Webbaserad kurs om bedömning

Skärmklipp 2015-03-19 18.16.50

Kanske har du hört talas om den webbaserade kursen för bedömning som Skolverket tagit fram tillsammans med Karlstads universitet och professor Christian Lundahl?Jag blev nyfiken när jag hörde talas om den och har nu gått igenom kursen och lämnat in slutuppgiften, nu hoppas jag bara på att den blir godkänd 🙂

Upplägget i kursen är mycket tydligt, textmaterialet är intressant, uppgifterna relevanta och filmerna de spelat in tydliga. Självklart är en det en del repetition för oss lärare som arbetat en längre tid och som hunnit sätta en hel del betyg utifrån Lgr 11 och den nya betygsskalan. Det tycker jag i och för sig inte gör så mycket då jag mer ser repetition som ett sätt att befästa kunskap och att få bekräftelse på att jag tänker såsom systemet är tänkt att fungera. Egentligen borde alla lärare som inte examinerats under den rådande läroplanen få möjlighet att gå kursen som fortbildning. På så vis skulle rättssäkerheten i betygsättningen och antalet felaktiga betyg minska. Man skulle få bort felaktiga antaganden såsom t.ex. “för att få A i terminsbetyg måste en elev alltid prestera A på alla uppgifter“.

Lärarens bedömning börjar redan i planeringen av undervisningen. Elevens visade kunskaper i förhållande till undervisningens syfte och innehåll kan avgöra om en elev får exempelvis betyget E eller betyg D.  Denna analys, alltså hur eleven visat sitt kunnande i förhållande till kunskapskraven, måste läraren göra utifrån sin professionalitet. Om det är i centrala delar som eleven har uppfyllt det överliggande kunskapskravet kan det uppväga att en större del av textmassan i kunskapskravsmatrisen, rent visuellt, inte är uppfylld. Undervisningen är grunden och det är därför som det är så viktigt att man analyserar sin undervisning så att man får ett bra underlag för bedömning. Det är väsentligt att löpande dokumentera elevernas kunskaper då det annars kan köra ihop sig rejält vid terminsslutet och även bli svårt att motivera betyget för eleven mer specifikt. Min erfarenhet är att ju bättre planering och dokumentation desto färre frågetecken vid betygsättning.

Vill du också gå kursen? Anmäl dig här.

Sista datum för att anmäla sig till kursen blir preliminärt den 15 april 2015 och sista dag för att lämna in slutuppgiften blir preliminärt den 31 augusti 2015. 

Advertisements

Hur kan man visualisera bedömningsaspekter för elever?

Det kan vara svårt att förklara för elever vad skillnaden mellan de olika betygsstegen är och vad kunskapskraven egentligen innebär. Ett sätt att göra det på är att göra modeller för att visualisera skillnaderna. Peter Wall har gjort en modell som stöd vid bedömning av kvaliteten på elevers resonemang. Den innehåller bedömningsaspekterna, bredd, djup, begreppsanvändning, problematisering, konkretisering och slutsatser.

Skärmklipp 2015-03-30 20.03.24

I programmen “Orka Plugga” från UR ligger fokus på studieteknik, eleverna får tips och strategier om allt från minnesträning och kunskapskrav till frukosttips och planering. Programmet har även en Youtube kanal. Det som jag vill fokusera på här är deras filmer om kunskapskraven, såhär presenterar de t.ex. hur man utvecklar ett resonemang i svenska. Filmerna utgår från skolämnen med är generella och kan användas i flera sammanhang/skolämnen.

Ett annat exempel finns här och gäller att lösa problem och föra resonemang i matematik.

Vanliga missuppfattningar vid bedömning

Per Måhl blir här intervjuad av Skolvärlden och hjälper till att reda ut begreppen. Per Måhls uppfattning är att det finns tre övergripande missuppfattningar vid betygsättning.

Den första missuppfattningen handlar om vilka delar i kursplanen som reglerar bedömning och betyg. Endast textdelen i kunskapskraven styr bedömning och betygsättning. En annan missuppfattning är hur centralt innehåll förhåller sig till kunskapskraven. Endast det centrala innehåll som återkommer i kunskapskraven är obligatoriskt för eleverna att ha kunskaper om och bli bedömda på.

Den andra missuppfattningen handlar om validitet. Läraren kan ha bristfälligt underlag av olika anledningar. Det kan handla om att de har bristande kunskaper och bedömer fel saker, inte har tillgång till rätt material eller inte vet hur man konstruerar uppgifter som testar de olika förmågorna i kunskapskraven. Här talar Per Måhl om matriser där han berättar om skillnaden mellan bedömningsmatriser och kunskapsmatriser och vikten av att använda båda två.

Den tredje missuppfattningen handlar om att läraren missar att göra en korrekt helhetsbedömning i slutet av en kurs. Det är en ganska vanlig missuppfattning att för att en elev ska få betyget A måste hen ha t.ex. betyget A på alla uppgifter i kursen. Detta är inte sant då eleven måste få chans att utvecklas och bli bedömd flera gånger. Det som eleven presterar på sena uppgifter väger alltid tyngre än de prestationer som elever visar tidigt i en kurs.

Studiepaket för undantagsbestämmelsen

Skärmklipp 2015-03-07 07.58.57

För att underlätta för lärare och rektorer har Skolverket har tillsammans med SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) tagit fram ett utbildningspaket där de går igenom rätten till utbildning och stöd; individanpassning; bedömning, prov och betygssättning samt undantagsbestämmelsen i praktiken. Undantagsbestämmelsen går även under namnet pys-paragrafen och ger läraren möjlighet att bortse från enstaka kunskapskrav vid betygsättningen om det finns särskilda skäl för det.

Denna utbildning är mycket lämplig att utgå ifrån om man vill öka sina kunskaper inom detta område och sedan använda dem i sin egen skolorganisation på individ-, grupp-, och organisationsnivå.

Om man känner att man inte har tid just nu att arbeta med hela paketet så titta bara på filmerna för detta måste alla lärare och rektorer vara insatta i om de vill bedriva god undervisning för alla samt följa skollagen. Dessa kunskaper är nödvändiga när man arbetar systematiskt för att skapa en inkluderande skola.

Här kan du hitta utbildningspaketet i paketet ingår fyra filmer med tillhörande diskussionsfrågor, läsanvisningar och tips om hur man kan fördjupa sig i ämnet. Här kommer de fyra filmerna:

1. Rätt till utbildning och särskilt stöd

2. Individanpassning

3. Bedömning, prov och betygsättning

4. Undantagsbestämmelsen i praktiken

Betyg i åk 4 nu på försök

Senaste veckan har det varit många diskussioner angående införandet av betyg i åk 4. Nu är det klart att det blir en försöksverksamhet och Skolverket utreder hur den ska arrangeras. Motståndarna är många däribland Christian Lundahl som är professor i pedagogik vi Örebro Universitet, han menar att det finns ingen forskning som stödjer betyg i åk 4. Det finns också en oro i hur försöksskolorna kommer att väljas ut och att det i sin tur kommer att påverka försöksresultatet.

Här kommer ett annat inlägg i debatten…… 🙂

Hög tid att planera terminen!

Skärmklipp 2015-01-10 16.00.48

En ny termin har precis börjat och många lärare håller på med sina terminsplaneringar. Hur gör du när du planerar din undervisning för att synliggöra kopplingen mellan syfte/mål, undervisning och bedömning för dina elever och dig själv?

Baklängesplanering/Alignmentplanering är en modell för att tydliggöra kopplingen mellan mål, undervisning och bedömning för eleverna och för läraren. Den här filmen förklarar modellen kortfattat och tydligt.

Många lärare kommer att förbereda sina elever inför de nationella proven som snart går av stapeln. Här talar Christian Lundahl om hur man kan tydliggöra mål och kunskapskrav och hur man kan använda elevexempel samt bedömningsanvisningar i gamla nationella prov för att tydliggöra de kvalitéer som bedöms i de olika delproven. Gamla nationella prov kan även fungera som underlag för att tala om strategier för att lyckas med sina läsprov, uppsatser m.m.

Istället för att eleverna börjar med att göra gamla nationella provuppgifter direkt kan det vara en god idé att tillsammans gå igenom uppgiften och hur den bedöms. Därefter får eleverna läsa elevlösningarna och diskutera deras kvalitéer och brister utifrån bedömningsmallarna samt betygsätta elevlösningarna. Efter det samtalar man om olika strategier som kan användas för att lyckas optimalt med uppgiften. Till sist får eleverna själva lösa uppgiften utifrån det de lärt sig. Med detta arbetssätt kommer eleverna att vara väl insatta i vad som bedöms i uppgiften samt ha konkret kunskap om skillnaderna på de olika nivåerna i kunskapskraven. De har även talat om strategier och lärt sig nya eller utvecklat de strategier de använder.

Lycka till med planeringen!

 

 

Betyg så funkar det!

Hur förklarar du betyg för föräldrar och elever?

Snart är det dags för terminsavslutning och skolårets första terminsbetyg. En del elever får terminsbetyg för första gången och då är det särskilt viktigt att eleverna förstår hur betygen sätts och vad som betygsätts. För många elever är betyg känsligt då de upplever att det är deras person som betygsätts och inte deras arbete. Föräldrar kan också känna stor förvirring då det nya betygsystemet är så olikt det system de själva haft när de gick i skolan.

Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Min erfarenhet är att den även klargör betygsättningen för elever. Uppmana gärna era elever att titta på filmen tillsammans med sina föräldrar hemma för att öka kunskapen om den nya läroplanen, kunskapskrav, centralt innehåll samt hur betygsättningen går till rent praktiskt.