Webbaserad kurs om bedömning

Skärmklipp 2015-03-19 18.16.50

Kanske har du hört talas om den webbaserade kursen för bedömning som Skolverket tagit fram tillsammans med Karlstads universitet och professor Christian Lundahl?Jag blev nyfiken när jag hörde talas om den och har nu gått igenom kursen och lämnat in slutuppgiften, nu hoppas jag bara på att den blir godkänd 🙂

Upplägget i kursen är mycket tydligt, textmaterialet är intressant, uppgifterna relevanta och filmerna de spelat in tydliga. Självklart är en det en del repetition för oss lärare som arbetat en längre tid och som hunnit sätta en hel del betyg utifrån Lgr 11 och den nya betygsskalan. Det tycker jag i och för sig inte gör så mycket då jag mer ser repetition som ett sätt att befästa kunskap och att få bekräftelse på att jag tänker såsom systemet är tänkt att fungera. Egentligen borde alla lärare som inte examinerats under den rådande läroplanen få möjlighet att gå kursen som fortbildning. På så vis skulle rättssäkerheten i betygsättningen och antalet felaktiga betyg minska. Man skulle få bort felaktiga antaganden såsom t.ex. “för att få A i terminsbetyg måste en elev alltid prestera A på alla uppgifter“.

Lärarens bedömning börjar redan i planeringen av undervisningen. Elevens visade kunskaper i förhållande till undervisningens syfte och innehåll kan avgöra om en elev får exempelvis betyget E eller betyg D.  Denna analys, alltså hur eleven visat sitt kunnande i förhållande till kunskapskraven, måste läraren göra utifrån sin professionalitet. Om det är i centrala delar som eleven har uppfyllt det överliggande kunskapskravet kan det uppväga att en större del av textmassan i kunskapskravsmatrisen, rent visuellt, inte är uppfylld. Undervisningen är grunden och det är därför som det är så viktigt att man analyserar sin undervisning så att man får ett bra underlag för bedömning. Det är väsentligt att löpande dokumentera elevernas kunskaper då det annars kan köra ihop sig rejält vid terminsslutet och även bli svårt att motivera betyget för eleven mer specifikt. Min erfarenhet är att ju bättre planering och dokumentation desto färre frågetecken vid betygsättning.

Vill du också gå kursen? Anmäl dig här.

Sista datum för att anmäla sig till kursen blir preliminärt den 15 april 2015 och sista dag för att lämna in slutuppgiften blir preliminärt den 31 augusti 2015. 

Matris till “Att följa lärande” av Dylan William

Skärmdump 2014-10-12 21.56.45

För lite mer än ett år sedan så sammanställde jag Dylan Williams bok “Att följa lärande” för att få en bättre överblick över de metoder han tog upp i boken. För mig underlättade det mycket med en matris istället för att slå i boken.

Inlägget är långt men jag har blivit ombedd att lägga upp matrisen i bloggen. Maila mig om du vill att jag ska skicka den som word fil, då är den mindre rörig och mycket snyggare 🙂 jenni.wagner@taby.se

Formativ bedömning i praktiken

En sammanställning av formativ bedömning i praktiken från boken ”Att följa lärande” av Dylan Wiliam.

Kort bakgrund:

–    Forskningen visar att den viktigaste resursen för lärande är läraren. Dylan Wiliam uttrycker att ”Vi vet att lärare gör skillnad, men vi vet mindre om vad som gör skillnaden när det gäller olika lärare” (s.48)

–  Samtidigt vittnar studier om att formativ bedömning har betydande positiv inverkan på elevers lärande. Flera forskare hävdar att formativ bedömning är det viktigaste pedagogiska verktyget för elevernas kunskapsutveckling. (Skolverket, ”Forskning för klassrummet”).

Formativ bedömning enligt Dylan Wiliam:

”Bedömning fungerar formativt när bevis för elevens prestation tas fram, tolkas och används av lärare, elever eller deras kamrater för att besluta om nästa steg i undervisningen som förmodligen blir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle fattat om bevis inte hade funnits.”          

 

AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 –          Bedömningsmatriser

–          Visa upp och diskutera elevexempel.

–          Eleverna jämför sina egna arbeten med exempelarbeten.

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål. -Tydliggör hur olika svar/arbeten på A, C och E nivån skiljer sig från varandra.

 

-Hjälp eleverna att utveckla varandras svar.

 –          Eleverna skriver checklistor, såhär ska du inte skriva/Såhär ska du skriva.

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål.
           Välj- byt- välj

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål.

 

Eleverna diskuterar kvalitén i sitt arbete med varandra i små grupper, t.ex. vid högläsning, handstil. (s.83).

 

 Eleverna gör egna översikter av vad de lärt sig samt formulerar provfrågor med korrekta svar.

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål. Befriande för många elever att slippa traditionella prov. Läraren får reda på vad eleverna tror att de lärt sig. (s.84).
AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 ”Vi lär oss att…”

”Jag söker…”

”Det är för att…”

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål. Fraserna är användbara metoder för att få elever att komma igång med lärandemål. (s.84).

 

 Ta reda på vad eleverna vet

–          Ställ frågor

–          Diskutera

 

 

 

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer

 

Detta ger läraren information om vad som ska göras härnäst samt genererar tänkande.

 

Ställ relevanta, genomtänkta frågor som genererar tänkande.

 

 No hands up

(bara för att fråga)

 

För att ta fram belägg för elevernas prestationer

 

Elevengagemang, ingen ska kunna välja bort att delta.

Lärare väljer ut elever slumpvis med hjälp av glasspinnar, app eller kort med elevernas namn på.

Om eleven inte kan svaret kan man låte dem bolla frågan vidare, ”ring en vän”.

(s. 97/98)

Främjar även mer jämlikhet i klassrummet. Alla elever riskerar att ”svara fel” och man diskutera varandras svar.

 

 Tankepaus/Väntetid Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Att ge eleven tid att tänka igenom frågan och svaret. Fler elever kan engagera sig.

 

För lång väntetid kan orsaka att lektionen tappar tempo. (s. 99)

 

 Diskutera i grupper

–          Påståenden

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Diskussionens kvalitet stegras.
 Utvärderande och tolkande lyssnande

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Vad kan jag lära mig om elevernas tänkande genom att lyssna noga på vad de säger?

 

 Ställ varför och hurfrågor.

Varför? Hur?

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer. Original:Är det här en sats eller mening?

Omformulerat:

Varför är det här en mening och inte en sats?

 

AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 Heta stolen utfrågning

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Läraren ställer en fråga till eleven (glasspinne!) och därefter en serie uppföljningsfrågor för att undersöka kunskapernas djup. De andra lyssnar noga för läraren kan när som helst dra en glasspinne och be en annan elev att sammanfatta det som sagts.

 

 System för svar från hela klassen

 

–          Tänkande tummar

–          Hålla upp fingrar

–          ABCD- kort

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer. –          Tumme upp, ner eller horisontellt (s. 103)

–          Skala från knuten näve till fem fingrar

–          Med ABCD korten kan man visa att en fråga har mer än ett korrekt svar. Kräver oftast planerade frågor.

Man kan skapa en situation på tavlan som eleverna ska lösa i anslutning till utvärderingen så att eleverna inte kan gömma sig. (s. 103)

 

 System för svar från hela klassen

 

Mini whiteboards/Skrivplattor

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer

 

Läraren får samlade svar även på spontana frågor.

 

Eleverna arbetar individuellt eller i grupp. De skriver ner sina svar på skrivplattor som de sedan håller upp så att läraren och andra elever ser svaren.
 System för svar från hela klassen

 

Exit ticket/ Utgångspass

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Eleverna svarar på lappar eller via app/dator/läsplatta på frågor om sitt lärande, eventuella frågor m.m.

Vad har jag lärt mig?

Hur ska jag komma vidare?

Vad undrar jag?

Vad vill jag fördjupa mig i?

Såhär fungerar…..

 

 

 

 

 

 

 

 

 
AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 System för svar från hela klassen

 

Socrative app och hemsida är ett instrument för att hjälpa läraren att få information från en grupp.

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer

 

Detta ger läraren information om vad som ska göras härnäst samt genererar tänkande.

Med detta verktyg kan man få en överblick vad klassen svarar på dina frågor, exit tickets, glosförhör, m.m.

 

http://www.socrative.com/

Diagnostiska frågor

–          Vändpunktsfrågor

 

Diagnostiska frågor kan användas som sonderings-frågor innan ett avsnitt eller som kontrollfrågor mitt i lärandeprocessen.

Den diagnostiska frågan kan bli en vändpunktsfråga där läraren utifrån ser om eleverna är redo att gå vidare. eller om lektionen riktning måste förändras.

 

Diagnostiska frågor kan bygga på svar från exit ticket frågor. Det är flervalsfrågor av typen:

Vilket av nedanstående är den bästa tesen?

Vilken översättning är bäst?

Varför intresserar sig historiker för fördomar när de analyserar. historiska källor? (s. 108-119)

                    + =    ̶ Att ge feedback som för lärandet framåt

 

Feedback ska generera tänkande.

 

Tillsammans med kommentarer ger du plus om elevens arbete varit bättre än den förra uppgiften i ämnet, minus om den varit sämre och likhetstecken om kvalitén är oförändrad.

 

Tre frågor

 

Att ge feedback som för lärandet framåt

 

Feedback ska inte generera straffarbete hemma utan är en nyckel till framgång.

 

Läraren skriver tre frågor vid rättningen som eleven ska svara på de första 15 minuterna av nästa lektion. Det kan vara något eleven behöver fundera på, omformulera m.m.
 Ge mindre men mer fokuserad feedback

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Feedbacken ska relatera till lärandemål som har delgivits eleverna. Den ska innebära mer arbete för mottagaren än för givaren.

 

 C3B4ME

 

Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra. Eleven ska be tre kamrater om hjälp innan den får fråga läraren om hjälp.

”Det finns mer än en lärare i det här rummet.”

AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 Kamratbedömning på läxan

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

 

 

Använd matriser, facit eller varandra som hjälp. Arbetet kan ske i små grupper och utvärderas i helklass.
 Tavlan för läxhjälp Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

Eleverna skriver upp frågor som de har om läxan på tavlan. Elever som tror att de kan svara uppmuntras till att förklara för kamraterna och hjälpa dem.
 Two stars and a wish

Två stjärnor och en önskning

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Eleverna ger varandra feedback. Två saker som är bra och en som kan förbättras.

 

Feedbacken kan skrivas på post it lappar som läraren samlar in. Sedan kan man diskutera feedbacken i klassen för att förbättra kvalitén på återkopplingen.

 

 Slutfrågor efter genomgång

 

Att ge feedback som för lärandet framåt

 

Förbättra sin skrivförmåga och sin förmåga att ställa frågor.

 

Eleverna diskuterar i grupper om de har frågor efter en genomgång. Om gruppen inte kan svara/har en lösning bollar de frågan vidare till läraren.

Grupperna skriver ner sina frågor på papperslappar.

 

 Felklassificering

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

Läraren stryker under fel som eleven sedan ska klassificera. (t.ex. vilken typ av grammatikfel)

Eleven fastställer vilken typ av fel hen gör och söker upp en kamrat med kompletterande kompetenser för att få hjälp med rättningen.

 

 Vad har vi lärt oss idag?

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

Eleverna bildar grupper och gör en lista vad de lärt sig under lektionen. Sedan rapporterar varje grupp en sak de lärt sig.

 

 

 

AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 Elevrapportör

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Elevrapportören utses i början av lektionen och ska sammanfatta lektionens huvidpunkter och svara på kamraternas frågor.

Rapportören kan ta hjälp av andra om hen inte kan svara samt själv ställa frågor till kamraterna.

 

Checklista inför flygning

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

En kamrat ska kontrollera och signera att allt finns med på checklistan vid t.ex. en labbrapport. Kamraten får stå till svars om rapporten visar sig inte ”uppnå kraven för flygning.”

 

Jag-Du-Vi-Checklistor

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Efter grupparbetet ska varje elev skriva något om sina bidrag, något om andras bidrag samt utvärdera gruppens arbete.

 

Slumpvis rapportör

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

När man ger elever roller som ordförande, tidtagare, sekreterare m.m. ska man även utse en slumpvis rapportör i slutet. Detta för att alla ska vara aktiva och redo att sammanfatta.

 

 Gruppbaserad provförberedelse

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Grupper om ca 5-6 elever bildas, varje elev repeterar en delfråga i momentet (läraren delar ut frågor) och redogör för gruppen följande dag. Resten av gruppen använder muggar i färg för att utvärdera svaret.

 

 Om du har lärt dig hjälp någon annan

 

 

 

 

AKTIVITET

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

 

 

 

 

SYFTE

Man lär sig att förklara genom att lära ut. (s. 156)

 

 

 

 

 

KOMMENTAR

Självbedömning

 

 

 

Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Elever självbedömer sina arbeten/prestationer i förhållande till lärandemålen.
– Trafikljus

– Rödgröna skivor

– Olikfärgade muggar

 

Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Elever visar med hjälp av färger röt/gult/grönt om de förstår undervisningen.
Portföljer

 

Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Elever omarbetar texter, bilder, rapporter m.m. eller gör liknande uppgifter såsom t.ex. självporträtt. Allt sparas i portföljen så att de sedan kan se och utvärdera sina framsteg.

 

Loggböcker

 

Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Eleverna fortsätter på påståenden såsom

Jag blev förvånad över…..

Det jag tyckte mest om på lektionen var…….

En sak som jag är osäker på….

 

 

 

 

Hur kan man visualisera bedömningsaspekter för elever?

Det kan vara svårt att förklara för elever vad skillnaden mellan de olika betygsstegen är och vad kunskapskraven egentligen innebär. Ett sätt att göra det på är att göra modeller för att visualisera skillnaderna. Peter Wall har gjort en modell som stöd vid bedömning av kvaliteten på elevers resonemang. Den innehåller bedömningsaspekterna, bredd, djup, begreppsanvändning, problematisering, konkretisering och slutsatser.

Skärmklipp 2015-03-30 20.03.24

I programmen “Orka Plugga” från UR ligger fokus på studieteknik, eleverna får tips och strategier om allt från minnesträning och kunskapskrav till frukosttips och planering. Programmet har även en Youtube kanal. Det som jag vill fokusera på här är deras filmer om kunskapskraven, såhär presenterar de t.ex. hur man utvecklar ett resonemang i svenska. Filmerna utgår från skolämnen med är generella och kan användas i flera sammanhang/skolämnen.

Ett annat exempel finns här och gäller att lösa problem och föra resonemang i matematik.

Vanliga missuppfattningar vid bedömning

Per Måhl blir här intervjuad av Skolvärlden och hjälper till att reda ut begreppen. Per Måhls uppfattning är att det finns tre övergripande missuppfattningar vid betygsättning.

Den första missuppfattningen handlar om vilka delar i kursplanen som reglerar bedömning och betyg. Endast textdelen i kunskapskraven styr bedömning och betygsättning. En annan missuppfattning är hur centralt innehåll förhåller sig till kunskapskraven. Endast det centrala innehåll som återkommer i kunskapskraven är obligatoriskt för eleverna att ha kunskaper om och bli bedömda på.

Den andra missuppfattningen handlar om validitet. Läraren kan ha bristfälligt underlag av olika anledningar. Det kan handla om att de har bristande kunskaper och bedömer fel saker, inte har tillgång till rätt material eller inte vet hur man konstruerar uppgifter som testar de olika förmågorna i kunskapskraven. Här talar Per Måhl om matriser där han berättar om skillnaden mellan bedömningsmatriser och kunskapsmatriser och vikten av att använda båda två.

Den tredje missuppfattningen handlar om att läraren missar att göra en korrekt helhetsbedömning i slutet av en kurs. Det är en ganska vanlig missuppfattning att för att en elev ska få betyget A måste hen ha t.ex. betyget A på alla uppgifter i kursen. Detta är inte sant då eleven måste få chans att utvecklas och bli bedömd flera gånger. Det som eleven presterar på sena uppgifter väger alltid tyngre än de prestationer som elever visar tidigt i en kurs.

Studiepaket för undantagsbestämmelsen

Skärmklipp 2015-03-07 07.58.57

För att underlätta för lärare och rektorer har Skolverket har tillsammans med SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) tagit fram ett utbildningspaket där de går igenom rätten till utbildning och stöd; individanpassning; bedömning, prov och betygssättning samt undantagsbestämmelsen i praktiken. Undantagsbestämmelsen går även under namnet pys-paragrafen och ger läraren möjlighet att bortse från enstaka kunskapskrav vid betygsättningen om det finns särskilda skäl för det.

Denna utbildning är mycket lämplig att utgå ifrån om man vill öka sina kunskaper inom detta område och sedan använda dem i sin egen skolorganisation på individ-, grupp-, och organisationsnivå.

Om man känner att man inte har tid just nu att arbeta med hela paketet så titta bara på filmerna för detta måste alla lärare och rektorer vara insatta i om de vill bedriva god undervisning för alla samt följa skollagen. Dessa kunskaper är nödvändiga när man arbetar systematiskt för att skapa en inkluderande skola.

Här kan du hitta utbildningspaketet i paketet ingår fyra filmer med tillhörande diskussionsfrågor, läsanvisningar och tips om hur man kan fördjupa sig i ämnet. Här kommer de fyra filmerna:

1. Rätt till utbildning och särskilt stöd

2. Individanpassning

3. Bedömning, prov och betygsättning

4. Undantagsbestämmelsen i praktiken