Rätt särskilt stöd ingen självklarhet

Skärmklipp 2016-11-02 14.53.37.png

Specialpedagogiska skolmyndigheten uppmärksammar idag Vedrana Bolic Barics avhandling  “Support in school and the occupational transition process. Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities”.  Du kan läsa SPSM:s sammanfattning här.

Avhandlingens syfte är att få en djupare förståelse och kunna beskriva hur ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) upplever det stöd de får i skolan. Vidare vill Baric undersöka vilket stöd som hade betydelse i övergången mellan gymnasium och arbete/eftergymnasiala studier. Fyra studier gjordes varav jag kommer att fokusera på studie III där Baric beskriver hur 68 vuxna med Aspergers syndrom och ADHD återger sina erfarenheter av stöd i skolan samt vilket stöd de i efterhand värderar som mest värdefullt.

De unga vuxna i studie III hade svårigheter i skolan inom den pedagogiska sfären såväl som inom den sociala och psykiska sfären. Det kunde handla om att hantera läxor, kompisrelationer, oro, ångest, nedstämdhet och depression. Det stöd som givits upplevdes som tillfälligt och bristande av intervjupersonerna trots att en rad olika insatser kunde beskrivas. Det stöd som uppgavs mest effektivt var det individinriktade stödet som var en kombination av pedagogiskt och psykosocialt stöd i skolmiljön. Generellt stöd uppgav intervjupersonerna inte hade någon effekt, det stöd som ges måste vara individanpassat och praktiskt i skolvardagen. De som var med i studien önskade även att de skulle fått vara mer delaktiga vid utformningen av stödet. Diagnosen i sig uppgav intervjupersonerna inte resulterade i mer eller bättre stöd.

Att gå i en liten grupp eller annan placering utanför det ordinarie klassrummet upplevdes endast meningsfullt om det kombinerades med undervisning anpassad efter individens behov. Valmöjligheter, användandet av IKT, individualiserat schema, strukturstöd, anpassade uppgifter/prov, ett varierat undervisningssätt  och att få arbeta i sin egen arbetstakt upplevdes som positivt av deltagarna i studien. Det var även viktigt för intervjudeltagarna att de hade en relation till lärare och övrig personal, detta gjorde att de kände tillhörighet till skolan. Skolpersonal som visade engagemang för elevens situation, mående och person uppskattades av intervjupersonerna. Tyvärr upplevde intervjupersonerna att endast vissa lärare gav eleverna möjlighet till anpassningar, vilket gjorde att det fungerande stödet blev sporadiskt.

Det psykosociala stödet av elevhälsan, föräldrar, vänner och andra viktiga vuxna uppgavs mycket viktigt för elevens självkänsla. Stödet från kurator och elevhälsa var dock svårt att få enligt deltagarna i studien och det stöd som gavs var tillfälligt. Intervjupersonerna kände sig även ofta missförstådda av elevhälsan.

Till sist kommer Baric fram till att det behövs mer kunskap i skolan om hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättingar fungerar för att bättre kunna anpassa stödet efter elevernas individuella behov

 

 

 

Engelska utifrån UDL- ett praktiskt exempel

Här kommer jag att ge exempel på hur man som ämneslärare kan använda några delar av UDL-ramverket för att göra undervisningen mer tillgänglig. Man använder aldrig hela ramverket på en gång utan koncentrerar sig på några riktlinjer/checkpoints i taget för att ramverket ska bli hanterbart. Med tiden så införlivas automatiskt ett förhållningssätt där man tar hänsyn till alltfler huvudprinciper, riktlinjer och checkpoints i UDL-ramverket.

I veckan kommer jag i engelskan att arbeta med Michelle Obamas fantastiska tal i New Hampshire. För att göra undervisningen mer tillgänglig så finns det några enkla knep att ta till. Här exemplifierar jag hur jag använder mig av UDL- ramverket i vardagen. Här hittar du uppgiften som jag lagt ut till eleverna i Classroom : https://docs.google.com/document/d/1oG5Ka0NMYwML6FLVF9ecbT-vgJ5YmeAHK9LoerhavQE/edit

I UDL ramverket finns en huvudprincip om engagemang där jag försökt möta några behov i riktlinjerna, 7: Provide options for recruiting interest och 8: Provide options for sustaining effort and persistence. Mina elever intresserar sig för det amerikanska presidentvalet och jämställdhetsfrågor därför kommer detta tal med stor säkerhet att engagera eleverna. Ämnet är också högaktuellt och relevant i samhällsdebatten (7.2 Optimize relevance, value, and authenticity). För att eleverna ska orka med uppgiften behöver den vara tydlig, ha tydliga mål och sättas in i en kontext (8.1 Heighten salience of goals and objectives, 3.1 Activate or supply background knowledge). Uppgiften är flexibelt utformad för att kunna arbetas med enskilt eller i grupp (7.1 Optimize individual choice and autonomy). Jag arbetar i en undervisningsgrupp med elever där dagsformen spelar stor roll därför är det viktigt att uppgiften är flexibel och kan utföras enskilt eller i grupp.  En del av att öka engagemanget hos eleverna ligger ofta i samarbete och att skapa en gemenskap i gruppen (8.3 Foster collaboration and community).

När det gäller huvudprincipen representation är det viktigt att tänka på uppgiftens tillgänglighet. Jag har valt att ge eleverna tillgång till en transkribering av talet för de elever som även vill läsa talet (1.2 Offer alternatives for auditory information).

För de elever som behöver textning på svenska, engelska eller annat språk är det väldigt användbart att visa talet på youtube. Med hjälp av automatisk översättning kan man ha textning på nästan alla olika språk, t.ex. arabiska, engelska, svenska, spanska osv. Översättningarna är inte perfekta med de hjälper elever med olika språklig bakgrund att hänga med i kontexten (2.4 Promote understanding across languages).

På hjulet längst ner på klippet kan man välja undertexter samt översätt automatiskt sedan väljer man språk. Visst är det bra att man till och med kan översätta till arabiska och persiska så att nyanlända också kan tillgodogöra sig materialet och ta del av undervisningen? 

Skärmklipp 2016-10-16 08.46.23.pngSkärmklipp 2016-10-16 08.47.00.png

Skärmklipp 2016-10-16 08.48.24.png

Det som hjälper mig när jag planerar med UDL-ramverket är att det synliggör på vilket/vilka sätt min undervisning är tillgänglig utefter lektionens mål. Det blir också tydligt vad jag inte arbetar med i olika moment. Här har jag t.ex. inte prioriterat att arbeta med begrepp och glosor i någon större omfattning (2.1 Clarify vocabulary and symbols) även om det finns med som en liten del i uppgiften. Man gör inte alltid allting men UDL-ramverket hjälper mig att navigera mot målen så att alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

 

 

Förklaring av UDL ramverket

 

Skärmklipp 2016-10-15 11.38.30.png

Här kommer en enkel  förklaring till UDL ramverkets uppbyggnad för den som är intresserad:

Skärmklipp 2016-10-15 12.10.29.png

Ramverket består av 3 huvudprinciper Engagement, Representation och Action & Expression. 

Skärmklipp 2016-10-15 12.11.11.png

Under varje huvudprincip står målet för huvudprinciperna och hela ramverket. Tanken är att om man använder ramverket ger skolan alla elever möjlighet att nå målen på olika sätt. Målet är att eleverna ska bli expert learners vilket definieras som  Purposeful, motivated learners; Resourceful knowledgeable learners samt Strategic, goal-directed learners.

Skärmklipp 2016-10-15 12.11.49.png

Varje huvudprincip består av 3 guidelines, riktlinjer. I hela ramverket finns 9 guidelines (de grå boxarna). 

Skärmklipp 2016-10-15 12.12.40.png

Varje riktlinje, guideline består av 2-5 checkpoints. Varje checkpoint ger förslag på olika sätt att utföra riktlinjen. I det digitala ramverket som du hittar här finns det en förklaring till varje checkpoint och allmänna tips, forskningsbakgrund samt förslag på olika digitala verktyg som kan användas för att uppfylla riktlinjen/guidelinen.

Varför finns två olika ramverk? Den som läst lite om UDL kanske blir förvirrad av att det finns två ramverk med olika design. 

Det första basramverket ser ut såhär:

Skärmklipp 2016-10-15 11.41.59.png

Skärmklipp 2016-10-15 19.17.37.png

I det ramverket står de första riktlinjerna (guidelines, boxar) horisontellt i varje huvudprincip för tillgänglighet. De andra horisontella riktlinjerna står för att göra fakta/information meningsfull. Till sist står de 3:e horisontella riktlinjerna i varje huvudprincip för att utbilda självständiga elever som tar ansvar för sitt eget lärande. Detta ramverk finns parallellt med det nyare på t.ex. CAST:s hemsida och hemsidan för National Center on Universal Design for Learning

 

Här kan du hitta detta ramverk och skriva ut.

Det nyare alternativa UDL-ramverket ser ut såhär:

Skärmklipp 2016-10-15 11.41.44.png

Här kan du skriva det alternativa UDL-ramverket.

Basen är densamma med huvudprinciperna, guidelines (riktlinjer) samt checkpoints dock har huvudprincipernas ordning ändrats något. Detta beror på att man vill betona betydelsen av huvudprincipen Engagement samt betona betydelsen av bl.a. självreglering i riktlinjerna.

 

Hoppas att du förstår lite mer om ramverkets uppbyggnad nu 🙂

 

Universal Design for Learning i Sverige

Skärmklipp 2016-10-09 09.22.41.png

Vad är Universal Design for Learning?
Universal Design for Learning är ett ramverk som används för att utveckla undervisningen. Ramverket synliggör undervisningens tillgänglighet och hjälper till att säkerställa en varierad undervisning som ger alla individer i klassrummet möjlighet att lyckas. Ramverket är på engelska men en översättning till svenska är påbörjad.

Nu finns det en Facebookgrupp för alla med intresse av Universal Design for Learning (UDL). Gå gärna med om du vill få tips, dela med dig av goda exempel eller diskutera med andra som också är intresserade av UDL, här hittar du gruppen: https://www.facebook.com/groups/141006919694758/ 

I gruppen lär vi oss mer om UDL och diskuterar hur vi kan arbeta med Universal Design for Learning på olika sätt i skolorganisationen. Det kan handla om hur vi samarbetar runt ramverket i ämnes- och arbetslag men självklart också konkret i klassrummet. Allt för att göra lärandet tillgängligt för alla elever.

Här kan du hitta mer information om UDL

Här kan du läsa mina tidigare inlägg som beskriver UDL

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2015/11/11/bilder-fran-udl-pedagogiska-byran/

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2014/12/08/universal-design-for-learning/

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2015/10/06/udl-som-en-game-changer/

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2015/04/19/universal-design-for-learning-del-2/

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2015/10/11/variation-som-regel-i-klassrummet/

Länkar för att lära sig om UDL

http://www.cast.org/

http://www.udlcenter.org/

Podcaster
http://www.core-ed.org/thought-leadership/podcast/udl-universal-design-learning-101-3-principles-explained-part-1-4

http://teachinginhighered.com/podcast/universal-design/

http://linkis.com/www.buzzsprout.com/3/mq57r

Introduktion UDL föreläsningar
https://vimeo.com/109571336

http://udlseries.udlcenter.org/presentations/bach_to_gaga.html?plist=lead

Leading for Inclusive Education in Sweden 3-6/10

 

IMG_9806.JPG

Den 3-6/10 gick kursen “Leading for Inclusive Education in Sweden” av stapeln på Harvard University. Vi var 8 personer från Täby kommun som deltog på kursen detta år varav två lärare, fyra rektorer och två från förvaltningen.  Även en grupp från Sollentuna var med.

Kursens huvudsyfte var att uppmuntra till ett förändrat förhållningssätt så att alla elever i framtiden kan tillgodogöra sig undervisningen i skolan och kunna få en plats i samhället. Dagarna var fyllda med föreläsningar om forskningen bakom inkludering samt förmedling av metoder och arbetssätt såsom exempelvis UDL (Universal Design for Learning).  Vi fick ta del av  modeller och frågeställningar som kan användas i förändringsarbete samt diskutera och planera hur vi i Täby kan genomföra ett sådant utvecklingsarbete i våra skolor. På agendan stod även tre skolbesök i skolor som arbetar inkluderande på olika sätt och som har kommit olika långt.

Det var fyra hektiska dagar som gav upphov till en rad reflektioner och idéer att fortsätta arbeta med. Min avsikt är att så småningom i olika blogginlägg delge så mycket som möjligt så att alla lärare som är nyfikna kan få ta del av så mycket som möjligt av det jag fick lära mig.

 

 

 

Skolans tomma stolar- Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan

Skärmklipp 2016-09-14 18.02.36.png

Aggie Öhman, som kanske är mer känd som Prestationsprinsen, har i dagarna kommit ut med en rapport i samarbete med Skandia: Idéer för livet. Rapporten behandlar ämnet problematisk skolfrånvaro och hur kommuner arbetar med frågan för att kunna tillgodose alla barn och ungdomars rätt till utbildning. Rapporten hittar du här och Aggies egen sammanställning av slutsatserna finns att läsa på Prestationsprinsens blogg här.

För att kunna identifiera elever som riskerar att inte kunna slutföra sin utbildning krävs att det finns data att analysera och följa upp. Vikten av korrekt närvarorapportering kan därför inte nog betonas,  även den giltiga och anmälda frånvaron måste tas med i analys och följas upp.

Det är anmärkningsvärt att 99% av skolorna i rapporten säger sig följa upp den problematiska frånvaron samtidigt som frånvaron är stor och antalet elever med stor frånvaro ökar. Då kan man undra hur effektiv uppföljningen är och vilket stöd som erbjuds elever som av olika anledningar inte kan ta sig till skolan. För det är så att i princip alla elever vill klara skolan men inte alla klarar de förutsättningar som ges.

Det förebyggande arbetet är kanske det allra viktigaste. Antalet elever som inte klarar den fysiska, pedagogiska och sociala skolmiljön och därmed inte kan slutföra sin utbildning måste minimeras.

 

 

 

Lite tips på verktyg att använda i undervisningen

Blogginläggen har varit sparsmakade för det är så mycket som ska hinnas med i livet. Så kommer det fortsätta vara men då och då kommer det något nytt när andan och lusten att dela med sig faller på.

Skärmklipp 2016-09-13 16.11.30.png

Först vill jag tipsa om en rolig sida som heter Akinator som med fördel kan användas i språkundervisningen då den finns på många olika språk, engelska, tyska, franska, spanska och italienska för att nämna några. Spelaren skriver in sin ålder och börjar med att tänka på en fiktiv eller verklig person, sedan ska Akinator gissa vem det är genom att ställa frågor till eleven.  Eleverna får lära sig många nya ord när de ska svara på frågorna och blir ofta väldigt engagerade för Akinator är en jäkel på att gissa rätt 🙂 Efter ett tag blir det en sport att göra det så svårt som möjligt för Akinator.

Skärmklipp 2016-09-12 07.33.32.png

Tips nummer två är verktyget EDpuzzle som är ganska likt Zaption som tråkigt nog stänger ner denna månad. Du skapar enkelt ett konto i Edpuzzle och sedan hämtar du hem en film som du vill bearbeta, exempelvis från youtube. I Edpuzzle kan du ställa frågor under filmen som eleverna ska svara på, klippa och kommentera filmen helt eller delvis. En annan bra sak är att man kan exportera filmen direkt till Classroom om man använder sig av GAFE. Här kan du se exempel på hur det funkar:

 

 

 

 

 

Forskningsnytt om formativ bedömning

 

Skärmklipp 2016-03-14 19.46.06.png

 

Skärmklipp 2016-03-14 19.40.19

UR Samtiden har filmat en föreläsning med Åsa Hirsh som heter “Forskningsnytt om formativ bedömning“, där redovisar hon resultaten i forskningsöversikten “Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning“. 

Denna översikt är mycket intressant då formativ bedömning implementerats storskaligt världen över, samt är i fokus i många av Sveriges kommuner.  Allt fler lärare och skolor uppger att de arbetar formativt i klassrummen. På senare tid har vi även sett läromedel, både i pappersform och digitalt, som saluför sig som formativa.

I korthet visar kartläggningen att det finns en risk att det blir för mycket  av aktivitetsskapande och för lite av analys och omformande av undervisningen. Formativ bedömning går då från ett professionellt lärande till att pseudoformativa praktiker utvecklas, där man använder olika metoder instrumentellt som ett metodpaket. Formativ bedömning/bedömning för lärande är i grunden  ett sätt att forma elevens lärande på och en metod för att utveckla undervisningen. Särskilt i skolor där det saknats kollegialt lärande bland lärare och skolledare är risken större att BFL reduceras till ett metodpaket.

När det gäller IKT behöver man fråga sig vem det är som utvecklar de program som enligt utsago ska vara formativa samt huruvida de kan ge effektiv feedback. Man behöver också ta i beaktning hur undervisningen ska kunna utvecklas när läraren inte kan se processen.

Till sist konstateras att det som behövs är fler studier, både kvalitativa och kvantitativa på olika nivåer för att mäta effekterna av de formativa metoderna samt undersöka i vilken mån de används för att analysera och utveckla undervisningen. Vi kan idag inte säga med säkerhet att formativ bedömning leder till ett ökat lärande men vi kan heller inte säga att det inte gör det.

HÄR kan du läsa hela kartläggningen

Hirsh, Å., Lindberg, V., Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, & Institutionen för pedagogik och didaktik. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning  

 

Arbetsminnesträning som insats i skolan

Skärmklipp 2016-03-14 17.09.49

En ny studie vid Mittuniversitetet har visat att metakognitiv träning är väsentligt för att förbättra arbetsminnet. Elever som genomgår arbetsminnesträning och samtidigt övar sina strategier för tänkande och lärande förbättrar sitt arbetsminne medan elever som endast får arbetsminnesträning inte visar någon ökning av arbetsminnet. Psykolog Petri Partanens studie visade även att arbetsminnesträning inte hade effekter på huvudräkning eller läs- och skrivförmåga.

Arbetsminne, d.v.s. förmågan att hålla information i huvudet samtidigt som man bearbetar den, är åtråvärd i dagens moderna samhälle. Ju bättre arbetsminne desto bättre förutsättningar har vi för att planera livet hemma och på jobbet. Arbetsminnet hjälper också till vid läsning, skrivning och räkning och är centralt vid all nyinlärning.

Denna vetskap har många skolor uppmärksammat och idag har arbetsminnesträning blivit en allt vanligare stödåtgärd i Sveriges skolor trots det oklara evidensläget. Arbetsminnesträning i skolan sker ofta i form av dataprogrammet Robomemo som är ett krävande program att ta sig igenom. Träningen pågår ca 45 minuter om dagen under flera veckors tid. Tanken med arbetsminnesträningen är att eleven ska generalisera framgångarna i dataprogrammmet till andra situationer i skolan och i livet. Tidigare forskning går isär och det finns inget entydigt stöd för att träningsprogrammen ger framgång inom andra områden. Vissa forskare menar att metoden trots allt kan hjälpa individer med uthållighet samt att hålla fokus medan andra är tveksamma.

Dessa nya resultat ger en tydlig indikation på att arbetsminnesträning som stödmetod måste utvecklas innan man använder den som en evidensbaserad insats i skolan. HÄR hittar du hela studien “Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs

Petri Partanen disputerar i vår med en avhandling om utrednings- och stödinsatser för barn i behov av stöd. Det ska bli spännande att läsa avhandlingen!