Språkutvecklande arbetssätt i praktiken

Skärmklipp 2017-10-26 09.22.28

I Utbildningsradions serie “Från vardagssnack till skolspråk” så ligger fokus på språkutvecklande arbetssätt i praktiken. Tittarna får följa med in i lärares klassrum på alla stadier och i olika ämnen för att ta del av praktiska metoder och arbetssätt som är språk- och kunskapsutvecklande. Efter programmen fördjupas programmets teman av forskare och andra experter.

Programmen har följande fokus och teman:

  • Att sakna ord
  • Att se mönster och strukturer
  • Att stötta elevens lärande
  • Att låta alla lyckas

Exempel på metoder i serien är reciprocal teaching, reading to learn, genrepedagogik och ASL (att skriva sig till läsning).  Arbetssätten är varierade och syftar till gemensam diskussion, aktivitet, struktur och progression av lärandet så att alla elever kan lära sig och lyckas.

Denna serie är en väldigt praktiskt underlag för lärare och arbetslag som vill utveckla sin undervisning tillsammans.

Här hittar du serien som är tillgänglig till 30 juni 2021.

 

Advertisements

Digital läsförståelse på engelska genom UDL

 

Skärmklipp 2016-02-10 15.14.45.png

UDL Editions har tillsammans med CAST utvecklat ett läsverktyg som följer några av de principer som finns i UDL ramverket. I detta verktyg kan man välja att läsa/lyssna på sex olika texter och samtidigt få hjälp med att förstå och reflektera runt texten enligt reciprocal teaching, RT 

I övre högra hörnet finns det talsyntes eller och olikfärgade understrykningspennor som kan vara till hjälp för en del elever. Talsyntesen skulle kunna vidareutvecklas och i många fall är det nog bättre att använda talsyntesen i datorn.

När man valt en bok kan man i förväg högst upp på hemsidan t.ex. läsa på glosor, gå igenom begrepp för litteraturanalys, bekanta sig med bakgrunden till berättelsen, läsa en sammanfattning av berättelsen och persongalleriet. Detta underlättar förståelsen för texten för många elever och kan vara en nyckel till att orka igenom en text.

Skärmklipp 2016-02-10 15.15.08.png

 

 

Innan man börjar läsa så väljer läsaren nivå 1-3 på hur mycket stöd läsaren behöver med att reflektera runt läsningen. Man kan byta nivå på stödstrukturerna medan man läser texten.

Skärmklipp 2016-02-10 20.29.21.png

Under läsningen får läsaren stanna upp och svara på frågor samt uppmärksammas på olika fraser och litterära begrepp. Om läsaren har svårt att svara på frågorna kan hen klicka på någon av nedanstående tre coacher så kommer det upp mer stödstrukturer och hjälp som hjälper läsaren att ytterligare fördjupa sin läsning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.38.24.png

Jag tycker absolut att det är värt för lärare att ta sig en titt på hemsidan och bekanta sig med tänket runt läsning och stödstrukturer. Varför inte börja med att läsa “How Coyote Stole Fire” tillsammans i helklass och arbeta sig igenom de olika momenten för hur man kan närma sig en text. På så sätt lär sig eleverna en struktur som de även kan applicera på andra texter.

 

Podtips

Lyssna på denna podcast med UDL gurun Katie Novak om du vill veta mer om Universal Design for Learning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.14.16.png

Bilder från UDL / Pedagogiska byrån

Här kommer mina bilder från presentationen om Universal Design for Learning på Pedagogiska byrån den 11/11. Om man är intresserad av att veta mer om UDL så rekommenderar jag särskilt att börja med att titta på filmerna som finns länkade till på den sista bilden.  Klicka på hyperlänkarna så tar de dig direkt vidare.

 

Variation som regel i klassrummet

Tänk om alla skoaffärer bara sålde skor i storlek 41 eller om kläder bara fanns i medium, absurd tanke. I skolan är det ibland så, alla elever undervisas på ett sätt, ska redovisa på samma sätt, får exakt samma prov samtidigt och får samma åtgärder om de misslyckas, t.ex. blir skickade till läxstugan/arbetstid gång på gång. Samma elever misslyckas och undervisningssättet verkar inte fungera för alla, eleverna verkar inte vilja ta ansvar, de gör inte läxorna, de kommer inte på provet och vägrar infinna sig på läxstugan/arbetstiden. De verkar helt omotiverade och elevernas agerande ger merjobb samt kan vara provocerande. Vad gör man? Ringer föräldrarna så att de får uppfostra sina barn lite bättre? Klagar hos rektorn?

Skärmklipp 2015-10-09 09.05.31

Vi provar att vända denna negativa spiral och lyfter ansvaret från eleven till undervisningen och lärmiljöerna. Istället för att försöka få eleven att passa in i den mall som erbjuds kan man se mångfald som regel istället för undantag. Redan i undervisningens planering kan man planera för olika sätt för att ta in information och fakta, olika sätt för att motivera eleven och olika sätt att redovisa sina kunskaper på. Varför inte erbjuda alla elever att testa olika strategier såsom t.ex. inläsningstjänst och inte bara elever med dyslexidiagnos. Om detta handlar UDL, Universal Design for Learning. Om du är nyfiken på detta så lyssna gärna på podden nedan på höstpromenaden 🙂

Skärmklipp 2015-10-10 16.46.57

Skärmklipp 2015-10-11 21.29.52

Lyssna på podcasten “Teaching in higher ED” där Mark Hofer berättar mer om Universal Design for Learning, UDL .

http://teachinginhighered.com/?powerpress_embed=1908-podcast&powerpress_player=mediaelement-audio

Skärmklipp 2015-10-10 16.50.19

UDL som en Game Changer

Skärmklipp 2015-10-06 14.06.30

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Universal Design for Learning här och här. I detta inlägg vill jag passa på att tipsa om “UDL series” , det är en serie på tre avsnitt med tillhörande powerpoints och arbetsmaterial som ska hjälpa lärare, rektorer och beslutsfattare att förstå UDL i teori och praktik. Det finns tre avsnitt som heter Explore (15 min) , Implement (17 min) och Lead (1h). I det sista avsnittet fördjupas kunskaperna runt UDL:s principer utifrån ett exempel ur musikens värld.

Dessa filmer passar utmärkt att använda som fortbildning i kollegiet. De är utformade för att engagera och ge upphov till reflektion och diskussion, bl.a. genom att de stannar upp filmerna ett par gånger och ger tittaren chans att reflektera över frågeställningar som hör till avsnittet. Jag rekommenderar att man tillsammans tittar på alla tre filmer på sin skola då UDL är en process som kan utföras på olika sätt och inget färdigt koncept.

Det första avsnittet “Explore” handlar om learner variability. Avsnittet tar upp vikten av att eleverna behöver valfrihet att inhämta kunskap på olika sätt då de är olika. Trots olikheterna så finns ändå en systematik i hur elever lär sig och det är de likheterna (universala) som vi ska använda oss utav. Det är viktigt att vi lärare förstår hur den systematiken fungerar och att vi använder oss av olika sätt att undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och nå goda resultat. När läraren tillämpar UDL är det ett sätt att ta hänsyn till alla tänkbara hinder i klassrummet kanske t.o.m. utan att veta exakt om de finns såsom t.ex. i början när man undervisar en ny klass. UDL förespråkar vikten av att ligga före och planera undervisningen så att den passar elever med olika tänkbara  behov som sannolikt finns i klassrummet. När man lär känna gruppen kanske man upptäcker ytterligare behov och kan justera undervisningen allteftersom. Genom UDL tillämpar man systematiskt en metod och slipper på så sätt anpassa undervisningen till varje enskild individ allteftersom man upptäcker hinder i undervisningen. Individualiserinen är inbyggd i systemet.

Skärmklipp 2015-10-06 14.08.37

Ett exempel på detta är att vi i en klass på 30 personer sannolikt har elever som har svårt med ljud, tycker det är läskigt att tala inför en stor grupp, har svårt att sitta still länge, har svårt med uppmärksamhet/ koncentration, tycker om att titta på film, helst vill lyssna på ljudbok, behöver ta paus ofta osv. Om vi redan i början antar att dessa behov finns och anpassar undervisningen efter dem så kommer sannolikheten öka för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen från början. Genom att göra undervisningen mer tillgänglig i allmänhet så lyfter vi även fokus från det enskilda barnets svårigheter till hur vi kan undanröja hinder på gruppnivå.

Jag tycker att är UDL är ett strukturerat sätt att sätta tillgängligt lärande i fokus och ett sätt att sträva efter att undervisa för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kanske är det ett verktyg för din skola när det gäller att omsätta teori till praktik.

 

 

 

LEVLA LÄRMILJÖN

Skärmklipp 2015-06-03 20.36.08

Umeå kommun driver projektet “Levla Lärmiljön” som sätter lärmiljön i fokus. Genom att levla lärmiljön vill man bidra till att förstärka skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. I projektet har det utformats en handledning och formulär som ska hjälpa skolpersonal att systematiskt göra en konstruktiv beskrivning av problemsituationen samt att sätta in anpassningar och åtgärder i lärmiljön. Utöver formulären finns även en åtgärds och anpassningsbank som fokuserar på konkreta åtgärder i lärmiljön.

I banken finns åtgärdsbeskrivningar med fokus på konkreta anpassningar som kan göras i lärmiljön. Åtgärderna återfinns inom fem områden, förhållningssätt, strukturstöd, strategistöd, kommunikationsstöd och organisation. Jag rekommenderar verkligen att titta igenom materialet för det är till stor hjälp vid kartläggning, anpassningar och åtgärder till elevgrupper och individer.

Skärmklipp 2015-06-03 20.49.00Exempel på formuläret

Modellen som används behandlar problembeskrivning, önskat läge, åtgärder och avstämning.

Skärmklipp 2015-06-03 20.43.26

Nedan kan du se den första av 6 instruktionsfilmer som presenterar projektet.

 

Här kan du se alla instruktionsfilmer till materialet.

Här hittar du alla Levla formulär.

Här hittar du Levlas handledning.

Här hittar du Åtgärds- och anpassningsbanken.

Blackout poetry – poesi för alla!

Skärmklipp 2015-05-13 20.12.41Blackout Poetry

Ett sätt att skapa tillgänglig pedagogik är att erbjuda uppgifter som genererar elevaktivitet för så många som möjligt. Uppgifterna ska helst vara enkla att komma igång med samt inspirera och motivera eleven att fördjupa sig ytterligare i ämnet. Ett sätt att inspirera elever till skrivande av poesi och andra texter kan vara att använda sig av Blackout Poetry och kylskåpspoesi.

Austin Kleon är författare och anses ha uppfunnit Blackout poetry. Blackout poetry innebär att man tar en text och skapar poesi av  de befintliga orden genom att svärta ner text och skapa nya budskap. Detta går att göra för hand med tidning och penna men för den som vill använda Ipad eller telefon går det bra att fota av text och svärta ner i en ritapp som t.ex. You Doodle. Kanske kan man sedan göra en virtuell utställning i t.ex. Padlet, möjligheterna är oändliga. Detta kan även vara en ingång till att skriva en längre berättande text.

Det som jag fastnar för i detta är att det är en enkel början till att skapa egen poesi. Man slipper skrivkramp, orden är givna och uppgiften så likvärdig som det är möjligt. Skapandet av poesin är lekfullt och det är svårt att känna press när orden redan finns.

Här kan du se ett klipp med Austin Kleon och hans arbete och tankar om blackout poetry.

 

På ett sätt påminner detta om kylskåpspoesi, den där asken magneter som var så populär i slutet på 90-talet. Orden är givna, eleven kan ägna sig åt skapandet och innebörden av orden.

Skärmklipp 2015-05-13 20.25.37Kylskåpspoesi

 

 

Energiinventering

Skärmklipp 2015-05-04 19.04.25

Skolan är en daglig prövning för många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under skoldagen måste många hinder övervinnas och det tar på krafterna. Om hindren blir för många finns det inte någon kraft kvar att göra skolarbete med, därför måste vi som arbetar i skolan se till att anpassa skoldagen så att den blir genomförbar för varje elev. För att veta vad som ger och tar kraft under dagen kan man göra en energiinventering tillsammans med eleven.

Många personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) tröttas ut av aktiviteter som andra klarar av utan att tänka, detta beror på att färdigheterna inte är automatiserade hos personer med NPF. Personer med NPF är också ofta mer lättstressade än andra och har svårare att arbeta under stress och i en stressig och högljudd miljö. Med en energiinventering synliggör man vad som tar och ger energi så att man förhoppningsvis kan nå en energibalans.

Skärmklipp 2015-05-04 20.02.33Hur snabbt blir hinken full?

Det finns flera olika tillvägagångssätt vid energiinventeringar. Det enklaste kan vara att man märker ut på ett schema vilka ämnen som är röda (tar mycket energi), gula (helt ok), eller gröna (ger energi).  Genom detta får man snabbt en ganska bra överblick vilka skolämnen som ger och tar energi under veckan och under en dag. Är det mycket rött under en dag eller under veckan behöver man undersöka saken närmare och kanske göra anpassningar.

En mer specifik energiinventering är att man undersöker vilka platser, aktiviteter och personer som ger och tar energi. I vissa energiinventeringar har man bytt ut platser mot lektioner. Det finns alltså ingen egentligt rätt eller fel utan lite olika sätt att göra kartläggningen på. I de flesta energiinventeringar används någon form av mätinstrument för att se hur mycket energi en viss aktivitet tar. I schemaexemplet användes en färgskala (röd, gul, grön),  men man kan välja också välja en skala från -10 till +10 eller en 40 liters bensintank.

Skärmklipp 2015-05-04 20.16.38

 Blir du nyfiken och vill lära dig mer om energiinventeringar? 

Här kan du läsa Nåkkve Balldins artikel “Utan bensin stannar motorn” som förklarar detta mer i detalj.

 

 

Tid och tidsuppfattning

Skärmklipp 2015-05-01 10.28.48Skärmklipp 2015-04-30 21.01.41

Ju äldre ett barn blir desto större ansvarsbörda förväntas barnet kunna ta. En del av detta ansvar består av att kunna passa tider och veta hur lång tid saker tar att göra. Många barn med olika funtionsnedsättningar t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har svårt med tidsuppfattningen. Det finns även barn utan funktionsnedsättningar som har en svag tidsuppfattning. 

Man kanske inte tänker på hur mycket problem detta skapar i vardagen men skoldagarna bygger på att man ska kunna läsa av klockan och förstå vad den information man får betyder i relation till tid, d.v.s. ha en tidsuppfattning.

För att komma i tid till skolan måste man veta när man ska gå upp, hur länge varje moment tar innan man börjar lektionen, t.ex. klä på sig, äta frukost, gå till bussen/skolan, ta fram böcker samt gå till klassrummet. Väl i skolan ska nya tider passas i schemat, man behöver ha koll på hur lång tid man har på sig för en uppgift, veta hur lång rasten är, hinna ha lite rast, lämna och hämta nya böcker, gå på toa o.s.v.

Som tur är finns det både analoga och digitala hjälpmedel för att underlätta känslan för tid och hur klockan går. De digitala är mycket billigare men ibland kan det fungera bättre med analoga, man får testa sig fram ved som fungerar bäst för individen.

Ett sätt att underlätta för elever med svag tidsuppfattning under lektioner är att undvika vaga tidsuttryck såsom sen, om en stund och senare. I stället kan man använda en timer via projektor i klassrummet. Det finns olika digitala timers på nätet, ett exempel hittar du här. Timern hjälper alla elever att ha koll på hur lång tid de har på sig för en uppgift eller hur lång lektionen är.

Skärmklipp 2015-05-01 11.13.18 Såhär kan en digital klassrumstimer visualisera tiden.

 

Exempel på andra digitala tidshjälpmedel kommer här:

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.11Time Timer appen

Time Timer finns ju analoga men de är ganska dyra ca 400 kronor för de minsta pocketvarianterna upp till 700 för en i större storlek till klassrummet. Ett alternativ är appen som finns till Iphone / Android och Ipad för 29 kronor. Den fungerar ungefär som timern och väckarklockan i telefonen och man kan lägga in påminnelser , skillnaden är att man ser hur den röda cirkeln minskar i takt med tiden. Detta är ett stort stöd för många.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.47Timstock finns som app

Timstockar finns också analoga och kostar ca 1200 kronor, appen Timstock kostar 9 kronor. Timstocken visar tiden genom att räkna ner dioder linjärt.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.38Skärmklipp 2015-05-01 10.53.12 Fun Time Timer är gratis!

Fun Time Timer är helt gratis och räknar ner visuellt genom att en röd cirkel minskar. Samtidigt kryper snigeln från vänster till höger och visar hur lång sträcka det är kvar. Den fungerar bra som timer och är väldigt söt men man kan inte lägga in påminnelser, den bara räknar ner.

 

 

Utan spaning ingen aning- Kartläggningens betydelse

Skärmklipp 2015-04-21 18.15.58

Den mest kraftfulla åtgärden man kan sätta in när en elev behöver stöd är kartläggningen. 

Kartläggningen kan ibland vara något som hoppas över eller snabbt skrivs ihop för att man ska ha tid med att formulera åtgärdsprogrammet men det tjänar ingen något på. En noggrant gjord kartläggning formulerar de individuella åtgärderna redan vid analysen utifrån pedagogernas, elevhälsans, elevens och föräldrarnas perspektiv. Det är viktigt att alla får komma till tals och bli lyssnade på i kartläggningen. Särskild vikt tycker jag att man ska lägga vid att lyssna in eleven och ge den möjlighet att uttrycka sina åsikter kring det som fungerar respektive inte fungerar.

Kartläggningar kan se olika ut,  här finns en som är väldigt gedigen och väl genomarbetad.  Den är skriven av logopeden, specialpedagogen och föreläsaren Ulrika Aspeflo,henne kan du läsa mer om här.

Skärmklipp 2015-04-21 18.35.02 Exempel ur elevens kartläggning.

Aspeflos kartläggning “SEP- Skola-Elev-Plan” består av tre delar, en elevdel, en del för vårdnadshavare och en del för skolpersonalen. Därefter följer en sammanställning av den plan som kartläggningen mynnar ut i. Materialet är väl genomarbetat och användarvänligt för alla parter.

Den här kartläggningen hjäper till att nå kärnan i problematiken och ökar chansen avsevärt att de åtgärder som sätts in verkligen kommer att fungera.