skilja på olika typer av språk, vardagsspråk och fackspråk/ämnesspråk/skolspråk. Fackspråket är informationstätt, abstrakt och formellt medan vardagsspråket är just vardagligt och informellt. Språket är viktigt för att förstå hur saker hänger ihop, det räcker inte att bara behärska vardagsspråket för att ta till sig kunskaper i skolan eller i ett yrke. För att behärska ämnet behöver man kunna begreppen och fackspråket, språk och kunskap hänger ihop. Därför behöver alla lärare tillsammans ta ansvar för att undervisa språk- och kunskapsutvecklande. Här kan du se en film när forskarna Anne Palmér och Åsa af Geijerstam talar om språkets betydelse för lärande i alla ämnen.

Språk i alla ämnen del 1

Man kan sammanfatta att forskningen slår fast att:

– Om elever samtalar om ett ämne och ser det ur olika perspektiv så ökar lärandet under samtalet (undersökande samtal).

– Elever vars lärare följer upp elevernas yttranden med följdfrågor får ökad måluppfyllelse.

– Elever vars lärare samtalar med sina elever och låter dem reflektera och repetera begrepp lär sig mer.

– Elever lär sig mer när de får arbeta både muntligt och skriftligt om fakta, mest gynnade av detta är de svaga eleverna.

– Elever har lättare att förstå berättande texter än faktatexter i t.ex. no och so.

Språk i alla ämnen del 2

I den här filmen förklaras varför man ska arbeta med språk i alla ämnen. Man kan säga att det är viktigt ur två perspektiv, ett språkutvecklande och ett kunskapsutvecklande perspektiv. Genom språket fördjupas våra kunskaper.

Skolverket har tagit fram ett paket för de lärare, arbetslag eller skolor som vill fördjupa sina kunskaper inom språkutvecklande arbetssätt, du hittar det här.

Hanna Stehagen har skrivit en bok som heter “Språk i alla ämnen” i boken presenterar hon en kunskaps- och språkutvecklande modeller, strategier och verktyg som främjar elevernas läs- och skrivförmåga och motiverar dem att bli delaktiga i den egna lärprocessen.

Skärmklipp 2015-03-21 16.08.57

Du kan även se en föreläsning här där Hanna Stehagen talar om språkutvecklande arbetssätt samt visar olika klassrumsaktiviteter som är språkutvecklande. Avslutningsvis demonstrerar hon hur digitala verktyg kan fungera som stöd för elevers språk och kunskapsutveckling.

 

 

Att möta det som är annorlunda

Som lärare möter vi många olika barn i våra grupper, de flesta barn kan vi kommunicera med på ett fungerande sätt och vi uppnår en slags ömsesidig förståelse. Men sen träffar man även barn som man inte förstår sig på, i alla fall inte på en gång. Dessa barn kan vara annorlunda, bete sig på ett sätt som inte fungerar i skolan, de kan ta avstånd och undvika kommunikation, vara alltför aktiva eller passiva osv. Som vuxen försöker man nyttja sin verktygslåda med strategier för kommunikation men kanske går man bet. Då är det lätt att man skjuter över ansvaret på barnet och sätter en etikett på eleven som ett omöjligt barn, ett barn som medvetet förstör, manipulerar eller som borde ha en diagnos.

I mötet med det annorlunda är naturligt att fråga sig varför barnen gör som de gör men det är kanske ännu viktigare att försöka förstå varför man själv reagerar som man gör. Vilka etiketter sätter vi på andra och varför är det så lätt att göra det fast man inte egentligen vill?

Kanske är det för att vi söker förklaringen i etiketten. Det vi inte tänker på är att vi blir så upptagna av etiketten och blir då mindre uppmärksamma för personliga variabler och andra förklaringar. Etiketteringen leder oss in i förklaringar som kan vara korrekta men de kan även vara direkt felaktiga. Alla människor behöver mötas som individer och människor oavsett eventuella diagnoser, handikapp och problematik. Om detta och mycket mer föreläser Gillis Herlitz.

Gillis Herlitz är forskare i etnologi och antropologi och föreläser om kulturmöten, hans föreläsning “Att möta det som är annorlunda” kan du se här Kulturella möten kan handla om att möta människor med olika världsbilder från olika delar av världen men det är vanligare man möter människor från samma del av världen med skilda världsbilder. Skillnaderna handlar då ofta om  skillnader i olika generationers tankemönster och synsätt, utbildningsnivå och olika fördomar om andra. Gillis talar om exkludering som motsatsen till inkludering och som lämnar spår genom hela livet för många människor.

Starka fördomar om andra blir till sanningar när man tolkar in dem hos den andre vare sig det handlar om ungdomar, norrmän eller jurister. Gillis menar att en grundläggande förutsättning för att vara en god kommunikatör är att sätta sig in i en annan människas värld och verklighet för att försöka förstå varifrån den andra människan hämtar sina uppfattningar, bilder och språk. Förmågan att kommunicera handlar i grund och botten om vilken människosyn man har och inte om olika tekniker.

 Skärmklipp 2015-03-20 22.35.39

Det finns olika världar och verkligheter och sökandet som öppnar upp för kommunikation. Kommunikation ska inte blandas ihop med information som bara går åt ett håll. När man möter människor med oväntade världsbilder är lättare om man har en undersökande attityd,  lägger tvärsäkerheten åt sidan och låter nyfikenheten ta över.

Visst har man hört detta förut och visst är det på ett sätt självklarheter, men tydligen inte tillräckligt självklart för att det ska efterlevas. Hur lätt är det inte att se sin egen världsbild som den sanna? Hur lätt är det inte att som lärare trilla dit och ofta tro sig veta bättre vilka resurser och möjligheter eleven framför oss har? Hur lätt är det inte att som lärare styra elevernas mål när de dröjer för länge med svaret eller målen verkar orealistiska?

Gillis Herllitz föreläsning är underhållande och påminner om det som är kärnan i mötet mellan människor, att se individen utan fördomar och antaganden utifrån vår egen världsbild.

 

 

 

 

Autismspektrumtillstånd AST

Skärmklipp 2015-03-12 15.20.02

Autismspektrumtillstånd som förkortas AST är ett samlingsnamn för ett flertal diagnoser såsom t.ex. Asperger, högfungerande autism och atypisk autism. När man får en elev i klassrummet eller har elever med dessa svårigheter i skolan behövs det kunskaper för att kunna kompensera de svårigheter som det för med sig för eleven. Eleven ska t.ex. ges möjlighet att visa sina kunskaper på ett sätt som passar dem, man behöver även tänka på att skapa en passande miljö både fysiskt och socialt. Precis som ADHD är AST ett neuropsykiatriskt tillstånd, vilket innebär att de här barnen har svårt för att själva reglera sitt beteende. Det är därför viktigt att de får rätt stöd och anpassning tidigt i skolan för att kunna klara kunskapskraven och de sociala målen. Även om AST och ADHD är två olika tillstånd är förhållningssättet, strategierna och metoderna man kan ta till likartade.

I skriften “Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium” informerar specialpedagogen Helene Fägerblad vad AST är och betonar vikten av att göra en individuell kartläggning för att kunna tillgodose elevens stödbehov i skolan. Generella åtgärder är inte att rekommendera då de barn och ungdomar som får diagnosen fungerar lika olika som andra individer.

Vidare beskriver Helene om hur skolan kan anpassa sin organisation till elevernas behov och pekar på olika situationer. Raster och grupparbeten är två exempel på sådana situationer och Fägerblad ger strategier för hur man kan hantera dessa situationer. Fägerblad presenterar även olika förhållningssätt och strategier som man kan tillämpa för att underlätta det sociala samspelet, uppfatta sammanhang och helhet samt hantera stress och planering av skolarbetet.

För många av dessa elever är det nödvändigt med en energiinventering då en skoldag kan vara dränerande. I en energiinventering tar man reda på vad som ger och tar energi och kan på så sätt kartlägga och sedan kanske vidta åtgärder som underlättar elevens skolvardag.

Det gäller att observera elevens beteende och sedan leta efter förklaringen/orsaken till beteendet för att kunna komma tillrätta med frånvaro, trötthet, envishet, utbrott m.m. Här är en bild som illustrerar förhållandet mellan vad som händer övan och under ytan.

Skärmklipp 2015-03-12 15.01.01

I den här skriften ges även konkreta pedagogiska tips för undervisningen. Ett exempel är hur man lägger upp ett arbete i NO genom att först greppa begreppen då begreppsförståelsen ofta brister. Det finns även andra stödstrukturer och exempel på hur man kan utforma skrivmallar. De sociala färdigheterna som behövs för att ett samspel med andra är ofta otillräckliga hos personer med AST, i boken får man en rad olika tips om metoder för att träna elevernas sociala färdigheter. Hela det sista kapitlet är vikt för användbara mallar.

Jag rekommenderar varmt denna skrift för alla som arbetar i skolan, du hittar skriften här.