Kompensatoriska verktyg i undervisningen

Skärmklipp 2017-02-20 17.39.24.png

I många av Sveriges skolor har eleverna tillgång till datorer och det finns stora möjligheter att använda kompensatoriska verktyg på sin dator/ipad eller i sin Chromebook. Alla elever och lärare har nytta av att kunna använda verktygen men för elever med t.ex. läs- och skrivsvårigheter är verktygen ofta avgörande för att kunna följa med i undervisningen. De digitala verktygen öppnar nya möjligheter för alla.

SPSM har spelat in tre korta filmer där elever med läs- och skrivsvårigheter förklarar hur viktiga de digitala verktygen har varit för dem. Du hittar filmerna här. I den fjärde filmen sammanfattas de övriga filmerna på fem minuter.

I Täby kommun har alla elever tillgång till Inläsningstjänst och de flesta elever har en egen Chromebook på högstadiet. Detta möjliggör att man kan lyssna på texterna i läroboken enskilt eller tillsammans. Efter det kan man arbeta med texten på olika sätt, t.ex. genom att ta ut och förklara begrepp eller sammanfatta texten tillsammans. När man använder Inläsningstjänst i undervisningen lär sig alla elever hur man kan ladda ner böcker till sin bokhylla. För elever som behöver inlästa böcker blir det en viktig vana och elever som lär sig genom att även lyssna på text får en ny möjlighet. Andra vinster  är att den skrivna texten och den upplästa texten jämställs mer i status samt att när många olika elever lyssnar blir det inte utpekande och annorlunda att använda sig av Inläsningstjänst. Här kan du titta på en film om Inläsningstjänst. Här berättar Björn Wennberg på Skarpängsskolan om hur man använder Inläsningstjänst.

Den talsyntes som finns inlagd på Täbyelevernas datorer är ClaroRead. När man är inloggad i Chrome syns den som en blå pratbubbla högst upp till höger i verktygsfältet. Björn Wennerbergs film om hur ClaroRead fungerar kan du se  här.

Stavningsprogrammen StavaRex, SpellRight och SchreibRex hjälper eleverna med stavningen och de finns som färdiga tillägg i alla Täbydatorer. Dessa program rättar stavfel och grammatikfel och kan användas av alla. Programmen  är utvecklade för personer med läs- och skrivsvårigheter och fungerar bra med ljudenlig stavning då de ger exempelmeningar på vilka ord som kan vara aktuella.

Skärmklipp 2017-02-10 07.12.52.png

Forskningsnytt om formativ bedömning

 

Skärmklipp 2016-03-14 19.46.06.png

 

Skärmklipp 2016-03-14 19.40.19

UR Samtiden har filmat en föreläsning med Åsa Hirsh som heter “Forskningsnytt om formativ bedömning“, där redovisar hon resultaten i forskningsöversikten “Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning“. 

Denna översikt är mycket intressant då formativ bedömning implementerats storskaligt världen över, samt är i fokus i många av Sveriges kommuner.  Allt fler lärare och skolor uppger att de arbetar formativt i klassrummen. På senare tid har vi även sett läromedel, både i pappersform och digitalt, som saluför sig som formativa.

I korthet visar kartläggningen att det finns en risk att det blir för mycket  av aktivitetsskapande och för lite av analys och omformande av undervisningen. Formativ bedömning går då från ett professionellt lärande till att pseudoformativa praktiker utvecklas, där man använder olika metoder instrumentellt som ett metodpaket. Formativ bedömning/bedömning för lärande är i grunden  ett sätt att forma elevens lärande på och en metod för att utveckla undervisningen. Särskilt i skolor där det saknats kollegialt lärande bland lärare och skolledare är risken större att BFL reduceras till ett metodpaket.

När det gäller IKT behöver man fråga sig vem det är som utvecklar de program som enligt utsago ska vara formativa samt huruvida de kan ge effektiv feedback. Man behöver också ta i beaktning hur undervisningen ska kunna utvecklas när läraren inte kan se processen.

Till sist konstateras att det som behövs är fler studier, både kvalitativa och kvantitativa på olika nivåer för att mäta effekterna av de formativa metoderna samt undersöka i vilken mån de används för att analysera och utveckla undervisningen. Vi kan idag inte säga med säkerhet att formativ bedömning leder till ett ökat lärande men vi kan heller inte säga att det inte gör det.

HÄR kan du läsa hela kartläggningen

Hirsh, Å., Lindberg, V., Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, & Institutionen för pedagogik och didaktik. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning  

 

Arbetsminnesträning som insats i skolan

Skärmklipp 2016-03-14 17.09.49

En ny studie vid Mittuniversitetet har visat att metakognitiv träning är väsentligt för att förbättra arbetsminnet. Elever som genomgår arbetsminnesträning och samtidigt övar sina strategier för tänkande och lärande förbättrar sitt arbetsminne medan elever som endast får arbetsminnesträning inte visar någon ökning av arbetsminnet. Psykolog Petri Partanens studie visade även att arbetsminnesträning inte hade effekter på huvudräkning eller läs- och skrivförmåga.

Arbetsminne, d.v.s. förmågan att hålla information i huvudet samtidigt som man bearbetar den, är åtråvärd i dagens moderna samhälle. Ju bättre arbetsminne desto bättre förutsättningar har vi för att planera livet hemma och på jobbet. Arbetsminnet hjälper också till vid läsning, skrivning och räkning och är centralt vid all nyinlärning.

Denna vetskap har många skolor uppmärksammat och idag har arbetsminnesträning blivit en allt vanligare stödåtgärd i Sveriges skolor trots det oklara evidensläget. Arbetsminnesträning i skolan sker ofta i form av dataprogrammet Robomemo som är ett krävande program att ta sig igenom. Träningen pågår ca 45 minuter om dagen under flera veckors tid. Tanken med arbetsminnesträningen är att eleven ska generalisera framgångarna i dataprogrammmet till andra situationer i skolan och i livet. Tidigare forskning går isär och det finns inget entydigt stöd för att träningsprogrammen ger framgång inom andra områden. Vissa forskare menar att metoden trots allt kan hjälpa individer med uthållighet samt att hålla fokus medan andra är tveksamma.

Dessa nya resultat ger en tydlig indikation på att arbetsminnesträning som stödmetod måste utvecklas innan man använder den som en evidensbaserad insats i skolan. HÄR hittar du hela studien “Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs

Petri Partanen disputerar i vår med en avhandling om utrednings- och stödinsatser för barn i behov av stöd. Det ska bli spännande att läsa avhandlingen!

 

Digital läsförståelse på engelska genom UDL

 

Skärmklipp 2016-02-10 15.14.45.png

UDL Editions har tillsammans med CAST utvecklat ett läsverktyg som följer några av de principer som finns i UDL ramverket. I detta verktyg kan man välja att läsa/lyssna på sex olika texter och samtidigt få hjälp med att förstå och reflektera runt texten enligt reciprocal teaching, RT 

I övre högra hörnet finns det talsyntes eller och olikfärgade understrykningspennor som kan vara till hjälp för en del elever. Talsyntesen skulle kunna vidareutvecklas och i många fall är det nog bättre att använda talsyntesen i datorn.

När man valt en bok kan man i förväg högst upp på hemsidan t.ex. läsa på glosor, gå igenom begrepp för litteraturanalys, bekanta sig med bakgrunden till berättelsen, läsa en sammanfattning av berättelsen och persongalleriet. Detta underlättar förståelsen för texten för många elever och kan vara en nyckel till att orka igenom en text.

Skärmklipp 2016-02-10 15.15.08.png

 

 

Innan man börjar läsa så väljer läsaren nivå 1-3 på hur mycket stöd läsaren behöver med att reflektera runt läsningen. Man kan byta nivå på stödstrukturerna medan man läser texten.

Skärmklipp 2016-02-10 20.29.21.png

Under läsningen får läsaren stanna upp och svara på frågor samt uppmärksammas på olika fraser och litterära begrepp. Om läsaren har svårt att svara på frågorna kan hen klicka på någon av nedanstående tre coacher så kommer det upp mer stödstrukturer och hjälp som hjälper läsaren att ytterligare fördjupa sin läsning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.38.24.png

Jag tycker absolut att det är värt för lärare att ta sig en titt på hemsidan och bekanta sig med tänket runt läsning och stödstrukturer. Varför inte börja med att läsa “How Coyote Stole Fire” tillsammans i helklass och arbeta sig igenom de olika momenten för hur man kan närma sig en text. På så sätt lär sig eleverna en struktur som de även kan applicera på andra texter.

 

Podtips

Lyssna på denna podcast med UDL gurun Katie Novak om du vill veta mer om Universal Design for Learning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.14.16.png

AD/HD och våra lärmiljöer

Skärmklipp 2015-09-18 20.24.17Skärmklipp 2015-09-18 20.25.33

Man skulle kunna säga att AD/HD är ett kluster av symptom av funktionella särdrag som kan vara förenade med en ogynnsam utveckling och framtid i dagens samhälle. AD/HD symtom har alltid funnits men i dag är dessa egenskaper oönskade och problematiska i skolan, hur kommer det sig egentligen? Är ökad medicinering för så många barn lösningen? Vad är egentligen kärnan i problematiken, är det barnens hjärnor som bär på skulden och som ska behandlas kemiskt för att fungera såsom de flesta andra barns hjärnor? Behöver alla barn medicineras som får diagnosen? Har medicinen en positiv effekt på studieresultaten? Frågorna hopar sig och det finns knappast några enkla svar.

AD/HD står för Attention deficit disorder hyperactivity och är ett kluster av symptom, diagnosen ställs utifrån dessa kriterier som reviderats något i den senaste diagnosmanualen DSM-5. Diagnos AD/HD ställs utifrån en subjektiv bedömning av det underlag man har utifrån diagnoskriterierna. Det finns alltså inga blodprover, laboratorieundersökningar, hjärnröntgen eller neuropsykologiska tester att använda för att kunna ställa säker diagnos.

Orsaken till AD/HD är omdebatterad, det handlar framför allt om graden av arv och miljö, biologiska och psykosociala faktorer som debatteras. Forskarna är inte heller ense om i vilken utsträckning medicinering bör ske och hur många som egentligen blir hjälpta av medicinen. Enligt en rapport SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) gjort på uppdrag av Socialstyrelsen och Läkemedelsverket visar studier att effekterna av AD/HD medicinering endast återfinns under sex månaders behandling.

Under de senaste veckorna har AD/HD debatterats flitigt i media, kanske särskilt p.g.a. Vetenskapsradion i P1:s granskning i “ADHD och pillerboomen“. Antalet personer som får AD/HD diagnos har ökat med 500% se senaste 10 åren och medicinering har blivit en standardbehandling allt längre ner i åldrarna. Medicinerna som ges är centralstimulerande och kan ge ett antal biverkningar såsom aptitlöshet, sömnproblem, huvudvärk, magont, illamående, tillväxthämningar, högt blodtryck, depression, ångest och en känsla av att inte känna igen sin egen personlighet. Forskningen om hur dessa mediciner påverkar barn och vuxna i ett längre perspektiv är bristfällig och vi vet inte om det finns risker med en långvarig medicinering. Därför ska medicinering endast tas till när alla andra förändringar vidtagits som kan ge symptomlindring. Dessa förändringar kan vara kostomställning, ökad fysisk aktivitet, tydliga yttre och inre ramar, samt fysiska, sociala och pedagogiska anpassningar i skolan.

Det har konstaterats att AD/HD-symtom uppträder mer sällan under strukturerade förhållanden, i nya, intressanta situationer, när personen är engagerad i något, under en-till-en situationer, vid vuxenmedverkan/tillsyn och vid frekventa, direkta belöningar. Oftare uppträder AD/HD- symtom under ostrukturerade förhållanden, vid repetitiva aktiviteter, när personen upplever situationen som tråkig, vid många störmoment, vid minimal tillsyn, vid mental koncentration och långsiktiga, abstrakta mål.

Som lärare kan det vara svårt att förhålla sig till någonting som ter sig så oklart och det kan vara svårt för oss att ta ställning till olika medicinska rapporter och avgöra när och om  en elev ska medicineras eller inte. Man kan fråga sig om det verkligen är rätt när lärare uppmuntrar till medicinering vid samtal med elever och föräldrar. Är det inte läkarnas sak att besluta om i samråd med familjen?

Lärare är experter på pedagogik och lärmiljöer och kanske är det där vi ska lägga vår energi och omsorg? Vore det inte bra om all personal på varje skola  tillsammans skulle kunna fundera över vad man kan göra för att möta de svårigheter som finns inom AD/HD klustret med de resurser som finns? Sedan kan man även specificera vilka ytterligare resurser som behövs för att kunna göra ytterligare anpassningar. Vi skulle kunna läsa diagnoskriterierna och koppla svårigheterna till strategier och lösningar som kan hjälpa många elever och inte bara de som uppfyller tillräckligt många kriterier för att få diagnosen. Istället för att tidigt prata om medicin kan vi föra pågående samtal om vilka anpassningar som kan göras, utvärdera dem och fundera på vad som ytterligare kan göras. Helt enkelt ett systematiskt kvalitetsarbete med AD/HD i fokus.

Här kan du läsa mer: 

Jag har tidigare skrivit om AD/HD vilket du kan läsa här.

Behandlingsmetoder vid adhd – de tio viktigaste kunskapsluckorna läs mer här

ADHD – diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet läs mer här

Att bli är bättre än att vara- Ett dynamiskt tankesätt

Skärmklipp 2015-06-23 19.08.53     Skärmklipp 2015-06-23 19.09.53

Få böcker är så i ropet just nu som “Du blir vad du tänker” av Carol S Dweck.  På sociala medier debatteras boken flitigt och det verkar som om alla pratar om growth mindset. I detta 10 minuter långa Tedföredrag förklarar Dweck själv skillnaden mellan fixed och growth mindset och vad forskningen kommit fram till.

 

I nedanstående bild jämförs de två olika tankesätten. Ett dynamiskt mindset som Dweck förespråkar är baserat på uppfattningen att en människas verkliga potential är okänd. Alla oavsett arv och miljö kan utveckla sina grundläggande egenskaper genom att anstränga sig. Principen är “Du bestämmer själv över din hjärna, du kan hjälpa den att växa genom att använda den på rätt sätt.” I boken ges många exempel på skillnaden mellan ett statiskt och ett dynamiskt tankesätt inom områden som skolprestationer, sport, företagande och relationer.

Skärmklipp 2015-06-28 20.50.41

I skolans värld är det lätt att elever får etiketter på sig som den smarta osv. och det finns också en föreställning hos många människor att man föds med en viss talang och intelligens och det är inte så mycket att göra åt om man inte fötts med t.ex. matematikens gåva. Dwecks forskning har visat att det inte förhåller sig på det viset.

Dweck förespråkar höga krav för att utveckla kapacitet men hon betonar också att det är viktigt att ge elever verktyg så att har möjlighet att nå målen. Att endast öka kraven utan att undervisa strategier menar Dweck leder till katastrof, med det menar hon att dåligt förberedda eller omotiverade elever kommer att lämna skolan.

Jag tycker att boken är intressant och viktig då ambition, ansträngning, utmaning och kämparanda lätt hamnar i skymundan i skolan idag då fokus ofta ligger på betyg och de kunskapskrav som nåtts i nuläget. Vidare är detta en aktuell bok i skoldebatten då den även framhåller lusten och drivkraften för lärande som en viktig komponent för att lyckas med sina studier, sin relation, sin sport eller sitt företagande och inte bara resultaten. En ändring av tankesätt, mindset, får alltså även inverkan på motivationen. Det är lärandet och utvecklingen som står i centrum. När utvecklingen är i centrum blir också typen av feeback viktig då den ska motivera till fortsatt lärande och ett dynamiskt mindset. I sin bok skriver Dweck också om hur man ska förhålla sig och uttrycka sig för att ens barn eller elever ska få utvecklas inom ett dynamiskt tankesätt.

Detta är en läsvärd och lättläst bok om grunden för lärande, nämligen vår inställning till utmaningar, arbete och vår okända potential.

Relaterat material:

Blogginlägg och sammanfattning av Dweck “Developing a Growth Mindset in Teachers and Staff” av Keith Heggart.

Aktuell artikel från den 18/6/2015 “Why mindset is not a tool to make children feel good

 

Carol Dweck on the Growth Mindset, Embracing Failure, and Middle East Peace – Inside Quest

 

LEVLA LÄRMILJÖN

Skärmklipp 2015-06-03 20.36.08

Umeå kommun driver projektet “Levla Lärmiljön” som sätter lärmiljön i fokus. Genom att levla lärmiljön vill man bidra till att förstärka skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. I projektet har det utformats en handledning och formulär som ska hjälpa skolpersonal att systematiskt göra en konstruktiv beskrivning av problemsituationen samt att sätta in anpassningar och åtgärder i lärmiljön. Utöver formulären finns även en åtgärds och anpassningsbank som fokuserar på konkreta åtgärder i lärmiljön.

I banken finns åtgärdsbeskrivningar med fokus på konkreta anpassningar som kan göras i lärmiljön. Åtgärderna återfinns inom fem områden, förhållningssätt, strukturstöd, strategistöd, kommunikationsstöd och organisation. Jag rekommenderar verkligen att titta igenom materialet för det är till stor hjälp vid kartläggning, anpassningar och åtgärder till elevgrupper och individer.

Skärmklipp 2015-06-03 20.49.00Exempel på formuläret

Modellen som används behandlar problembeskrivning, önskat läge, åtgärder och avstämning.

Skärmklipp 2015-06-03 20.43.26

Nedan kan du se den första av 6 instruktionsfilmer som presenterar projektet.

 

Här kan du se alla instruktionsfilmer till materialet.

Här hittar du alla Levla formulär.

Här hittar du Levlas handledning.

Här hittar du Åtgärds- och anpassningsbanken.

Boktips till sommaren

Skärmklipp 2015-05-30 20.06.48

Sommarlovet närmar sig och vad passar väl då bättre än ett boktips? 

“Inte bara Anna” av Elisabet von Zeipel handlar om Anna som fick diagnosen Asperger vid 15 års ålder, innan dess hade hon fått sex psykiatriska diagnoser. Elisabet är specialpedagog och möter Anna första gången när hon mår mycket dåligt, Anna är fullständigt utmattad och förmår inte att göra annat än att ligga i sängen i ett mörkt rum. Elisabet hjälper Anna sakta men säkert att få nycklar till att förstå hur hon fungerar och hjälper samtidigt nätverket runt Anna att förstå hur Anna fungerar.

Precis som bokens titel säger så handlar denna bok inte bara om Anna utan också om hur utsatta alla andra människor med asperger är för överkrav och stress. I slutet av boken får även fler personer berätta sin historia om än mer kortfattat , och läsaren kan se återkommande mönster även om människor med asperger är lika olika som alla andra. Här får vi ännu fler exempel på hur bristen på ett anpassat bemötande kan leda till stress som tar sig uttryck på olika sätt, sätt som ibland kan vara svåra att känna igen och identifiera.

Zeipel har skrivit i berättelseform men det är också en faktabok och därför så användbar för alla som kommer i kontakt med personer som har asperger eller som man kan misstänka har det. På ett lättsamt sätt får läsaren viktiga kunskaper om asperger och vad som utlöser stress, kunskap om förhållningssätt, samtalsmetodik och hur man konkret kan arbeta för att minska stress och reglera energinivån.

Jag känner igen väldigt mycket i boken från mitt arbete som ämneslärare på högstadiet och framför allt i mitt arbete med hemmasittare. Den här boken rekommenderas varmt och jag önskar jag hade kunnat läsa den innan jag började mitt arbete som lärare, tänk vad mycket jag hade kunnat göra annorlunda.

 

 

 

 

 

INSTRUCTIONAL ROUNDS- ett verktyg för skolutveckling

Skärmklipp 2015-05-19 20.24.20

Lee Teitel gästar denna vecka Täby för att föreläsa om “Instructional Rounds” för skolledare och lärare i Täby och Sollentuna. Under besöket kommer även en rond att genomföras på en av Täbys skolor. Vem är då Lee Teitel och vad innebär Instructional Rounds?

Lee Teitel är Doctor of Education på Harvard och har varit med och utvecklat Instructional Rounds. Instructional Rounds eller läranderonder som man ibland säger på svenska är ett sätt för skolor att systematiskt arbeta med skolutveckling genom att observera verksamheten. Ronderna fokuserar på var vi står och vad vi kan lära. Här kan du lyssna på när Lee berättar om rondarbetet.

Ronderna är en lärandeprocess  där man utgår från skolans önskan till utveckling, den lokala förankringen är viktig för att bibehålla tanken om att processen ska ske “inifrån och ut” inte ovanifrån. Rondernas bas är nätverk som skapas inom en skola eller mellan skolor i området, kommunen eller regionen. Man kan även arbeta på olika plan samtidigt, t.ex. i skolan, i området och i kommunen. I arbetet uppmuntras alla till ett lärande förhållningssätt oavsett vilka nätverket består av, d.v.s. förvaltning, rektorer, lärare, elever osv. Vilka nätverk som fungerar bäst kan variera exempelvis beroende på syfte, motivation till rondarbetet och klimatet på skolan m.m.

Skärmklipp 2015-05-19 20.24.07

En rond är ingen bedömning av enskilda lärares prestationer i klassrummet utan en gemensam insats för att utveckla skolan som observeras i nätverket. Tillsammans blir man bättre, tanken är att när nätverket tillsammans lär sig att förbättra ett område så kan även den kunskapen överföras till att utveckla andra områden. För att rondarbetet ska fungera optimalt är det önskvärt att det finns trygghet, tillit och ett öppet klimat mellan lärare på skolan och inom nätverket.

Rondarbetet är cykliskt och börjar med att nätverket identifierar och arbetar fram ett “Problem of practice”, ett område som skolan vill att observatörerna tittar på. Det finns olika metoder att tillgå i förberedelsearbetet. Till “Problem of practice” kopplar men ett par fokusfrågor som hjälper till att hålla kursen vid observationen. För att ge störst effekt så ska man förena “Problem of practice” med skolans utvecklingsmål så att ronderna inte ses som isolerade öar i utvecklingsarbetet.

Under observationen fokuserar observatörerna på fakta, att vara icke värderande i sina iakttagelser samt att koppla det de ser till “Problem of practice”. En observationsgrupp fungerar bäst om den består av ca 3-4 personer som besöker 3-4 klassrum i ca 20 minuter vardera. Ett nätverk består av ca 25 personer men detta kan variera. När observationen är färdig samlas gruppen och var och en skriver ner sina viktigaste iakttagelser som kopplats till “Problem of practice” på post-it lappar. Det icke värderande förhållningssättet är kärnan i observationen och gruppen som observerar hjälper varandra att sålla bort värderande information. Gruppen beskriver, analyserar och värderar den information de fått och försöker se kluster och mönster i den insamlade informationen. Därefter utformar gruppen påståenden om det de sett i klassrummen under observationen.

Efter ronden kan man även göra förutsägelser som baseras på frågan, om du vore en elev på den här skolan och gjorde vad du ska, vad vet du och vad kan du göra av de kunskaperna?

Det viktigaste är dock momentet “Next level of work”. I det momentet analyseras samtliga gruppers modeller, påståenden och analyser och nätverket skapar en plan för hur man kan utveckla verksamheten och hur uppföljningen ska ske. Det finns några modeller som man kan använda i arbetet samt lite olika sätt att göra detta på. Själva ronderna är alltså endast avsedda för att samla in data, det är i för- och efterarbetet samt i uppföljningsarbetet som merparten av tiden läggs.

Detta var en mycket kortfattat introduktion till vad ronder är blir du nyfiken så rekommenderar jag att läsa böckerna.

Här kan du se hur ett district i Massachusetts arbetar med metoden och svarar på vanliga frågor. Det finns olika sätt att arbeta på så detta är endast ett exempel.

Om du vill veta mer om läranderonder finns det att läsa här: 

Instructional Rounds in Education: A Network Approach to Improving Teaching and LearningPaperback – April 14, 2009 av Elizabeth A. City  (Author), Richard F. Elmore  (Author), Sarah E. Fiarman (Author), Lee Teitel  (Author), Andrew Lachman (Foreword)

School-Based Instructional Rounds: Improving Teaching and Learning Across Classrooms av Lee Teitel

        Skärmklipp 2015-05-09 15.06.31       Skärmklipp 2015-05-18 19.01.09

Universal Design for Learning del 2

Skärmklipp 2015-04-18 17.21.46

Jag har tidigare skrivit om Universal Design for Learning (UDL) här och tänkte använda detta inlägg till att fördjupa kunskapen om vad UDL är ytterligare. UDL utgår från att elever har olika behov vid inlärning och därför måste undervisningen anpassas till elevernas olika behov. Metoden utgår från forskning och bygger på tre huvudprinciper som är viktiga i lärprocessen. Principerna handlar om hur eleverna tar emot, förstår och hanterar information, samt hur engagerad eleven är i sin lärsituation.

Skärmklipp 2015-04-18 16.21.16

1. Multiple Means of Engagement

Den första principen handlar om att lärandet måste motivera, engagera och angå eleven, eleven behöver känna delaktighet i undervisningen. Mål, material, metoder och bedömning behöver vara tydliga. Reflektion, självbedömning och feedback återfinns i denna princip, Samarbete och kommunikation ökar engagemanget liksom valfrihet samt äkthet, autenticitet.

2. Multiple Meanings of Representation

Den andra principen handlar om att det inte finns ett sätt för alla, därför måste man presentera information på olika sätt så att den blir begriplig för alla. I denna princip bahandlas sådant som att ge relevant bakgrundsinformation, synliggöra kopplingar, mönster och idéer. Visualisera, generalisera, arbeta med språket, begrepp, symboler, modeller m.m. Eleverna måste lära sig strategier för att informationen ska bli hanterbar och för att i slutänden göra den till sin egen.

Om man ser på denna princip så hör många metoder hemma här som vi använder i våra klassrum såsom t.ex. språkutvecklande arbetssätt, cirkelmodellen, I do you do we do-modellen, big five, reciprocal teaching och andra modeller för läsning såsom t.ex. question the author.

3. Multiple Means of Action and Expression

Denna princip handlar om att elever bearbetar information på olika sätt och därför behöver de verktyg för att kunna bearbeta information på det sätt som passar dem. Skolan måste tillhandahålla olika verktyg, arbetssätt och aktiviteter för att kunna uttrycka känslor och kunskaper.

På sikt ska eleverna då gradvis öka sin skicklighet i att sätta mål och planera vilka strategier de behöver använda och vilken väg de måste ta för att nå dem. De ska kunna planera sitt arbete, genomföra det och samtidigt kunna reflektera över processen och om de måste byta strategier utefter vägen.

På bilden nedan kan du se och läsa UDL guidelines Theory a& Practise version på engelska.

Skärmklipp 2015-04-18 16.22.17 Här hittar du bilden i utskriftsformat.

 

Det som jag tycker är intressant med UDL är att det är forskningsbaserat och en tydlig modell för att göra utbildningen mer tillgänglig. Det som man som arbetslag skulle kunna göra är att diskutera vad man redan gör i de olika principerna samt fundera på hur man kan öka tillgängligheten i undervisningen så att den blir begriplig för så många elever som möjligt.

1. Vilka konkreta strategier och metoder använder vi lärare för att uppfylla så många krav som möjligt i principerna.

2. Hur skulle man kunna arbeta för att öka tillgängligheten i principerna ytterligare?

 

UDL översikt gjord av Maryland Learning Links

 

UDL at a glance