Kompensatoriska verktyg i undervisningen

Skärmklipp 2017-02-20 17.39.24.png

I många av Sveriges skolor har eleverna tillgång till datorer och det finns stora möjligheter att använda kompensatoriska verktyg på sin dator/ipad eller i sin Chromebook. Alla elever och lärare har nytta av att kunna använda verktygen men för elever med t.ex. läs- och skrivsvårigheter är verktygen ofta avgörande för att kunna följa med i undervisningen. De digitala verktygen öppnar nya möjligheter för alla.

SPSM har spelat in tre korta filmer där elever med läs- och skrivsvårigheter förklarar hur viktiga de digitala verktygen har varit för dem. Du hittar filmerna här. I den fjärde filmen sammanfattas de övriga filmerna på fem minuter.

I Täby kommun har alla elever tillgång till Inläsningstjänst och de flesta elever har en egen Chromebook på högstadiet. Detta möjliggör att man kan lyssna på texterna i läroboken enskilt eller tillsammans. Efter det kan man arbeta med texten på olika sätt, t.ex. genom att ta ut och förklara begrepp eller sammanfatta texten tillsammans. När man använder Inläsningstjänst i undervisningen lär sig alla elever hur man kan ladda ner böcker till sin bokhylla. För elever som behöver inlästa böcker blir det en viktig vana och elever som lär sig genom att även lyssna på text får en ny möjlighet. Andra vinster  är att den skrivna texten och den upplästa texten jämställs mer i status samt att när många olika elever lyssnar blir det inte utpekande och annorlunda att använda sig av Inläsningstjänst. Här kan du titta på en film om Inläsningstjänst. Här berättar Björn Wennberg på Skarpängsskolan om hur man använder Inläsningstjänst.

Den talsyntes som finns inlagd på Täbyelevernas datorer är ClaroRead. När man är inloggad i Chrome syns den som en blå pratbubbla högst upp till höger i verktygsfältet. Björn Wennerbergs film om hur ClaroRead fungerar kan du se  här.

Stavningsprogrammen StavaRex, SpellRight och SchreibRex hjälper eleverna med stavningen och de finns som färdiga tillägg i alla Täbydatorer. Dessa program rättar stavfel och grammatikfel och kan användas av alla. Programmen  är utvecklade för personer med läs- och skrivsvårigheter och fungerar bra med ljudenlig stavning då de ger exempelmeningar på vilka ord som kan vara aktuella.

Skärmklipp 2017-02-10 07.12.52.png

Framtidens Läromedel

I veckan som gick hölls mässan “Framtidens Läromedel” och jag var där på mässans första dag. Ett av guldkornen för mig var Karin Nygårds som talade om digital kunskap för lärare. Hon förklarade vad Internet egentligen är och hur det styrs vilket var ganska intressant, vidare kom hon in på filter och den problematiken. I slutet av föredraget berättade hon om kodning och varför kodning borde vara en självklar det i den moderna skolan och läroplanen, inte som enskilt ämne utan som en glasyr över hela ämneskakan.
Kod är ju hett i skolan idag men det har hittills inte fångat mitt intresse men efter detta föredrag tog det fart och jag började testa lite hemma med mina barn. Nu förstår jag mer men i ärlighetens namn så tror jag inte att jag kan tillföra så mycket till mina äldre elever på högstadiet, det överlåter jag nog till kollegor med mer logiskt tänkande och kodkunnande. Kanske i framtiden att jag kommer ikapp :-)Däremot kommer jag fortsätta utveckla detta tillsammans med mina barn, 4 och 6 år gamla.
Apparna Bee bot, Kodable och Daisy the dino (alla gratis) har testats hemma och varit roliga och utmanande för barnen. Här lär sig barnen tänka kod, problemlösning och spatialt tänkande.
Skärmdump 2014-10-12 21.20.42Skärmdump 2014-10-12 21.21.07  Skärmdump 2014-10-12 21.21.32
På sidan code.org lär sig barn i åldrarna 4-100 år att koda och göra appar på olika nivåer, superbra och pedagogisk sida! Man kan köra elementary courses med små barn och timme med kod för de lite äldre. Denna lilla app gjorde minstingen T 4 år idag, kusinen som är 9 kodade sitt egna Flappy bird spel. Båda älskade det. Jag är nu övertygad om att detta är ett fantastiskt sätt att lära sig logiskt tänkande och hur spel t.ex. är uppbyggda. Det är ju bara att inse att dagens tioåringar har övergett programledar- och dokusåpadrömmen, de vill bli spelutvecklare!