Forskningsnytt om formativ bedömning

 

Skärmklipp 2016-03-14 19.46.06.png

 

Skärmklipp 2016-03-14 19.40.19

UR Samtiden har filmat en föreläsning med Åsa Hirsh som heter “Forskningsnytt om formativ bedömning“, där redovisar hon resultaten i forskningsöversikten “Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning“. 

Denna översikt är mycket intressant då formativ bedömning implementerats storskaligt världen över, samt är i fokus i många av Sveriges kommuner.  Allt fler lärare och skolor uppger att de arbetar formativt i klassrummen. På senare tid har vi även sett läromedel, både i pappersform och digitalt, som saluför sig som formativa.

I korthet visar kartläggningen att det finns en risk att det blir för mycket  av aktivitetsskapande och för lite av analys och omformande av undervisningen. Formativ bedömning går då från ett professionellt lärande till att pseudoformativa praktiker utvecklas, där man använder olika metoder instrumentellt som ett metodpaket. Formativ bedömning/bedömning för lärande är i grunden  ett sätt att forma elevens lärande på och en metod för att utveckla undervisningen. Särskilt i skolor där det saknats kollegialt lärande bland lärare och skolledare är risken större att BFL reduceras till ett metodpaket.

När det gäller IKT behöver man fråga sig vem det är som utvecklar de program som enligt utsago ska vara formativa samt huruvida de kan ge effektiv feedback. Man behöver också ta i beaktning hur undervisningen ska kunna utvecklas när läraren inte kan se processen.

Till sist konstateras att det som behövs är fler studier, både kvalitativa och kvantitativa på olika nivåer för att mäta effekterna av de formativa metoderna samt undersöka i vilken mån de används för att analysera och utveckla undervisningen. Vi kan idag inte säga med säkerhet att formativ bedömning leder till ett ökat lärande men vi kan heller inte säga att det inte gör det.

HÄR kan du läsa hela kartläggningen

Hirsh, Å., Lindberg, V., Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, & Institutionen för pedagogik och didaktik. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning  

 

Advertisements

Matris till “Att följa lärande” av Dylan William

Skärmdump 2014-10-12 21.56.45

För lite mer än ett år sedan så sammanställde jag Dylan Williams bok “Att följa lärande” för att få en bättre överblick över de metoder han tog upp i boken. För mig underlättade det mycket med en matris istället för att slå i boken.

Inlägget är långt men jag har blivit ombedd att lägga upp matrisen i bloggen. Maila mig om du vill att jag ska skicka den som word fil, då är den mindre rörig och mycket snyggare 🙂 jenni.wagner@taby.se

Formativ bedömning i praktiken

En sammanställning av formativ bedömning i praktiken från boken ”Att följa lärande” av Dylan Wiliam.

Kort bakgrund:

–    Forskningen visar att den viktigaste resursen för lärande är läraren. Dylan Wiliam uttrycker att ”Vi vet att lärare gör skillnad, men vi vet mindre om vad som gör skillnaden när det gäller olika lärare” (s.48)

–  Samtidigt vittnar studier om att formativ bedömning har betydande positiv inverkan på elevers lärande. Flera forskare hävdar att formativ bedömning är det viktigaste pedagogiska verktyget för elevernas kunskapsutveckling. (Skolverket, ”Forskning för klassrummet”).

Formativ bedömning enligt Dylan Wiliam:

”Bedömning fungerar formativt när bevis för elevens prestation tas fram, tolkas och används av lärare, elever eller deras kamrater för att besluta om nästa steg i undervisningen som förmodligen blir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle fattat om bevis inte hade funnits.”          

 

AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 –          Bedömningsmatriser

–          Visa upp och diskutera elevexempel.

–          Eleverna jämför sina egna arbeten med exempelarbeten.

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål. -Tydliggör hur olika svar/arbeten på A, C och E nivån skiljer sig från varandra.

 

-Hjälp eleverna att utveckla varandras svar.

 –          Eleverna skriver checklistor, såhär ska du inte skriva/Såhär ska du skriva.

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål.
           Välj- byt- välj

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål.

 

Eleverna diskuterar kvalitén i sitt arbete med varandra i små grupper, t.ex. vid högläsning, handstil. (s.83).

 

 Eleverna gör egna översikter av vad de lärt sig samt formulerar provfrågor med korrekta svar.

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål. Befriande för många elever att slippa traditionella prov. Läraren får reda på vad eleverna tror att de lärt sig. (s.84).
AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 ”Vi lär oss att…”

”Jag söker…”

”Det är för att…”

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål. Fraserna är användbara metoder för att få elever att komma igång med lärandemål. (s.84).

 

 Ta reda på vad eleverna vet

–          Ställ frågor

–          Diskutera

 

 

 

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer

 

Detta ger läraren information om vad som ska göras härnäst samt genererar tänkande.

 

Ställ relevanta, genomtänkta frågor som genererar tänkande.

 

 No hands up

(bara för att fråga)

 

För att ta fram belägg för elevernas prestationer

 

Elevengagemang, ingen ska kunna välja bort att delta.

Lärare väljer ut elever slumpvis med hjälp av glasspinnar, app eller kort med elevernas namn på.

Om eleven inte kan svaret kan man låte dem bolla frågan vidare, ”ring en vän”.

(s. 97/98)

Främjar även mer jämlikhet i klassrummet. Alla elever riskerar att ”svara fel” och man diskutera varandras svar.

 

 Tankepaus/Väntetid Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Att ge eleven tid att tänka igenom frågan och svaret. Fler elever kan engagera sig.

 

För lång väntetid kan orsaka att lektionen tappar tempo. (s. 99)

 

 Diskutera i grupper

–          Påståenden

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Diskussionens kvalitet stegras.
 Utvärderande och tolkande lyssnande

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Vad kan jag lära mig om elevernas tänkande genom att lyssna noga på vad de säger?

 

 Ställ varför och hurfrågor.

Varför? Hur?

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer. Original:Är det här en sats eller mening?

Omformulerat:

Varför är det här en mening och inte en sats?

 

AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 Heta stolen utfrågning

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Läraren ställer en fråga till eleven (glasspinne!) och därefter en serie uppföljningsfrågor för att undersöka kunskapernas djup. De andra lyssnar noga för läraren kan när som helst dra en glasspinne och be en annan elev att sammanfatta det som sagts.

 

 System för svar från hela klassen

 

–          Tänkande tummar

–          Hålla upp fingrar

–          ABCD- kort

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer. –          Tumme upp, ner eller horisontellt (s. 103)

–          Skala från knuten näve till fem fingrar

–          Med ABCD korten kan man visa att en fråga har mer än ett korrekt svar. Kräver oftast planerade frågor.

Man kan skapa en situation på tavlan som eleverna ska lösa i anslutning till utvärderingen så att eleverna inte kan gömma sig. (s. 103)

 

 System för svar från hela klassen

 

Mini whiteboards/Skrivplattor

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer

 

Läraren får samlade svar även på spontana frågor.

 

Eleverna arbetar individuellt eller i grupp. De skriver ner sina svar på skrivplattor som de sedan håller upp så att läraren och andra elever ser svaren.
 System för svar från hela klassen

 

Exit ticket/ Utgångspass

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Eleverna svarar på lappar eller via app/dator/läsplatta på frågor om sitt lärande, eventuella frågor m.m.

Vad har jag lärt mig?

Hur ska jag komma vidare?

Vad undrar jag?

Vad vill jag fördjupa mig i?

Såhär fungerar…..

 

 

 

 

 

 

 

 

 
AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 System för svar från hela klassen

 

Socrative app och hemsida är ett instrument för att hjälpa läraren att få information från en grupp.

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer

 

Detta ger läraren information om vad som ska göras härnäst samt genererar tänkande.

Med detta verktyg kan man få en överblick vad klassen svarar på dina frågor, exit tickets, glosförhör, m.m.

 

http://www.socrative.com/

Diagnostiska frågor

–          Vändpunktsfrågor

 

Diagnostiska frågor kan användas som sonderings-frågor innan ett avsnitt eller som kontrollfrågor mitt i lärandeprocessen.

Den diagnostiska frågan kan bli en vändpunktsfråga där läraren utifrån ser om eleverna är redo att gå vidare. eller om lektionen riktning måste förändras.

 

Diagnostiska frågor kan bygga på svar från exit ticket frågor. Det är flervalsfrågor av typen:

Vilket av nedanstående är den bästa tesen?

Vilken översättning är bäst?

Varför intresserar sig historiker för fördomar när de analyserar. historiska källor? (s. 108-119)

                    + =    ̶ Att ge feedback som för lärandet framåt

 

Feedback ska generera tänkande.

 

Tillsammans med kommentarer ger du plus om elevens arbete varit bättre än den förra uppgiften i ämnet, minus om den varit sämre och likhetstecken om kvalitén är oförändrad.

 

Tre frågor

 

Att ge feedback som för lärandet framåt

 

Feedback ska inte generera straffarbete hemma utan är en nyckel till framgång.

 

Läraren skriver tre frågor vid rättningen som eleven ska svara på de första 15 minuterna av nästa lektion. Det kan vara något eleven behöver fundera på, omformulera m.m.
 Ge mindre men mer fokuserad feedback

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Feedbacken ska relatera till lärandemål som har delgivits eleverna. Den ska innebära mer arbete för mottagaren än för givaren.

 

 C3B4ME

 

Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra. Eleven ska be tre kamrater om hjälp innan den får fråga läraren om hjälp.

”Det finns mer än en lärare i det här rummet.”

AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 Kamratbedömning på läxan

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

 

 

Använd matriser, facit eller varandra som hjälp. Arbetet kan ske i små grupper och utvärderas i helklass.
 Tavlan för läxhjälp Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

Eleverna skriver upp frågor som de har om läxan på tavlan. Elever som tror att de kan svara uppmuntras till att förklara för kamraterna och hjälpa dem.
 Two stars and a wish

Två stjärnor och en önskning

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Eleverna ger varandra feedback. Två saker som är bra och en som kan förbättras.

 

Feedbacken kan skrivas på post it lappar som läraren samlar in. Sedan kan man diskutera feedbacken i klassen för att förbättra kvalitén på återkopplingen.

 

 Slutfrågor efter genomgång

 

Att ge feedback som för lärandet framåt

 

Förbättra sin skrivförmåga och sin förmåga att ställa frågor.

 

Eleverna diskuterar i grupper om de har frågor efter en genomgång. Om gruppen inte kan svara/har en lösning bollar de frågan vidare till läraren.

Grupperna skriver ner sina frågor på papperslappar.

 

 Felklassificering

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

Läraren stryker under fel som eleven sedan ska klassificera. (t.ex. vilken typ av grammatikfel)

Eleven fastställer vilken typ av fel hen gör och söker upp en kamrat med kompletterande kompetenser för att få hjälp med rättningen.

 

 Vad har vi lärt oss idag?

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

Eleverna bildar grupper och gör en lista vad de lärt sig under lektionen. Sedan rapporterar varje grupp en sak de lärt sig.

 

 

 

AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 Elevrapportör

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Elevrapportören utses i början av lektionen och ska sammanfatta lektionens huvidpunkter och svara på kamraternas frågor.

Rapportören kan ta hjälp av andra om hen inte kan svara samt själv ställa frågor till kamraterna.

 

Checklista inför flygning

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

En kamrat ska kontrollera och signera att allt finns med på checklistan vid t.ex. en labbrapport. Kamraten får stå till svars om rapporten visar sig inte ”uppnå kraven för flygning.”

 

Jag-Du-Vi-Checklistor

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Efter grupparbetet ska varje elev skriva något om sina bidrag, något om andras bidrag samt utvärdera gruppens arbete.

 

Slumpvis rapportör

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

När man ger elever roller som ordförande, tidtagare, sekreterare m.m. ska man även utse en slumpvis rapportör i slutet. Detta för att alla ska vara aktiva och redo att sammanfatta.

 

 Gruppbaserad provförberedelse

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Grupper om ca 5-6 elever bildas, varje elev repeterar en delfråga i momentet (läraren delar ut frågor) och redogör för gruppen följande dag. Resten av gruppen använder muggar i färg för att utvärdera svaret.

 

 Om du har lärt dig hjälp någon annan

 

 

 

 

AKTIVITET

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

 

 

 

 

SYFTE

Man lär sig att förklara genom att lära ut. (s. 156)

 

 

 

 

 

KOMMENTAR

Självbedömning

 

 

 

Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Elever självbedömer sina arbeten/prestationer i förhållande till lärandemålen.
– Trafikljus

– Rödgröna skivor

– Olikfärgade muggar

 

Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Elever visar med hjälp av färger röt/gult/grönt om de förstår undervisningen.
Portföljer

 

Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Elever omarbetar texter, bilder, rapporter m.m. eller gör liknande uppgifter såsom t.ex. självporträtt. Allt sparas i portföljen så att de sedan kan se och utvärdera sina framsteg.

 

Loggböcker

 

Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Eleverna fortsätter på påståenden såsom

Jag blev förvånad över…..

Det jag tyckte mest om på lektionen var…….

En sak som jag är osäker på….

 

 

 

 

Hög tid att planera terminen!

Skärmklipp 2015-01-10 16.00.48

En ny termin har precis börjat och många lärare håller på med sina terminsplaneringar. Hur gör du när du planerar din undervisning för att synliggöra kopplingen mellan syfte/mål, undervisning och bedömning för dina elever och dig själv?

Baklängesplanering/Alignmentplanering är en modell för att tydliggöra kopplingen mellan mål, undervisning och bedömning för eleverna och för läraren. Den här filmen förklarar modellen kortfattat och tydligt.

Många lärare kommer att förbereda sina elever inför de nationella proven som snart går av stapeln. Här talar Christian Lundahl om hur man kan tydliggöra mål och kunskapskrav och hur man kan använda elevexempel samt bedömningsanvisningar i gamla nationella prov för att tydliggöra de kvalitéer som bedöms i de olika delproven. Gamla nationella prov kan även fungera som underlag för att tala om strategier för att lyckas med sina läsprov, uppsatser m.m.

Istället för att eleverna börjar med att göra gamla nationella provuppgifter direkt kan det vara en god idé att tillsammans gå igenom uppgiften och hur den bedöms. Därefter får eleverna läsa elevlösningarna och diskutera deras kvalitéer och brister utifrån bedömningsmallarna samt betygsätta elevlösningarna. Efter det samtalar man om olika strategier som kan användas för att lyckas optimalt med uppgiften. Till sist får eleverna själva lösa uppgiften utifrån det de lärt sig. Med detta arbetssätt kommer eleverna att vara väl insatta i vad som bedöms i uppgiften samt ha konkret kunskap om skillnaderna på de olika nivåerna i kunskapskraven. De har även talat om strategier och lärt sig nya eller utvecklat de strategier de använder.

Lycka till med planeringen!

 

 

Dylan Wiliam #sigbox

“We need to improve student achievement. This requires improving teacher quality. Improving the quality of entrants takes too long. So we have to make the teachers we have better. We can change teachers in a range of ways. Some will benefit students, and some will not.”                                                                                                

                                                                  Dylan Wiliam  

Dylan Wiliam gästade Sverige och Sigtuna för tre veckor sedan och föreläste för alla lärare i Sigtuna kommun samt några andra inbjudna. Vilken upplevelse att få se denna BFL guru föreläsa vars metoder jag provat under det gångna året. Föreläsningen utgick självklart från de böcker och annat material som han publicerat men han fördjupade även några resonemang så att föreläsningen kändes uppdaterad och givande. Det centrala i Wiliams undervisning är de berömda frågorna:

  • Var befinner sig eleven?
  • Vart är eleven på väg?
  • Hur ska eleven ta sig dit?
Jag gick därifrån med ett par förbättringsområden som jag tänker fokusera på det närmsta året:

Frågor Att ställa relevanta, effektiva frågor som ger bevis på lärande är en av lärarens svåra och viktiga uppgifter. Hur vet man att en elev kan? Wiliam säger, ”Planera hur du ska ställa din fråga, ställ frågan och var sedan tyst.” Alltför många pedagoger väntar alldeles för kort tid på svaret  samt lägger till följdfrågor så att det blir flera saker för eleverna att ta ställning till. Frågorna ska generera tänkande samt ge läraren upplysningar om undervisningen. Ofta är det bättre att ge eleverna påståenden att ta ställning till än att ställa frågor.

Feedback ska generera tänkande, inte skapa känslor. Återkopplingen ska vara framåtsyftande, återkoppla till mallar/checklistor/modeller, ge förslag till förbättring utan att ge färdiga lösningar och inte innehålla betyg. Feedbacken ska ge mottagaren mer jobb än avsändaren. Här finns flera olika strategier, men viktigast är att feedbacken leder till en aktivitet. Att bara få feedback utan att göra något av den leder inte lärande. Ganska självklara, basala saker kan tyckas men ofta är det det enkla som är det svåra. Hur många lärare hinner/tar sig tid att planera sina frågor lika väl som undervisningens innehåll?

PhotoSkärmdump 2014-10-12 21.56.45  

5 strategier för att jobba formativt:

  1. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande
  2. Genomföra effektiva diskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som ger bevis på lärande
  3. Ge återkoppling som för lärandet framåt
  4. Aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra
  5. Få eleverna att se sig som ägare av sitt eget lärande