Förstärkt elevhälsa i Kolsva- Föreläsning UR Samtiden

 

Skärmklipp 2017-03-13 16.24.29.png

Johan Hallberg är rektor för Malmaskolan i Kolsva och har de senaste åren blivit något av en profil för förstärkt elevhälsa. På Malmaskolan var endast 80-85% behöriga till gymnasiet när skolans förändringsarbete började,  när föredraget hölls 2015 var 100% av eleverna behöriga till gymnasiet. På UR-samtiden berättar Johan om förändringsarbetet i föredraget “Förstärkt elevhälsa i Kolsva” som du hittar här. Jag har sammanställt några av huvudpunkterna i föredraget och elevhälsoarbetet för den som vill läsa.

Ett av huvudsyftena till förändringsarbetet var att rektor Johan ville förändra elevhälsan till verklig stödfunktion för lärarna. Lärarna skulle inte lämnas ensamma i sitt arbete med svåra situationer eller elever som inte nådde kunskapskraven utan de skulle få stöd i form av exempelvis konsultation, praktiskt stöd i sitt arbete och bolla tankar för att komma vidare på individ- grupp- eller klassnivå.

Vilka förändringar gjordes på Malmaskolan? 

  • Skolan började arbeta med hemmasittare genom hemundervisning. Genom hemundervisningen bygger man på relationen vilket är ett av huvudmålen med hemundervisningen.  När man fått progression i arbetet kan man flytta undervisningen från hemmet till skolan. Undervisningen sker då efter ordinarie  skoltid. Därefter kan eleven komma tillbaka till klassrummet i sin egen takt eller diskussion/utredning till särskild undervisningsgrupp kan påbörjas.
  • Mentorskapet förstärktes relationellt och i elevhälsofrågor. Mentorstiden prioriterades så att det nu finns tidsmässiga förutsättningar för att bygga goda relationer till sina mentorselever. På Malmaskolan träffar mentor sin grupp 2 dagar i veckan i 50 minuter och 3 dagar i veckan 10 minuter.
  • Ökad samverkan mellan ämneslärare så att inte alla prov/bedömningsuppgifter ligger samtidigt, t.ex. innan lov. På skolan sammanställer man ett provschema.
  • Diskussioner förs i kollegiet om alternativa sätt som eleverna kan visa sina kunskaper, finns det alternativ till skriftliga prov t.ex.
  • På skolan arbetar man med studieteknik i alla ämnen samt olika digitala och analoga hjälpmedel för att planera sina studier.
  • Lärmiljöerna undersöktes i ett främjande och förebyggande arbete. T.ex.  så åtgärdade Malmaskolan omklädningsrummen i idrotten, de inventerade och åtgärdade otrygga platser på skolan. Vidare diskuterade man också tillgängligheten pedagogiskt i klassrummen genom att analysera vad som inte fungerar för många elever samt hur man kan anpassa undervisningen för att fler ska lyckas (metodutveckling).
  • Kunskap från förskolorna samlades in så att eleverna som börjar förskoleklass skulle få en god överlämning med kontinuitet mellan övergångarna.
  •  Fritids/fritidsledarna och deras kunskaper om eleven inkluderades i elevhälsoarbetet.
  • Malmaskolan har en anställd socionom som kan arbeta med sociala frågor. Exempelvis kan den funktionen i perioder  väcka elever, åka hem och hämta elever och på andra sätt hjälpa till socialt för att få elever till skolan.
  • EHT blev medvetna/informerade om vilket förebyggande och främjande arbete som finns i skolan samt hur det bedrivs. Exempelvis arbetade en fritidsledare mot mobbning och kränkning men EHT var inte insatt  i det arbetet.
  • På Malmaskolan arbetade man för att få lärarna att känna att de är en del av elevhälsan och att elevhälsan är ett stödsystem för hela lärarkåren.
  • Elevhälsan blev värdegrundsbärare av ett salutogent synsätt, bygger på styrkor och för utvecklande samtal.
  • De gjorde slut med “vänta och se mentaliteten”. Skolan sätter in tidiga insatser i händelsekedjan redan vid tidig ålder.
  • I elevhälsoarbetet har man tränat på samarbete mellan olika professioner.
  • Generellt satsar Malmaskolan på att på olika sätt odla goda relationer mellan alla på skolan (elev/elev, lärare/lärare, lärare/elev etc.)
  • Det nya arbetssättet har inneburit att man tog bort klasskonferenserna. De gamla klasskonferenserna blev ofta en klagomur runt olika elever och inga samtal som fokuserade på att utveckla undervisningan och göra anpassningar runt elever i svårigheter.

Vägen in i elevhälsan beskrivs såhär v rektor Johan Hallberg:

Vägen in i Elevhälsan “En väg in”

  • Skolpersonalen/lärarna kan möta elevhälsan 3 gånger i veckan. Läraren bokar tid med elevhälsan  15, 30 eller 45 minuter och samtalar med de samlade professionerna om eleven. Läraren måste inte förbereda sig speciellt inför samtalet men  kan göra det. Tanken är att man “Snart och snabbt” ska få rådgöra med EHT innan situationen förvärras. Processen ska snabbt startas upp men lösningen behöver inte komma snabbt. Detta tillfälle kan även utvecklas till ett handledningstillfälle. Efter ett möte med elevhälsan får läraren alltid en återbesökstid för uppföljning av ärendet.
  • Om en lärare har en elev som inte klarat eller riskerar att inte klara ett kunskapskrav så måste läraren boka tid med EHT. Dessa möten sker efter utvecklingssamtalen på höst och vår samt efter jullov och sommarlov då de har terminsuppföljning. Det är pulsen i elevhälsoarbetet.
  • Det ska finnas en väg för läraren in i elevhälsan men massor av vägar in för eleverna. De måste kunna vända sig till den personal på skolan de har mest förtroende för som sedan tar ärendet vidare in i elevhälsan.

Johan Hallberg tar i sitt föredrag också upp hur de arbetar för att vända klasser där det inte fungerar:

Att vända en klass från kaos till ordning

Om en klass inte fungerar kommer lärarna till elevhälsan och beskriver situationen. Klassen delas då upp i små grupper om ca 3-5 elever. Varje person i elevhälsan får en grupp och de går igenom ett frågebatteri som skolan sammanställt med gruppen. Frågebatteriet innehåller frågor såsom, vad fungerar bra i klassen? Vad händer när det inte fungerar bra? Elevhälsans gruppledare träffar sin lilla grupp varje dag i 1-2 veckor och fokuserar på förändring både långsiktigt och kortsiktigt (vad kan du göra till imorgon för att det ska fungera bättre?) Styrkan ligger bl.a. i att alla i klassen är med om samtalen samtidigt, de synliggörs och får göra sina röster hörda samt utvärderar varje dag dagens arbete samt ställer upp mål för nästa dag.

 

 

 

 

 

Advertisements

PK-mannen utmanar normen

Skärmklipp 2017-03-13 08.03.45.png

PK-mannen gestaltas av Musse Hasselvall som i 6 program utmanar normen och ger alternativa perspektiv på norm och normalitet. De normer som bl.a. synas är mansnormen, funktionsnormen, svenskhetsnormen, heteronormen och kroppsnormen. Varje program är ca 15 minuter långt med tillhörande arbetsblad med frågor. Till serien finns en lärarhandledning med förslag på hur man kan arbeta med programmet i klassrummet, bl.a. finns ett färdigt Kahoot att använda.

Skärmklipp 2017-03-13 08.21.58.png

Såhär presenterar UR programserien “PK-mannen”:

“Musse Hasselvall gestaltar PK-mannen. Han lever i föreställningen att han är en öppen person med få fördomar. Samtidigt tillhör han på många sätt normen. Han är vit, hetero, stockholmare, medelklass, man och har inga funktionsnedsättningar. PK-mannen gör misstag i mötet med personer som på olika sätt är normbrytare och får dem att känna sig utsatta. Han gör det inte av illvilja utan som en konsekvens av att aldrig själv ha tillhört någon utsatt grupp. Syftet med serien är att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.”

Startblock för tydlig lektionsstruktur

Skärmklipp 2017-03-07 16.15.31.png

Det är lätt att glömma bort hur flexibel en elev behöver vara på högstadiet varje dag. Många gånger per dag byter eleven ämne, sal, böcker, grupp och lärare vilket är en ständig omställning. Efter varje omställning ska det fokuseras på nytt och eleven ska förhålla sig till den nya läraren och till det nya ämnet. För att hjälpa eleverna med dessa övergångar kan man i skolan arbeta med gemensamma lektionsstrukturer och s.k startblock.

Ett startblock innehåller någon form av kortare uppgift (ca 5 minuter) som eleverna ska börja med så fort de kommit in i klassrummet. Uppgiften ska stå på tavlan och får gärna knyta an till föregående lektion. För eleverna blir det en trygghet att alltid veta vad de ska göra när de kommit in i lektionssalen och uppgiften hjälper till att fokusera på arbetet i lektionssalen. När man gått igenom uppgiften går man igenom övrig lektionsinformation samt kan ha genomgångar vid behov.

Lektionsinformationen i startblocken kan i variera något men ofta innehåller startblocket förutom en uppgift visuell och auditiv information om:

Tid:  När börjar och slutar lektionen

Lektionens mål

Lektionens syfte: Varför är detta viktigt? Varför gör vi detta?

Vilka delmoment som ska göras/gås igenom under lektionen

Läxa 

En strukturerad, tydlig och engagerande lektionsstart är viktigt för arbetsro i klassrummet. Strukturen skapar trygghet och förutsägbarhet vilket är bra för alla elever och en absolut nödvändighet för en del. Tydliggörande av lektionens syfte och mål stärker engagemang och motivation samt skapar en tydlig yttre ram. Om eleven missar delar av den auditiva genomgången så finns all information om lektionen även projicerad på tavlan i skriftlig form.

Genom att läraren lyfter fram lektionens mål är det lätt att stämma av vid lektionens slut om målet är nått. Här kan man med fördel använda någon form av exit ticket för att eleven ska kunna göra en självvärdering i förhållande till mål och syfte.

Skärmklipp 2017-03-07 17.13.45.png

Kompensatoriska verktyg i undervisningen

Skärmklipp 2017-02-20 17.39.24.png

I många av Sveriges skolor har eleverna tillgång till datorer och det finns stora möjligheter att använda kompensatoriska verktyg på sin dator/ipad eller i sin Chromebook. Alla elever och lärare har nytta av att kunna använda verktygen men för elever med t.ex. läs- och skrivsvårigheter är verktygen ofta avgörande för att kunna följa med i undervisningen. De digitala verktygen öppnar nya möjligheter för alla.

SPSM har spelat in tre korta filmer där elever med läs- och skrivsvårigheter förklarar hur viktiga de digitala verktygen har varit för dem. Du hittar filmerna här. I den fjärde filmen sammanfattas de övriga filmerna på fem minuter.

I Täby kommun har alla elever tillgång till Inläsningstjänst och de flesta elever har en egen Chromebook på högstadiet. Detta möjliggör att man kan lyssna på texterna i läroboken enskilt eller tillsammans. Efter det kan man arbeta med texten på olika sätt, t.ex. genom att ta ut och förklara begrepp eller sammanfatta texten tillsammans. När man använder Inläsningstjänst i undervisningen lär sig alla elever hur man kan ladda ner böcker till sin bokhylla. För elever som behöver inlästa böcker blir det en viktig vana och elever som lär sig genom att även lyssna på text får en ny möjlighet. Andra vinster  är att den skrivna texten och den upplästa texten jämställs mer i status samt att när många olika elever lyssnar blir det inte utpekande och annorlunda att använda sig av Inläsningstjänst. Här kan du titta på en film om Inläsningstjänst. Här berättar Björn Wennberg på Skarpängsskolan om hur man använder Inläsningstjänst.

Den talsyntes som finns inlagd på Täbyelevernas datorer är ClaroRead. När man är inloggad i Chrome syns den som en blå pratbubbla högst upp till höger i verktygsfältet. Björn Wennerbergs film om hur ClaroRead fungerar kan du se  här.

Stavningsprogrammen StavaRex, SpellRight och SchreibRex hjälper eleverna med stavningen och de finns som färdiga tillägg i alla Täbydatorer. Dessa program rättar stavfel och grammatikfel och kan användas av alla. Programmen  är utvecklade för personer med läs- och skrivsvårigheter och fungerar bra med ljudenlig stavning då de ger exempelmeningar på vilka ord som kan vara aktuella.

Skärmklipp 2017-02-10 07.12.52.png

Skolpojkarna UR

Skärmklipp 2016-11-02 16.18.19.png

“Skolpojkarna” är UR:s nya serie i åtta delar. Vi får följa fyra killar i åk 9 för att få en djupare förståelse för skillnaderna i betyg och Pisa resultat mellan killar och tjejer. Du hittar serien här

I denna serie möter vi inte bara fyra killar som kämpar med motivation, skolarbete, beteende och att vara tonåringar utan vi får också möta lärarnas arbete och samarbete i och utanför klassrummen. Under de två första avsnitten som sänts hittills får vi bevittna lektioner, elevsamtal, motivationsarbete, arbetslagsmöten, kampen om ledarskapet i klassrummet och det viktiga relationsskapandet mellan lärare och elev. Det finns många olika lösningar och man kan ser tydligt att vissa strategier är mer framgångsrika än andra samt att det går att lösa en situation på olika sätt.

Precis som i verkligheten är alla olika, eleverna är olika, lärarna är olika, personalen har olika värderingar, samtalsstrategier, ledaregenskaper, syn på regler och undervisning. I serien är det bakomliggande temat vad som ligger till grund för elevresultaten men det är också intressant att studera samtalstekniker, undervisning och möten som den fluga i klassrummet som man så sällan får vara. Det kommer bli intressant att se återstående sex avsnitt för att se hur det går för killarna samt hur lärarna och skolan utvecklas under året.

Efter dessa två första program finns en rad olika frågor att reflektera över, jag tänkte på dessa:

  • Varför skiljer sig skolresultaten så markant åt mellan flickor och pojkar? Vilken forskning finns? Vad tror du?
  • Var finner lågpresterande pojkar sin motivation till skolarbete? Vad visas i programmet?
  • Hur arbetar lärarna i programmet med elevsamtal? Vilka strategier har de? Finns det andra strategier som du tror kan vara framgångsrika?
  • Hur arbetar lärarna i programmen relationsskapande?
  • Vilka för- och nackdelar finns det med att lärarna “gör olika” (se avsnitt 2)?
  • Vad karaktäriserar en skicklig lärare?

 

 

 

Rätt särskilt stöd ingen självklarhet

Skärmklipp 2016-11-02 14.53.37.png

Specialpedagogiska skolmyndigheten uppmärksammar idag Vedrana Bolic Barics avhandling  “Support in school and the occupational transition process. Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities”.  Du kan läsa SPSM:s sammanfattning här.

Avhandlingens syfte är att få en djupare förståelse och kunna beskriva hur ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) upplever det stöd de får i skolan. Vidare vill Baric undersöka vilket stöd som hade betydelse i övergången mellan gymnasium och arbete/eftergymnasiala studier. Fyra studier gjordes varav jag kommer att fokusera på studie III där Baric beskriver hur 68 vuxna med Aspergers syndrom och ADHD återger sina erfarenheter av stöd i skolan samt vilket stöd de i efterhand värderar som mest värdefullt.

De unga vuxna i studie III hade svårigheter i skolan inom den pedagogiska sfären såväl som inom den sociala och psykiska sfären. Det kunde handla om att hantera läxor, kompisrelationer, oro, ångest, nedstämdhet och depression. Det stöd som givits upplevdes som tillfälligt och bristande av intervjupersonerna trots att en rad olika insatser kunde beskrivas. Det stöd som uppgavs mest effektivt var det individinriktade stödet som var en kombination av pedagogiskt och psykosocialt stöd i skolmiljön. Generellt stöd uppgav intervjupersonerna inte hade någon effekt, det stöd som ges måste vara individanpassat och praktiskt i skolvardagen. De som var med i studien önskade även att de skulle fått vara mer delaktiga vid utformningen av stödet. Diagnosen i sig uppgav intervjupersonerna inte resulterade i mer eller bättre stöd.

Att gå i en liten grupp eller annan placering utanför det ordinarie klassrummet upplevdes endast meningsfullt om det kombinerades med undervisning anpassad efter individens behov. Valmöjligheter, användandet av IKT, individualiserat schema, strukturstöd, anpassade uppgifter/prov, ett varierat undervisningssätt  och att få arbeta i sin egen arbetstakt upplevdes som positivt av deltagarna i studien. Det var även viktigt för intervjudeltagarna att de hade en relation till lärare och övrig personal, detta gjorde att de kände tillhörighet till skolan. Skolpersonal som visade engagemang för elevens situation, mående och person uppskattades av intervjupersonerna. Tyvärr upplevde intervjupersonerna att endast vissa lärare gav eleverna möjlighet till anpassningar, vilket gjorde att det fungerande stödet blev sporadiskt.

Det psykosociala stödet av elevhälsan, föräldrar, vänner och andra viktiga vuxna uppgavs mycket viktigt för elevens självkänsla. Stödet från kurator och elevhälsa var dock svårt att få enligt deltagarna i studien och det stöd som gavs var tillfälligt. Intervjupersonerna kände sig även ofta missförstådda av elevhälsan.

Till sist kommer Baric fram till att det behövs mer kunskap i skolan om hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättingar fungerar för att bättre kunna anpassa stödet efter elevernas individuella behov

 

 

 

Engelska utifrån UDL- ett praktiskt exempel

Här kommer jag att ge exempel på hur man som ämneslärare kan använda några delar av UDL-ramverket för att göra undervisningen mer tillgänglig. Man använder aldrig hela ramverket på en gång utan koncentrerar sig på några riktlinjer/checkpoints i taget för att ramverket ska bli hanterbart. Med tiden så införlivas automatiskt ett förhållningssätt där man tar hänsyn till alltfler huvudprinciper, riktlinjer och checkpoints i UDL-ramverket.

I veckan kommer jag i engelskan att arbeta med Michelle Obamas fantastiska tal i New Hampshire. För att göra undervisningen mer tillgänglig så finns det några enkla knep att ta till. Här exemplifierar jag hur jag använder mig av UDL- ramverket i vardagen. Här hittar du uppgiften som jag lagt ut till eleverna i Classroom : https://docs.google.com/document/d/1oG5Ka0NMYwML6FLVF9ecbT-vgJ5YmeAHK9LoerhavQE/edit

I UDL ramverket finns en huvudprincip om engagemang där jag försökt möta några behov i riktlinjerna, 7: Provide options for recruiting interest och 8: Provide options for sustaining effort and persistence. Mina elever intresserar sig för det amerikanska presidentvalet och jämställdhetsfrågor därför kommer detta tal med stor säkerhet att engagera eleverna. Ämnet är också högaktuellt och relevant i samhällsdebatten (7.2 Optimize relevance, value, and authenticity). För att eleverna ska orka med uppgiften behöver den vara tydlig, ha tydliga mål och sättas in i en kontext (8.1 Heighten salience of goals and objectives, 3.1 Activate or supply background knowledge). Uppgiften är flexibelt utformad för att kunna arbetas med enskilt eller i grupp (7.1 Optimize individual choice and autonomy). Jag arbetar i en undervisningsgrupp med elever där dagsformen spelar stor roll därför är det viktigt att uppgiften är flexibel och kan utföras enskilt eller i grupp.  En del av att öka engagemanget hos eleverna ligger ofta i samarbete och att skapa en gemenskap i gruppen (8.3 Foster collaboration and community).

När det gäller huvudprincipen representation är det viktigt att tänka på uppgiftens tillgänglighet. Jag har valt att ge eleverna tillgång till en transkribering av talet för de elever som även vill läsa talet (1.2 Offer alternatives for auditory information).

För de elever som behöver textning på svenska, engelska eller annat språk är det väldigt användbart att visa talet på youtube. Med hjälp av automatisk översättning kan man ha textning på nästan alla olika språk, t.ex. arabiska, engelska, svenska, spanska osv. Översättningarna är inte perfekta med de hjälper elever med olika språklig bakgrund att hänga med i kontexten (2.4 Promote understanding across languages).

På hjulet längst ner på klippet kan man välja undertexter samt översätt automatiskt sedan väljer man språk. Visst är det bra att man till och med kan översätta till arabiska och persiska så att nyanlända också kan tillgodogöra sig materialet och ta del av undervisningen? 

Skärmklipp 2016-10-16 08.46.23.pngSkärmklipp 2016-10-16 08.47.00.png

Skärmklipp 2016-10-16 08.48.24.png

Det som hjälper mig när jag planerar med UDL-ramverket är att det synliggör på vilket/vilka sätt min undervisning är tillgänglig utefter lektionens mål. Det blir också tydligt vad jag inte arbetar med i olika moment. Här har jag t.ex. inte prioriterat att arbeta med begrepp och glosor i någon större omfattning (2.1 Clarify vocabulary and symbols) även om det finns med som en liten del i uppgiften. Man gör inte alltid allting men UDL-ramverket hjälper mig att navigera mot målen så att alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

 

 

Förklaring av UDL ramverket

 

Skärmklipp 2016-10-15 11.38.30.png

Här kommer en enkel  förklaring till UDL ramverkets uppbyggnad för den som är intresserad:

Skärmklipp 2016-10-15 12.10.29.png

Ramverket består av 3 huvudprinciper Engagement, Representation och Action & Expression. 

Skärmklipp 2016-10-15 12.11.11.png

Under varje huvudprincip står målet för huvudprinciperna och hela ramverket. Tanken är att om man använder ramverket ger skolan alla elever möjlighet att nå målen på olika sätt. Målet är att eleverna ska bli expert learners vilket definieras som  Purposeful, motivated learners; Resourceful knowledgeable learners samt Strategic, goal-directed learners.

Skärmklipp 2016-10-15 12.11.49.png

Varje huvudprincip består av 3 guidelines, riktlinjer. I hela ramverket finns 9 guidelines (de grå boxarna). 

Skärmklipp 2016-10-15 12.12.40.png

Varje riktlinje, guideline består av 2-5 checkpoints. Varje checkpoint ger förslag på olika sätt att utföra riktlinjen. I det digitala ramverket som du hittar här finns det en förklaring till varje checkpoint och allmänna tips, forskningsbakgrund samt förslag på olika digitala verktyg som kan användas för att uppfylla riktlinjen/guidelinen.

Varför finns två olika ramverk? Den som läst lite om UDL kanske blir förvirrad av att det finns två ramverk med olika design. 

Det första basramverket ser ut såhär:

Skärmklipp 2016-10-15 11.41.59.png

Skärmklipp 2016-10-15 19.17.37.png

I det ramverket står de första riktlinjerna (guidelines, boxar) horisontellt i varje huvudprincip för tillgänglighet. De andra horisontella riktlinjerna står för att göra fakta/information meningsfull. Till sist står de 3:e horisontella riktlinjerna i varje huvudprincip för att utbilda självständiga elever som tar ansvar för sitt eget lärande. Detta ramverk finns parallellt med det nyare på t.ex. CAST:s hemsida och hemsidan för National Center on Universal Design for Learning

 

Här kan du hitta detta ramverk och skriva ut.

Det nyare alternativa UDL-ramverket ser ut såhär:

Skärmklipp 2016-10-15 11.41.44.png

Här kan du skriva det alternativa UDL-ramverket.

Basen är densamma med huvudprinciperna, guidelines (riktlinjer) samt checkpoints dock har huvudprincipernas ordning ändrats något. Detta beror på att man vill betona betydelsen av huvudprincipen Engagement samt betona betydelsen av bl.a. självreglering i riktlinjerna.

 

Hoppas att du förstår lite mer om ramverkets uppbyggnad nu 🙂

 

Universal Design for Learning i Sverige

Skärmklipp 2016-10-09 09.22.41.png

Vad är Universal Design for Learning?
Universal Design for Learning är ett ramverk som används för att utveckla undervisningen. Ramverket synliggör undervisningens tillgänglighet och hjälper till att säkerställa en varierad undervisning som ger alla individer i klassrummet möjlighet att lyckas. Ramverket är på engelska men en översättning till svenska är påbörjad.

Nu finns det en Facebookgrupp för alla med intresse av Universal Design for Learning (UDL). Gå gärna med om du vill få tips, dela med dig av goda exempel eller diskutera med andra som också är intresserade av UDL, här hittar du gruppen: https://www.facebook.com/groups/141006919694758/ 

I gruppen lär vi oss mer om UDL och diskuterar hur vi kan arbeta med Universal Design for Learning på olika sätt i skolorganisationen. Det kan handla om hur vi samarbetar runt ramverket i ämnes- och arbetslag men självklart också konkret i klassrummet. Allt för att göra lärandet tillgängligt för alla elever.

Här kan du hitta mer information om UDL

Här kan du läsa mina tidigare inlägg som beskriver UDL

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2015/11/11/bilder-fran-udl-pedagogiska-byran/

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2014/12/08/universal-design-for-learning/

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2015/10/06/udl-som-en-game-changer/

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2015/04/19/universal-design-for-learning-del-2/

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2015/10/11/variation-som-regel-i-klassrummet/

Länkar för att lära sig om UDL

http://www.cast.org/

http://www.udlcenter.org/

Podcaster
http://www.core-ed.org/thought-leadership/podcast/udl-universal-design-learning-101-3-principles-explained-part-1-4

http://teachinginhighered.com/podcast/universal-design/

http://linkis.com/www.buzzsprout.com/3/mq57r

Introduktion UDL föreläsningar
https://vimeo.com/109571336

http://udlseries.udlcenter.org/presentations/bach_to_gaga.html?plist=lead