Leading for Inclusive Education in Sweden 3-6/10

 

IMG_9806.JPG

Den 3-6/10 gick kursen “Leading for Inclusive Education in Sweden” av stapeln på Harvard University. Vi var 8 personer från Täby kommun som deltog på kursen detta år varav två lärare, fyra rektorer och två från förvaltningen.  Även en grupp från Sollentuna var med.

Kursens huvudsyfte var att uppmuntra till ett förändrat förhållningssätt så att alla elever i framtiden kan tillgodogöra sig undervisningen i skolan och kunna få en plats i samhället. Dagarna var fyllda med föreläsningar om forskningen bakom inkludering samt förmedling av metoder och arbetssätt såsom exempelvis UDL (Universal Design for Learning).  Vi fick ta del av  modeller och frågeställningar som kan användas i förändringsarbete samt diskutera och planera hur vi i Täby kan genomföra ett sådant utvecklingsarbete i våra skolor. På agendan stod även tre skolbesök i skolor som arbetar inkluderande på olika sätt och som har kommit olika långt.

Det var fyra hektiska dagar som gav upphov till en rad reflektioner och idéer att fortsätta arbeta med. Min avsikt är att så småningom i olika blogginlägg delge så mycket som möjligt så att alla lärare som är nyfikna kan få ta del av så mycket som möjligt av det jag fick lära mig.

 

 

 

Lite tips på verktyg att använda i undervisningen

Blogginläggen har varit sparsmakade för det är så mycket som ska hinnas med i livet. Så kommer det fortsätta vara men då och då kommer det något nytt när andan och lusten att dela med sig faller på.

Skärmklipp 2016-09-13 16.11.30.png

Först vill jag tipsa om en rolig sida som heter Akinator som med fördel kan användas i språkundervisningen då den finns på många olika språk, engelska, tyska, franska, spanska och italienska för att nämna några. Spelaren skriver in sin ålder och börjar med att tänka på en fiktiv eller verklig person, sedan ska Akinator gissa vem det är genom att ställa frågor till eleven.  Eleverna får lära sig många nya ord när de ska svara på frågorna och blir ofta väldigt engagerade för Akinator är en jäkel på att gissa rätt 🙂 Efter ett tag blir det en sport att göra det så svårt som möjligt för Akinator.

Skärmklipp 2016-09-12 07.33.32.png

Tips nummer två är verktyget EDpuzzle som är ganska likt Zaption som tråkigt nog stänger ner denna månad. Du skapar enkelt ett konto i Edpuzzle och sedan hämtar du hem en film som du vill bearbeta, exempelvis från youtube. I Edpuzzle kan du ställa frågor under filmen som eleverna ska svara på, klippa och kommentera filmen helt eller delvis. En annan bra sak är att man kan exportera filmen direkt till Classroom om man använder sig av GAFE. Här kan du se exempel på hur det funkar:

 

 

 

 

 

Digital läsförståelse på engelska genom UDL

 

Skärmklipp 2016-02-10 15.14.45.png

UDL Editions har tillsammans med CAST utvecklat ett läsverktyg som följer några av de principer som finns i UDL ramverket. I detta verktyg kan man välja att läsa/lyssna på sex olika texter och samtidigt få hjälp med att förstå och reflektera runt texten enligt reciprocal teaching, RT 

I övre högra hörnet finns det talsyntes eller och olikfärgade understrykningspennor som kan vara till hjälp för en del elever. Talsyntesen skulle kunna vidareutvecklas och i många fall är det nog bättre att använda talsyntesen i datorn.

När man valt en bok kan man i förväg högst upp på hemsidan t.ex. läsa på glosor, gå igenom begrepp för litteraturanalys, bekanta sig med bakgrunden till berättelsen, läsa en sammanfattning av berättelsen och persongalleriet. Detta underlättar förståelsen för texten för många elever och kan vara en nyckel till att orka igenom en text.

Skärmklipp 2016-02-10 15.15.08.png

 

 

Innan man börjar läsa så väljer läsaren nivå 1-3 på hur mycket stöd läsaren behöver med att reflektera runt läsningen. Man kan byta nivå på stödstrukturerna medan man läser texten.

Skärmklipp 2016-02-10 20.29.21.png

Under läsningen får läsaren stanna upp och svara på frågor samt uppmärksammas på olika fraser och litterära begrepp. Om läsaren har svårt att svara på frågorna kan hen klicka på någon av nedanstående tre coacher så kommer det upp mer stödstrukturer och hjälp som hjälper läsaren att ytterligare fördjupa sin läsning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.38.24.png

Jag tycker absolut att det är värt för lärare att ta sig en titt på hemsidan och bekanta sig med tänket runt läsning och stödstrukturer. Varför inte börja med att läsa “How Coyote Stole Fire” tillsammans i helklass och arbeta sig igenom de olika momenten för hur man kan närma sig en text. På så sätt lär sig eleverna en struktur som de även kan applicera på andra texter.

 

Podtips

Lyssna på denna podcast med UDL gurun Katie Novak om du vill veta mer om Universal Design for Learning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.14.16.png

Språkutvecklande arbetssätt /Checklista

Skärmklipp 2015-11-24 10.45.34

Har du använt Skolverkets checklista för ett språkutvecklande arbetsområde?

Att arbeta språkutvecklande i alla ämnen är en vinst för alla elever och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska. Många elever har svårt att tillägna sig ett formellt skolspråk och har inte tillräcklig begreppsförståelse för att tillgodogöra sig faktatexter och muntliga föreläsningar på egen hand. Om du som lärare arbetar språkutvecklande så ger du fler elever möjligheter att tillägna sig ett formellt språk som de kan använda genom hela livet. Man kan säga att språket är nyckeln till att inhämta, bearbeta och kunna återge kunskap.

På Skolverkets hemsida finns mycket bra material när det gäller att arbeta språkutvecklande, en del av det materialet har jag tagit upp i bloggen tidigare och du kan läsa om det här. En sak som jag gillar är checklistor, de är behändiga och hjälper mig att fokusera på det som är viktigt. Den språkutvecklande checklistan från Skolverket hittar du här.

Skärmklipp 2015-11-24 10.35.18

Gå in på Skolverkets sida om du vill komma igång med språkutvecklande arbete i arbetslaget, här hittar du sidan.

 

Bilder från UDL / Pedagogiska byrån

Här kommer mina bilder från presentationen om Universal Design for Learning på Pedagogiska byrån den 11/11. Om man är intresserad av att veta mer om UDL så rekommenderar jag särskilt att börja med att titta på filmerna som finns länkade till på den sista bilden.  Klicka på hyperlänkarna så tar de dig direkt vidare.

 

Hur är det att uppleva världen annorlunda?

Skärmklipp 2015-10-29 09.22.06

En förutsättning för en inkluderande verksamhet där man ser olikhet som en resurs är att synsättet genomsyrar hela verksamheten i allt vi gör, varje dag. Ett sätt att konkretisera värdegrunden i skolvardagen är att göra övningar tillsammans för att få ökad förståelse för andra människor.

Ett häfte med övningar som passar för åk f-6 heter “Hur är det att uppleva världen annorlunda- 11 övningar att använda i klassen” och är framtaget av Autism- och Aspergerförbundet, du hittar dem här. I övningarna ges möjlighet till reflektion över vad rättvisa egentligen är. Är det rättvist att alla ska ha exakt samma regler och göra likadant eller är rättvisa att ta hänsyn till individens behov och förmågor? Häftet är utarbetat med fokus på autism men det fungerar även i ett bredare sammanhang.

En inkluderande verksamhet arbetar med olikheter i skolvardagen på ett förebyggande sätt  och det är i ett förebyggande skede som dessa övningar fungerar som bäst.

Variation som regel i klassrummet

Tänk om alla skoaffärer bara sålde skor i storlek 41 eller om kläder bara fanns i medium, absurd tanke. I skolan är det ibland så, alla elever undervisas på ett sätt, ska redovisa på samma sätt, får exakt samma prov samtidigt och får samma åtgärder om de misslyckas, t.ex. blir skickade till läxstugan/arbetstid gång på gång. Samma elever misslyckas och undervisningssättet verkar inte fungera för alla, eleverna verkar inte vilja ta ansvar, de gör inte läxorna, de kommer inte på provet och vägrar infinna sig på läxstugan/arbetstiden. De verkar helt omotiverade och elevernas agerande ger merjobb samt kan vara provocerande. Vad gör man? Ringer föräldrarna så att de får uppfostra sina barn lite bättre? Klagar hos rektorn?

Skärmklipp 2015-10-09 09.05.31

Vi provar att vända denna negativa spiral och lyfter ansvaret från eleven till undervisningen och lärmiljöerna. Istället för att försöka få eleven att passa in i den mall som erbjuds kan man se mångfald som regel istället för undantag. Redan i undervisningens planering kan man planera för olika sätt för att ta in information och fakta, olika sätt för att motivera eleven och olika sätt att redovisa sina kunskaper på. Varför inte erbjuda alla elever att testa olika strategier såsom t.ex. inläsningstjänst och inte bara elever med dyslexidiagnos. Om detta handlar UDL, Universal Design for Learning. Om du är nyfiken på detta så lyssna gärna på podden nedan på höstpromenaden 🙂

Skärmklipp 2015-10-10 16.46.57

Skärmklipp 2015-10-11 21.29.52

Lyssna på podcasten “Teaching in higher ED” där Mark Hofer berättar mer om Universal Design for Learning, UDL .

http://teachinginhighered.com/?powerpress_embed=1908-podcast&powerpress_player=mediaelement-audio

Skärmklipp 2015-10-10 16.50.19

UDL som en Game Changer

Skärmklipp 2015-10-06 14.06.30

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Universal Design for Learning här och här. I detta inlägg vill jag passa på att tipsa om “UDL series” , det är en serie på tre avsnitt med tillhörande powerpoints och arbetsmaterial som ska hjälpa lärare, rektorer och beslutsfattare att förstå UDL i teori och praktik. Det finns tre avsnitt som heter Explore (15 min) , Implement (17 min) och Lead (1h). I det sista avsnittet fördjupas kunskaperna runt UDL:s principer utifrån ett exempel ur musikens värld.

Dessa filmer passar utmärkt att använda som fortbildning i kollegiet. De är utformade för att engagera och ge upphov till reflektion och diskussion, bl.a. genom att de stannar upp filmerna ett par gånger och ger tittaren chans att reflektera över frågeställningar som hör till avsnittet. Jag rekommenderar att man tillsammans tittar på alla tre filmer på sin skola då UDL är en process som kan utföras på olika sätt och inget färdigt koncept.

Det första avsnittet “Explore” handlar om learner variability. Avsnittet tar upp vikten av att eleverna behöver valfrihet att inhämta kunskap på olika sätt då de är olika. Trots olikheterna så finns ändå en systematik i hur elever lär sig och det är de likheterna (universala) som vi ska använda oss utav. Det är viktigt att vi lärare förstår hur den systematiken fungerar och att vi använder oss av olika sätt att undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och nå goda resultat. När läraren tillämpar UDL är det ett sätt att ta hänsyn till alla tänkbara hinder i klassrummet kanske t.o.m. utan att veta exakt om de finns såsom t.ex. i början när man undervisar en ny klass. UDL förespråkar vikten av att ligga före och planera undervisningen så att den passar elever med olika tänkbara  behov som sannolikt finns i klassrummet. När man lär känna gruppen kanske man upptäcker ytterligare behov och kan justera undervisningen allteftersom. Genom UDL tillämpar man systematiskt en metod och slipper på så sätt anpassa undervisningen till varje enskild individ allteftersom man upptäcker hinder i undervisningen. Individualiserinen är inbyggd i systemet.

Skärmklipp 2015-10-06 14.08.37

Ett exempel på detta är att vi i en klass på 30 personer sannolikt har elever som har svårt med ljud, tycker det är läskigt att tala inför en stor grupp, har svårt att sitta still länge, har svårt med uppmärksamhet/ koncentration, tycker om att titta på film, helst vill lyssna på ljudbok, behöver ta paus ofta osv. Om vi redan i början antar att dessa behov finns och anpassar undervisningen efter dem så kommer sannolikheten öka för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen från början. Genom att göra undervisningen mer tillgänglig i allmänhet så lyfter vi även fokus från det enskilda barnets svårigheter till hur vi kan undanröja hinder på gruppnivå.

Jag tycker att är UDL är ett strukturerat sätt att sätta tillgängligt lärande i fokus och ett sätt att sträva efter att undervisa för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kanske är det ett verktyg för din skola när det gäller att omsätta teori till praktik.

 

 

 

Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning

Skärmklipp 2015-09-27 19.47.50

“Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning”, är en publikation från Skolverket som sammanställer forskning, utvärderingar och inspektion från 1994-2014. En kunskapsöversikt helt enkelt.

Den här publikationen är en liten skrift med stor betydelse för skolor som ska arbeta för en tillgänglig utbildning för alla. För den som arbetar i grund- och gymnasieskolan är kapitel 1 och 3 mest intressanta. I skriftens inledning tas den aktuella lagstiftningen upp för området, man går igenom vad som gäller för utredning, särskilt stöd och åtgärdsprogram, anpassad studiegång, historisk tillbakablick, delaktighetens innebörd, elevassistenter m.m.

Kapitel 3 tar bl.a. upp framgångsfaktorer för likvärdig undervisning för elever med funktionsnedsättning, neuropsykiatriska diagnoser och vad som krävs för att inkludering ska lyckas.

Skriften lämpar sig väl som utgångspunkt i arbetet för tillgänglig utbildning. Man kan använda Alm och Nilholms sammanfattande sex punkter för lärares arbetssätt på s. 97 som stöd när man ska konkretisera lärarnas arbetssätt för en tillgänglig utbildning. Man kan också inventera hur just den egna skolan står sig mot framgångsfaktorerna som identifierats för likvärdig utbildning för elever med funktionsnedsättning.

Du hittar publikationen här

AD/HD och våra lärmiljöer

Skärmklipp 2015-09-18 20.24.17Skärmklipp 2015-09-18 20.25.33

Man skulle kunna säga att AD/HD är ett kluster av symptom av funktionella särdrag som kan vara förenade med en ogynnsam utveckling och framtid i dagens samhälle. AD/HD symtom har alltid funnits men i dag är dessa egenskaper oönskade och problematiska i skolan, hur kommer det sig egentligen? Är ökad medicinering för så många barn lösningen? Vad är egentligen kärnan i problematiken, är det barnens hjärnor som bär på skulden och som ska behandlas kemiskt för att fungera såsom de flesta andra barns hjärnor? Behöver alla barn medicineras som får diagnosen? Har medicinen en positiv effekt på studieresultaten? Frågorna hopar sig och det finns knappast några enkla svar.

AD/HD står för Attention deficit disorder hyperactivity och är ett kluster av symptom, diagnosen ställs utifrån dessa kriterier som reviderats något i den senaste diagnosmanualen DSM-5. Diagnos AD/HD ställs utifrån en subjektiv bedömning av det underlag man har utifrån diagnoskriterierna. Det finns alltså inga blodprover, laboratorieundersökningar, hjärnröntgen eller neuropsykologiska tester att använda för att kunna ställa säker diagnos.

Orsaken till AD/HD är omdebatterad, det handlar framför allt om graden av arv och miljö, biologiska och psykosociala faktorer som debatteras. Forskarna är inte heller ense om i vilken utsträckning medicinering bör ske och hur många som egentligen blir hjälpta av medicinen. Enligt en rapport SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) gjort på uppdrag av Socialstyrelsen och Läkemedelsverket visar studier att effekterna av AD/HD medicinering endast återfinns under sex månaders behandling.

Under de senaste veckorna har AD/HD debatterats flitigt i media, kanske särskilt p.g.a. Vetenskapsradion i P1:s granskning i “ADHD och pillerboomen“. Antalet personer som får AD/HD diagnos har ökat med 500% se senaste 10 åren och medicinering har blivit en standardbehandling allt längre ner i åldrarna. Medicinerna som ges är centralstimulerande och kan ge ett antal biverkningar såsom aptitlöshet, sömnproblem, huvudvärk, magont, illamående, tillväxthämningar, högt blodtryck, depression, ångest och en känsla av att inte känna igen sin egen personlighet. Forskningen om hur dessa mediciner påverkar barn och vuxna i ett längre perspektiv är bristfällig och vi vet inte om det finns risker med en långvarig medicinering. Därför ska medicinering endast tas till när alla andra förändringar vidtagits som kan ge symptomlindring. Dessa förändringar kan vara kostomställning, ökad fysisk aktivitet, tydliga yttre och inre ramar, samt fysiska, sociala och pedagogiska anpassningar i skolan.

Det har konstaterats att AD/HD-symtom uppträder mer sällan under strukturerade förhållanden, i nya, intressanta situationer, när personen är engagerad i något, under en-till-en situationer, vid vuxenmedverkan/tillsyn och vid frekventa, direkta belöningar. Oftare uppträder AD/HD- symtom under ostrukturerade förhållanden, vid repetitiva aktiviteter, när personen upplever situationen som tråkig, vid många störmoment, vid minimal tillsyn, vid mental koncentration och långsiktiga, abstrakta mål.

Som lärare kan det vara svårt att förhålla sig till någonting som ter sig så oklart och det kan vara svårt för oss att ta ställning till olika medicinska rapporter och avgöra när och om  en elev ska medicineras eller inte. Man kan fråga sig om det verkligen är rätt när lärare uppmuntrar till medicinering vid samtal med elever och föräldrar. Är det inte läkarnas sak att besluta om i samråd med familjen?

Lärare är experter på pedagogik och lärmiljöer och kanske är det där vi ska lägga vår energi och omsorg? Vore det inte bra om all personal på varje skola  tillsammans skulle kunna fundera över vad man kan göra för att möta de svårigheter som finns inom AD/HD klustret med de resurser som finns? Sedan kan man även specificera vilka ytterligare resurser som behövs för att kunna göra ytterligare anpassningar. Vi skulle kunna läsa diagnoskriterierna och koppla svårigheterna till strategier och lösningar som kan hjälpa många elever och inte bara de som uppfyller tillräckligt många kriterier för att få diagnosen. Istället för att tidigt prata om medicin kan vi föra pågående samtal om vilka anpassningar som kan göras, utvärdera dem och fundera på vad som ytterligare kan göras. Helt enkelt ett systematiskt kvalitetsarbete med AD/HD i fokus.

Här kan du läsa mer: 

Jag har tidigare skrivit om AD/HD vilket du kan läsa här.

Behandlingsmetoder vid adhd – de tio viktigaste kunskapsluckorna läs mer här

ADHD – diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet läs mer här