Arbeta med autismspektrumtillstånd (AST)

Skärmklipp 2015-08-28 16.20.39 Skärmklipp 2015-08-28 16.29.54

Under sommaren har jag bl.a. läst två böcker av Gunilla Gerland, “En riktig människa” och “Arbeta med autismspektrumtillstånd- hantverket och den professionella rollen“.

En riktig människa” är en skönlitterär roman som gavs ut på 1990-talet, det är en unik skildring av Gunillas kaosartade barndom och ungdomstid. I boken får man en inblick i hur en ung kvinna med autism tolkar sin omvärld och hanterar sina känslor. Vi följer hennes sökande efter en egen identitet och hur hon ska finna sig tillrätta i en värld som inte är begriplig för henne.Verkligen läsvärd och även intressant då det inte finns så många självbiografier skrivna av författare med autism.

2010 gav Gunilla ut “Arbeta med autismspektrumtillstånd- hantverket och den professionella rollen” som riktar sig till alla som möter människor med autismspektrumtillstånd. I boken tar Gunilla upp viktiga aspekter inom fyra kategorier, yrkesrollen, att förstå funktionsnedsättningen, förändringsarbete och praktiska insatser. Boken är lättläst och ger många konkreta exempel på situationer som kan uppstå och hur man kan resonera runt dem eller lösa dem. Denna bok ger en helhetsbild och är ett konkret stöd för hur man kan arbeta med t.ex. elever med AST.

Ett citat som man verkligen kan reflektera en hel del över möter läsaren redan i första kapitlet.

Om vi har en person med ett funktionshinder som innebär nedsatt social förmåga, begränsningar i det flexibla tänkandet, svårigheter med kommunikation- vems beteende kan vi lättast förändra? Varför försöker vi nästan alltid ändra på personen med funktionshindret?.”

Ovanstående citat tycker jag att man ska fundera på i skolorna i allmänhet och särskilt när det gäller elever med NPF. Gör din skola anpassningar och ger särskilt stöd efter noggrann kartläggning eller vill man få eleven att anpassa sig efter skolans organisation?

LEVLA LÄRMILJÖN

Skärmklipp 2015-06-03 20.36.08

Umeå kommun driver projektet “Levla Lärmiljön” som sätter lärmiljön i fokus. Genom att levla lärmiljön vill man bidra till att förstärka skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. I projektet har det utformats en handledning och formulär som ska hjälpa skolpersonal att systematiskt göra en konstruktiv beskrivning av problemsituationen samt att sätta in anpassningar och åtgärder i lärmiljön. Utöver formulären finns även en åtgärds och anpassningsbank som fokuserar på konkreta åtgärder i lärmiljön.

I banken finns åtgärdsbeskrivningar med fokus på konkreta anpassningar som kan göras i lärmiljön. Åtgärderna återfinns inom fem områden, förhållningssätt, strukturstöd, strategistöd, kommunikationsstöd och organisation. Jag rekommenderar verkligen att titta igenom materialet för det är till stor hjälp vid kartläggning, anpassningar och åtgärder till elevgrupper och individer.

Skärmklipp 2015-06-03 20.49.00Exempel på formuläret

Modellen som används behandlar problembeskrivning, önskat läge, åtgärder och avstämning.

Skärmklipp 2015-06-03 20.43.26

Nedan kan du se den första av 6 instruktionsfilmer som presenterar projektet.

 

Här kan du se alla instruktionsfilmer till materialet.

Här hittar du alla Levla formulär.

Här hittar du Levlas handledning.

Här hittar du Åtgärds- och anpassningsbanken.

Boktips till sommaren

Skärmklipp 2015-05-30 20.06.48

Sommarlovet närmar sig och vad passar väl då bättre än ett boktips? 

“Inte bara Anna” av Elisabet von Zeipel handlar om Anna som fick diagnosen Asperger vid 15 års ålder, innan dess hade hon fått sex psykiatriska diagnoser. Elisabet är specialpedagog och möter Anna första gången när hon mår mycket dåligt, Anna är fullständigt utmattad och förmår inte att göra annat än att ligga i sängen i ett mörkt rum. Elisabet hjälper Anna sakta men säkert att få nycklar till att förstå hur hon fungerar och hjälper samtidigt nätverket runt Anna att förstå hur Anna fungerar.

Precis som bokens titel säger så handlar denna bok inte bara om Anna utan också om hur utsatta alla andra människor med asperger är för överkrav och stress. I slutet av boken får även fler personer berätta sin historia om än mer kortfattat , och läsaren kan se återkommande mönster även om människor med asperger är lika olika som alla andra. Här får vi ännu fler exempel på hur bristen på ett anpassat bemötande kan leda till stress som tar sig uttryck på olika sätt, sätt som ibland kan vara svåra att känna igen och identifiera.

Zeipel har skrivit i berättelseform men det är också en faktabok och därför så användbar för alla som kommer i kontakt med personer som har asperger eller som man kan misstänka har det. På ett lättsamt sätt får läsaren viktiga kunskaper om asperger och vad som utlöser stress, kunskap om förhållningssätt, samtalsmetodik och hur man konkret kan arbeta för att minska stress och reglera energinivån.

Jag känner igen väldigt mycket i boken från mitt arbete som ämneslärare på högstadiet och framför allt i mitt arbete med hemmasittare. Den här boken rekommenderas varmt och jag önskar jag hade kunnat läsa den innan jag började mitt arbete som lärare, tänk vad mycket jag hade kunnat göra annorlunda.

 

 

 

 

 

Energiinventering

Skärmklipp 2015-05-04 19.04.25

Skolan är en daglig prövning för många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under skoldagen måste många hinder övervinnas och det tar på krafterna. Om hindren blir för många finns det inte någon kraft kvar att göra skolarbete med, därför måste vi som arbetar i skolan se till att anpassa skoldagen så att den blir genomförbar för varje elev. För att veta vad som ger och tar kraft under dagen kan man göra en energiinventering tillsammans med eleven.

Många personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) tröttas ut av aktiviteter som andra klarar av utan att tänka, detta beror på att färdigheterna inte är automatiserade hos personer med NPF. Personer med NPF är också ofta mer lättstressade än andra och har svårare att arbeta under stress och i en stressig och högljudd miljö. Med en energiinventering synliggör man vad som tar och ger energi så att man förhoppningsvis kan nå en energibalans.

Skärmklipp 2015-05-04 20.02.33Hur snabbt blir hinken full?

Det finns flera olika tillvägagångssätt vid energiinventeringar. Det enklaste kan vara att man märker ut på ett schema vilka ämnen som är röda (tar mycket energi), gula (helt ok), eller gröna (ger energi).  Genom detta får man snabbt en ganska bra överblick vilka skolämnen som ger och tar energi under veckan och under en dag. Är det mycket rött under en dag eller under veckan behöver man undersöka saken närmare och kanske göra anpassningar.

En mer specifik energiinventering är att man undersöker vilka platser, aktiviteter och personer som ger och tar energi. I vissa energiinventeringar har man bytt ut platser mot lektioner. Det finns alltså ingen egentligt rätt eller fel utan lite olika sätt att göra kartläggningen på. I de flesta energiinventeringar används någon form av mätinstrument för att se hur mycket energi en viss aktivitet tar. I schemaexemplet användes en färgskala (röd, gul, grön),  men man kan välja också välja en skala från -10 till +10 eller en 40 liters bensintank.

Skärmklipp 2015-05-04 20.16.38

 Blir du nyfiken och vill lära dig mer om energiinventeringar? 

Här kan du läsa Nåkkve Balldins artikel “Utan bensin stannar motorn” som förklarar detta mer i detalj.

 

 

Tid och tidsuppfattning

Skärmklipp 2015-05-01 10.28.48Skärmklipp 2015-04-30 21.01.41

Ju äldre ett barn blir desto större ansvarsbörda förväntas barnet kunna ta. En del av detta ansvar består av att kunna passa tider och veta hur lång tid saker tar att göra. Många barn med olika funtionsnedsättningar t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har svårt med tidsuppfattningen. Det finns även barn utan funktionsnedsättningar som har en svag tidsuppfattning. 

Man kanske inte tänker på hur mycket problem detta skapar i vardagen men skoldagarna bygger på att man ska kunna läsa av klockan och förstå vad den information man får betyder i relation till tid, d.v.s. ha en tidsuppfattning.

För att komma i tid till skolan måste man veta när man ska gå upp, hur länge varje moment tar innan man börjar lektionen, t.ex. klä på sig, äta frukost, gå till bussen/skolan, ta fram böcker samt gå till klassrummet. Väl i skolan ska nya tider passas i schemat, man behöver ha koll på hur lång tid man har på sig för en uppgift, veta hur lång rasten är, hinna ha lite rast, lämna och hämta nya böcker, gå på toa o.s.v.

Som tur är finns det både analoga och digitala hjälpmedel för att underlätta känslan för tid och hur klockan går. De digitala är mycket billigare men ibland kan det fungera bättre med analoga, man får testa sig fram ved som fungerar bäst för individen.

Ett sätt att underlätta för elever med svag tidsuppfattning under lektioner är att undvika vaga tidsuttryck såsom sen, om en stund och senare. I stället kan man använda en timer via projektor i klassrummet. Det finns olika digitala timers på nätet, ett exempel hittar du här. Timern hjälper alla elever att ha koll på hur lång tid de har på sig för en uppgift eller hur lång lektionen är.

Skärmklipp 2015-05-01 11.13.18 Såhär kan en digital klassrumstimer visualisera tiden.

 

Exempel på andra digitala tidshjälpmedel kommer här:

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.11Time Timer appen

Time Timer finns ju analoga men de är ganska dyra ca 400 kronor för de minsta pocketvarianterna upp till 700 för en i större storlek till klassrummet. Ett alternativ är appen som finns till Iphone / Android och Ipad för 29 kronor. Den fungerar ungefär som timern och väckarklockan i telefonen och man kan lägga in påminnelser , skillnaden är att man ser hur den röda cirkeln minskar i takt med tiden. Detta är ett stort stöd för många.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.47Timstock finns som app

Timstockar finns också analoga och kostar ca 1200 kronor, appen Timstock kostar 9 kronor. Timstocken visar tiden genom att räkna ner dioder linjärt.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.38Skärmklipp 2015-05-01 10.53.12 Fun Time Timer är gratis!

Fun Time Timer är helt gratis och räknar ner visuellt genom att en röd cirkel minskar. Samtidigt kryper snigeln från vänster till höger och visar hur lång sträcka det är kvar. Den fungerar bra som timer och är väldigt söt men man kan inte lägga in påminnelser, den bara räknar ner.

 

 

Fotokalendern- ett visuellt verktyg

Skärmklipp 2015-04-20 20.02.50

Appen Fotokalendern är gratis och har skapats av Landstinget i Uppsala län för att ge personer med kommunikativ funktionsnedsättning möjlighet att vara delaktiga och aktiva i återberättande.

Kalendern är ett utmärkt stöd för att knyta händelser och uppgifter till en viss dag med hjälp av foton. På detta sätt kan den fungera både i nuet, förberedande och för att minnas. Bilderna hjälper eleverna med minne, förförståelse och att skapa sammanhang.

I appen kan man lägga in bilder och filmer från kamerarullen men också fota och filma direkt. Det finns dag, månads och veckovy samt talsyntes, man kan även spela in meddelanden i appen. Dessa och fler funktioner förklaras i filmen nedan.

Jag kan se flera användningsområden i skolan, t.ex. i förskoleklass för de som vill dokumentera ett arbete innan de är skrivkunniga. Kalendern fungerar även bra för dyslektiker och alla som behöver eller tycker om mycket visuellt stöd. Många elever behöver och/eller trivs med att kunna se sina framsteg visuellt. Med den här appen kan man dokumentera vad man gör under lektionerna och bocka av arbeten när de är klara.

Se filmen nedan för att få en större förståelse för vad detta är samt hur man kan använda den i undervisningen. 

Skattningsskala- en form av visuellt stöd

Skärmklipp 2015-04-18 14.14.47

Många barn och vuxna med kognitiva svårigheter och som har svårt att kommunicera och uttrycka sina känslor blir hjälpta av bildstöd. Ett framgångsrikt sätt för att dessa barn ska kunna uttrycka sina känslor och behov är att använda skattningsskalor och visuellt stöd. Vissa kanske tycker till en början att det verkar barnsligt och onödigt om man arbetar med äldre barn men man ska komma ihåg att personer med kognitiva svårigheter har stor hjälp av detta oavsett ålder. Prat blir bara som ett enda virrvarr i huvudet och även om en vuxen förklarar tydligt så kan inte eleven föreställa sig situationen med bara prat, eleven saknar färdigheten att omvandla prat till egna inre bilder.  Med bilder och skattningsskalor gör man virrvarret begripligt och ger ett alternativ till att uttrycka sig verbalt.

När man har svårt att få igång kommunikation eller märker att kommunikationen inte är framgångsrik tycker jag att man ska använda bildstöd och skattningsskalor. Du kommer att märka ganska snart om denna strategi fungerar eller inte. Tänk på att det inte alltid syns utanpå om en person hänger med på vad du talar om även om den kanske nickar och på ytan verkar förstå vad samtalet handlar om.

Skattningsskalan och bildstödet som du kan se i filmen och på bilden ovan hittar du här.

I filmsnutten nedan kan du se mer om detta

 

Sociala berättelser

Skärmklipp 2015-03-29 12.58.06

Sociala berättelser är en metod som utarbetades på 1990-talet av Carol Gray när hon arbetade med autistiska barn. Metoden visade sig framgångsrik på personer som t.ex.har svårt med verbal kommunikationbehöver visuellt stöd, behöver nedskrivna regler och förklaringar, samt som har emotionella eller kognitiva svårigheter.

Berättelsen är en strategi som hjälper barn, ungdomar och vuxna att förstå sociala regler, situationer, händelser och reaktioner. Sociala berättelser visar vägen men är inte tillrättavisande. Genom berättelsen kan situationer förklaras och sparas och man kan gå tillbaka och läsa berättelsen vid behov. Sociala berättelser som samlas kan också vara ett sätt att se sin egen utveckling, elever som läser gamla berättelser märker att de utvecklats och klarar av situationer som förut varit svåra att hantera.

Den som skriver behöver känna personen den skriver till väl och vara väl insatt i personens svårigheter och den situation berättelsen handlar om. Om berättelsen inte passar kommer den inte att fungera.

Sociala berättelser består av 4 olika grundläggande meningar:

    1. Beskrivning: Beskriver objektivt var situationen äger rum, vilka som är inblandade, vad de gör och varför. Dessa meningar utgör bakgrunden till berättelsen.
    2. Perspektiv: Beskriver och förklarar de andra personers reaktioner, känslor eller önskningar i denna situation.
    3. Direktiv/redskap: Förklarar för personen vad den förväntas göra eller säga. Börjar ofta med ”Jag vill/ kan/ kommer att…” Meningarna försöker motivera till önskvärda beteenden.
    4. Kontroll: Utvecklar strategier för att hjälpa personen att komma ihåg vad den ska göra eller hur han/hon skall tolka situationen. Förslagen kommer ofta från personen själv. Här kan specialintressen komma till användning.

Här förklarar Carol själv vad sociala berättelser är och berättar om hennes senaste bok, “The New Social Story Book“.

Skärmklipp 2015-03-29 21.43.10 Skärmklipp 2015-03-29 21.43.03

 Om du vill veta mer om Sociala berättelser och börja skriva egna finns det mer material här,  härhär eller här

 

Visuellt stöd- Ritprat- Seriesamtal

Skärmklipp 2015-03-28 19.42.59

Ritprat är en metod som har utvecklats för att visualisera olika händelser och situationer för personer som har kognitiva svårigheter. Användningsområdet kan dock vidgas till alla barn och ungdomar som gynnas utav det. Ritpratet kan hjälpa till med att visualisera vad som har hänt eller vad som ska hända och varför det händer. Bilderna hjälper till att hålla fokus i en förklaring eller i ett samtal.

En typ av ritprat är seriesamtal. Carol Gray är pedagog från Jenison i Michigan i USA. Hon har under många år arbetat med barn och ungdomar inom autismspektrat. Tillsammans med dem utarbetade hon under 1990-talet hjälpmedel för att förbättra den kommunikativa och sociala förståelsen, ett sådant hjälpmedel är seriesamtalet. Ett annat som hon kanske är mest känd för är sociala berättelser.

I seriesamtalet sitter man oftast bredvid varandra och det finns en speciell turtagning. I början kan det vara bra att sitta i lugn och ro i en för eleven välbekant miljö. Vanligtvis har man ett ämne för serien och turas om att rita och skriva. Fokus ska ligga på ritandet men man kan läsa upp det man har skrivit i sin pratbubbla när man är färdig och det är elevens tur att svara i pratbubblan. Om du är nyfiken på att läsa lite mer om seriesamtal kan du hitta det här. Som med allt annat finns det en grundstruktur som man sedan kan utveckla själv beroende på vad som fungerar för eleven. Eleven kanske vill prata och då skriver kanske läraren ned osv. Man får pröva sig fram.

En annan vinst med ritprat och seriesamtal är att man sparar serien och kan komma tillbaka till pratet vid ett senare tillfälle om man behöver kommunicera om händelsen igen.

Det går utmärkt att använda sig av penna och papper med det finns också appar som är anpassade för detta, t.ex. ritprat 2. I appen ritprat 2 finns färdiga symboler som kan användas som stöd för ritpratet. Det går även att rita, sudda, spela in ljud, skriva text och lägga in bilder direkt från kameran, eller kamerarullen.

Skärmklipp 2015-03-28 19.50.19

Här kommer en instruktion på ritprat samt ett kort exempel på hur man kan förbereda ett barn inför ett besök på habiliteringen. På samma sätt kan man förbereda barn inför utflykter och andra schemabrytande aktiviteter.