Språkutvecklande arbetssätt i praktiken

Skärmklipp 2017-10-26 09.22.28

I Utbildningsradions serie “Från vardagssnack till skolspråk” så ligger fokus på språkutvecklande arbetssätt i praktiken. Tittarna får följa med in i lärares klassrum på alla stadier och i olika ämnen för att ta del av praktiska metoder och arbetssätt som är språk- och kunskapsutvecklande. Efter programmen fördjupas programmets teman av forskare och andra experter.

Programmen har följande fokus och teman:

  • Att sakna ord
  • Att se mönster och strukturer
  • Att stötta elevens lärande
  • Att låta alla lyckas

Exempel på metoder i serien är reciprocal teaching, reading to learn, genrepedagogik och ASL (att skriva sig till läsning).  Arbetssätten är varierade och syftar till gemensam diskussion, aktivitet, struktur och progression av lärandet så att alla elever kan lära sig och lyckas.

Denna serie är en väldigt praktiskt underlag för lärare och arbetslag som vill utveckla sin undervisning tillsammans.

Här hittar du serien som är tillgänglig till 30 juni 2021.

 

Advertisements

Att sätta betyg av Helena Wallberg

Skärmklipp 2017-05-01 20.11.14.png

Helena Wallbergs senaste bok heter “Att sätta betyg” och behandlar betyg och betygsättning ur ett kollegialt perspektiv. Tidigare har hon skrivit böckerna “Formativ bedömning i praktiken:från förmedling till förståelse” och ” Återkoppling för utveckling: från förmedling till handledning”.  I den nya boken ifrågasätts den testkultur som smugit sig in på många skolor där kunskapskrav ständigt ska checkas av. Istället vill Wallberg få läsaren att öppna ögonen för lärande, hur man planerar för en mångfald av elever och hur man kan bedöma elevernas kunskaper på olika sätt i den dagliga undervisningen.  Boken förmedlar att bedömning är en del av undervisningen och man ska inte blanda ihop det med betygsättning samt att om läraren arbetar formativt arbetar man automatiskt med anpassningar.

Under ett läsår får vi följa ett fiktivt kollegium som brottas med frågor som angår alla lärare. Hur ska vi lärare följa styrdokumenten, bedöma, betygsätta och samtidigt möta alla elever utifrån deras förutsättningar? Det fiktiva kollegiet samarbetar, utvecklar undervisningen (t.ex. genom UDL) och hittar samsyn tillsammans. Bl.a. funderar de över vad vi letar efter i elevernas prestationer. Kollegiet antar utmaningen och hittar lösningar som fungerar för dem och som även kan fungera för andra, verkliga, arbetslag.

Wallberg tar upp många aktuella dilemman som  presenteras i början av boken såsom  lärarnas utmaningar, föreställningar och åsikter. Några av dem är:  var går gränsen mellan anpassning och “fusk”, det går inte att undervisa i en klass där flera elever har diagnoser, vi hinner inte jobba formativt eller med anpassningar om vi ska hinna med att arbeta med kunskapskraven, jag hinner inte ge stöd till elever som behöver det.

I boken finns en hel del verktyg och konkreta idéer som hjälper arbetslaget. Vi får t.ex. läsa om Universal Design for Learning, ankaruppgifter, hur man kan dokumentera kunskaper på olika sätt, Barbapapamodellen och hur man planerar förebyggande med PASS-teorin.

Här finns det mycket matnyttigt att hämta och jag skulle gärna läsa boken och arbeta med den i kollegiet samt diskutera många av de dilemman som tas upp. Ibland tycker jag  att kollegiets samtal är lite irriterande töntiga och tillrättalagda. Författaren reflekterade dock kring detta det i efterordet vilket gjorde att jag kunde släppa det för bokens budskap är så otroligt viktigt, planeringen måste hålla för ALLA elever i gruppen.

 

 

 

 

 

Lärmodul UDL för det nyfikna arbetslaget

Skärmklipp 2017-04-22 08.40.16.png

Här finns det en lärmodul för den/de som vill undersöka, förstå och lära sig använda UDLs huvudprinciper för att utveckla undervisningen. Modulen börjar med en liten film där Sycamore Middle School beskrivs samt de utmaningar som skolan har. Perspektivet är amerikanskt men skolans utmaningar liknar de svenska på många sätt.

Skärmklipp 2017-04-22 09.09.41.png

Efter filmen diskuterar deltagarna följande frågeställningar genom de olika delarna i modulen.

How can teachers at Sycamore Middle School meet the educational needs of all of their students?

– To meet the needs of the widest range of students, what should teachers consider when planning their instruction?

https://iris.peabody.vanderbilt.edu/module/udl/

Students from all to fewer:  Universal design for learning, differentiated instruction, accommodationsand modifications. assistive technology

 

 

 

 

 

 

 

Jag tycker sida 9 “Implementation issues” var särskilt intressant då det diskuteras att man ibland måste kombinera UDL med mer riktade insatser för att nå alla elever, se bilden ovan. I vissa fall behöver man använda mer individualiserade metoder då det inte finns någon enskild metod som kan möta upp behovet hos alla elever. Men svenska mått skulle man kunna säga att även om man använder sig av UDL för att möta sina elevers behov så kan det ändå krävas vissa extra anpassningar och särskilt stöd för att kunna nå alla elever. Man kan se UDL som en bas i en god lärmiljö där man genom att använda ramverket minimerar behovet av extra anpassningar och särskilt stöd. I bilden nedan ser vi i SPSM:s material som illustrerar hur detta ser ut i Sverige.

Skärmklipp 2017-04-22 09.32.16.png

 

 

Kompensatoriska verktyg i undervisningen

Skärmklipp 2017-02-20 17.39.24.png

I många av Sveriges skolor har eleverna tillgång till datorer och det finns stora möjligheter att använda kompensatoriska verktyg på sin dator/ipad eller i sin Chromebook. Alla elever och lärare har nytta av att kunna använda verktygen men för elever med t.ex. läs- och skrivsvårigheter är verktygen ofta avgörande för att kunna följa med i undervisningen. De digitala verktygen öppnar nya möjligheter för alla.

SPSM har spelat in tre korta filmer där elever med läs- och skrivsvårigheter förklarar hur viktiga de digitala verktygen har varit för dem. Du hittar filmerna här. I den fjärde filmen sammanfattas de övriga filmerna på fem minuter.

I Täby kommun har alla elever tillgång till Inläsningstjänst och de flesta elever har en egen Chromebook på högstadiet. Detta möjliggör att man kan lyssna på texterna i läroboken enskilt eller tillsammans. Efter det kan man arbeta med texten på olika sätt, t.ex. genom att ta ut och förklara begrepp eller sammanfatta texten tillsammans. När man använder Inläsningstjänst i undervisningen lär sig alla elever hur man kan ladda ner böcker till sin bokhylla. För elever som behöver inlästa böcker blir det en viktig vana och elever som lär sig genom att även lyssna på text får en ny möjlighet. Andra vinster  är att den skrivna texten och den upplästa texten jämställs mer i status samt att när många olika elever lyssnar blir det inte utpekande och annorlunda att använda sig av Inläsningstjänst. Här kan du titta på en film om Inläsningstjänst. Här berättar Björn Wennberg på Skarpängsskolan om hur man använder Inläsningstjänst.

Den talsyntes som finns inlagd på Täbyelevernas datorer är ClaroRead. När man är inloggad i Chrome syns den som en blå pratbubbla högst upp till höger i verktygsfältet. Björn Wennerbergs film om hur ClaroRead fungerar kan du se  här.

Stavningsprogrammen StavaRex, SpellRight och SchreibRex hjälper eleverna med stavningen och de finns som färdiga tillägg i alla Täbydatorer. Dessa program rättar stavfel och grammatikfel och kan användas av alla. Programmen  är utvecklade för personer med läs- och skrivsvårigheter och fungerar bra med ljudenlig stavning då de ger exempelmeningar på vilka ord som kan vara aktuella.

Skärmklipp 2017-02-10 07.12.52.png

Skolpojkarna UR

Skärmklipp 2016-11-02 16.18.19.png

“Skolpojkarna” är UR:s nya serie i åtta delar. Vi får följa fyra killar i åk 9 för att få en djupare förståelse för skillnaderna i betyg och Pisa resultat mellan killar och tjejer. Du hittar serien här

I denna serie möter vi inte bara fyra killar som kämpar med motivation, skolarbete, beteende och att vara tonåringar utan vi får också möta lärarnas arbete och samarbete i och utanför klassrummen. Under de två första avsnitten som sänts hittills får vi bevittna lektioner, elevsamtal, motivationsarbete, arbetslagsmöten, kampen om ledarskapet i klassrummet och det viktiga relationsskapandet mellan lärare och elev. Det finns många olika lösningar och man kan ser tydligt att vissa strategier är mer framgångsrika än andra samt att det går att lösa en situation på olika sätt.

Precis som i verkligheten är alla olika, eleverna är olika, lärarna är olika, personalen har olika värderingar, samtalsstrategier, ledaregenskaper, syn på regler och undervisning. I serien är det bakomliggande temat vad som ligger till grund för elevresultaten men det är också intressant att studera samtalstekniker, undervisning och möten som den fluga i klassrummet som man så sällan får vara. Det kommer bli intressant att se återstående sex avsnitt för att se hur det går för killarna samt hur lärarna och skolan utvecklas under året.

Efter dessa två första program finns en rad olika frågor att reflektera över, jag tänkte på dessa:

  • Varför skiljer sig skolresultaten så markant åt mellan flickor och pojkar? Vilken forskning finns? Vad tror du?
  • Var finner lågpresterande pojkar sin motivation till skolarbete? Vad visas i programmet?
  • Hur arbetar lärarna i programmet med elevsamtal? Vilka strategier har de? Finns det andra strategier som du tror kan vara framgångsrika?
  • Hur arbetar lärarna i programmen relationsskapande?
  • Vilka för- och nackdelar finns det med att lärarna “gör olika” (se avsnitt 2)?
  • Vad karaktäriserar en skicklig lärare?

 

 

 

Rätt särskilt stöd ingen självklarhet

Skärmklipp 2016-11-02 14.53.37.png

Specialpedagogiska skolmyndigheten uppmärksammar idag Vedrana Bolic Barics avhandling  “Support in school and the occupational transition process. Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities”.  Du kan läsa SPSM:s sammanfattning här.

Avhandlingens syfte är att få en djupare förståelse och kunna beskriva hur ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) upplever det stöd de får i skolan. Vidare vill Baric undersöka vilket stöd som hade betydelse i övergången mellan gymnasium och arbete/eftergymnasiala studier. Fyra studier gjordes varav jag kommer att fokusera på studie III där Baric beskriver hur 68 vuxna med Aspergers syndrom och ADHD återger sina erfarenheter av stöd i skolan samt vilket stöd de i efterhand värderar som mest värdefullt.

De unga vuxna i studie III hade svårigheter i skolan inom den pedagogiska sfären såväl som inom den sociala och psykiska sfären. Det kunde handla om att hantera läxor, kompisrelationer, oro, ångest, nedstämdhet och depression. Det stöd som givits upplevdes som tillfälligt och bristande av intervjupersonerna trots att en rad olika insatser kunde beskrivas. Det stöd som uppgavs mest effektivt var det individinriktade stödet som var en kombination av pedagogiskt och psykosocialt stöd i skolmiljön. Generellt stöd uppgav intervjupersonerna inte hade någon effekt, det stöd som ges måste vara individanpassat och praktiskt i skolvardagen. De som var med i studien önskade även att de skulle fått vara mer delaktiga vid utformningen av stödet. Diagnosen i sig uppgav intervjupersonerna inte resulterade i mer eller bättre stöd.

Att gå i en liten grupp eller annan placering utanför det ordinarie klassrummet upplevdes endast meningsfullt om det kombinerades med undervisning anpassad efter individens behov. Valmöjligheter, användandet av IKT, individualiserat schema, strukturstöd, anpassade uppgifter/prov, ett varierat undervisningssätt  och att få arbeta i sin egen arbetstakt upplevdes som positivt av deltagarna i studien. Det var även viktigt för intervjudeltagarna att de hade en relation till lärare och övrig personal, detta gjorde att de kände tillhörighet till skolan. Skolpersonal som visade engagemang för elevens situation, mående och person uppskattades av intervjupersonerna. Tyvärr upplevde intervjupersonerna att endast vissa lärare gav eleverna möjlighet till anpassningar, vilket gjorde att det fungerande stödet blev sporadiskt.

Det psykosociala stödet av elevhälsan, föräldrar, vänner och andra viktiga vuxna uppgavs mycket viktigt för elevens självkänsla. Stödet från kurator och elevhälsa var dock svårt att få enligt deltagarna i studien och det stöd som gavs var tillfälligt. Intervjupersonerna kände sig även ofta missförstådda av elevhälsan.

Till sist kommer Baric fram till att det behövs mer kunskap i skolan om hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättingar fungerar för att bättre kunna anpassa stödet efter elevernas individuella behov

 

 

 

Engelska utifrån UDL- ett praktiskt exempel

Här kommer jag att ge exempel på hur man som ämneslärare kan använda några delar av UDL-ramverket för att göra undervisningen mer tillgänglig. Man använder aldrig hela ramverket på en gång utan koncentrerar sig på några riktlinjer/checkpoints i taget för att ramverket ska bli hanterbart. Med tiden så införlivas automatiskt ett förhållningssätt där man tar hänsyn till alltfler huvudprinciper, riktlinjer och checkpoints i UDL-ramverket.

I veckan kommer jag i engelskan att arbeta med Michelle Obamas fantastiska tal i New Hampshire. För att göra undervisningen mer tillgänglig så finns det några enkla knep att ta till. Här exemplifierar jag hur jag använder mig av UDL- ramverket i vardagen. Här hittar du uppgiften som jag lagt ut till eleverna i Classroom : https://docs.google.com/document/d/1oG5Ka0NMYwML6FLVF9ecbT-vgJ5YmeAHK9LoerhavQE/edit

I UDL ramverket finns en huvudprincip om engagemang där jag försökt möta några behov i riktlinjerna, 7: Provide options for recruiting interest och 8: Provide options for sustaining effort and persistence. Mina elever intresserar sig för det amerikanska presidentvalet och jämställdhetsfrågor därför kommer detta tal med stor säkerhet att engagera eleverna. Ämnet är också högaktuellt och relevant i samhällsdebatten (7.2 Optimize relevance, value, and authenticity). För att eleverna ska orka med uppgiften behöver den vara tydlig, ha tydliga mål och sättas in i en kontext (8.1 Heighten salience of goals and objectives, 3.1 Activate or supply background knowledge). Uppgiften är flexibelt utformad för att kunna arbetas med enskilt eller i grupp (7.1 Optimize individual choice and autonomy). Jag arbetar i en undervisningsgrupp med elever där dagsformen spelar stor roll därför är det viktigt att uppgiften är flexibel och kan utföras enskilt eller i grupp.  En del av att öka engagemanget hos eleverna ligger ofta i samarbete och att skapa en gemenskap i gruppen (8.3 Foster collaboration and community).

När det gäller huvudprincipen representation är det viktigt att tänka på uppgiftens tillgänglighet. Jag har valt att ge eleverna tillgång till en transkribering av talet för de elever som även vill läsa talet (1.2 Offer alternatives for auditory information).

För de elever som behöver textning på svenska, engelska eller annat språk är det väldigt användbart att visa talet på youtube. Med hjälp av automatisk översättning kan man ha textning på nästan alla olika språk, t.ex. arabiska, engelska, svenska, spanska osv. Översättningarna är inte perfekta med de hjälper elever med olika språklig bakgrund att hänga med i kontexten (2.4 Promote understanding across languages).

På hjulet längst ner på klippet kan man välja undertexter samt översätt automatiskt sedan väljer man språk. Visst är det bra att man till och med kan översätta till arabiska och persiska så att nyanlända också kan tillgodogöra sig materialet och ta del av undervisningen? 

Skärmklipp 2016-10-16 08.46.23.pngSkärmklipp 2016-10-16 08.47.00.png

Skärmklipp 2016-10-16 08.48.24.png

Det som hjälper mig när jag planerar med UDL-ramverket är att det synliggör på vilket/vilka sätt min undervisning är tillgänglig utefter lektionens mål. Det blir också tydligt vad jag inte arbetar med i olika moment. Här har jag t.ex. inte prioriterat att arbeta med begrepp och glosor i någon större omfattning (2.1 Clarify vocabulary and symbols) även om det finns med som en liten del i uppgiften. Man gör inte alltid allting men UDL-ramverket hjälper mig att navigera mot målen så att alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

 

 

Förklaring av UDL ramverket

 

Skärmklipp 2016-10-15 11.38.30.png

Här kommer en enkel  förklaring till UDL ramverkets uppbyggnad för den som är intresserad:

Skärmklipp 2016-10-15 12.10.29.png

Ramverket består av 3 huvudprinciper Engagement, Representation och Action & Expression. 

Skärmklipp 2016-10-15 12.11.11.png

Under varje huvudprincip står målet för huvudprinciperna och hela ramverket. Tanken är att om man använder ramverket ger skolan alla elever möjlighet att nå målen på olika sätt. Målet är att eleverna ska bli expert learners vilket definieras som  Purposeful, motivated learners; Resourceful knowledgeable learners samt Strategic, goal-directed learners.

Skärmklipp 2016-10-15 12.11.49.png

Varje huvudprincip består av 3 guidelines, riktlinjer. I hela ramverket finns 9 guidelines (de grå boxarna). 

Skärmklipp 2016-10-15 12.12.40.png

Varje riktlinje, guideline består av 2-5 checkpoints. Varje checkpoint ger förslag på olika sätt att utföra riktlinjen. I det digitala ramverket som du hittar här finns det en förklaring till varje checkpoint och allmänna tips, forskningsbakgrund samt förslag på olika digitala verktyg som kan användas för att uppfylla riktlinjen/guidelinen.

Varför finns två olika ramverk? Den som läst lite om UDL kanske blir förvirrad av att det finns två ramverk med olika design. 

Det första basramverket ser ut såhär:

Skärmklipp 2016-10-15 11.41.59.png

Skärmklipp 2016-10-15 19.17.37.png

I det ramverket står de första riktlinjerna (guidelines, boxar) horisontellt i varje huvudprincip för tillgänglighet. De andra horisontella riktlinjerna står för att göra fakta/information meningsfull. Till sist står de 3:e horisontella riktlinjerna i varje huvudprincip för att utbilda självständiga elever som tar ansvar för sitt eget lärande. Detta ramverk finns parallellt med det nyare på t.ex. CAST:s hemsida och hemsidan för National Center on Universal Design for Learning

 

Här kan du hitta detta ramverk och skriva ut.

Det nyare alternativa UDL-ramverket ser ut såhär:

Skärmklipp 2016-10-15 11.41.44.png

Här kan du skriva det alternativa UDL-ramverket.

Basen är densamma med huvudprinciperna, guidelines (riktlinjer) samt checkpoints dock har huvudprincipernas ordning ändrats något. Detta beror på att man vill betona betydelsen av huvudprincipen Engagement samt betona betydelsen av bl.a. självreglering i riktlinjerna.

 

Hoppas att du förstår lite mer om ramverkets uppbyggnad nu 🙂

 

Universal Design for Learning i Sverige

Skärmklipp 2016-10-09 09.22.41.png

Vad är Universal Design for Learning?
Universal Design for Learning är ett ramverk som används för att utveckla undervisningen. Ramverket synliggör undervisningens tillgänglighet och hjälper till att säkerställa en varierad undervisning som ger alla individer i klassrummet möjlighet att lyckas. Ramverket är på engelska men en översättning till svenska är påbörjad.

Nu finns det en Facebookgrupp för alla med intresse av Universal Design for Learning (UDL). Gå gärna med om du vill få tips, dela med dig av goda exempel eller diskutera med andra som också är intresserade av UDL, här hittar du gruppen: https://www.facebook.com/groups/141006919694758/ 

I gruppen lär vi oss mer om UDL och diskuterar hur vi kan arbeta med Universal Design for Learning på olika sätt i skolorganisationen. Det kan handla om hur vi samarbetar runt ramverket i ämnes- och arbetslag men självklart också konkret i klassrummet. Allt för att göra lärandet tillgängligt för alla elever.

Här kan du hitta mer information om UDL

Här kan du läsa mina tidigare inlägg som beskriver UDL

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2015/11/11/bilder-fran-udl-pedagogiska-byran/

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2014/12/08/universal-design-for-learning/

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2015/10/06/udl-som-en-game-changer/

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2015/04/19/universal-design-for-learning-del-2/

https://jenniwagnerblog.wordpress.com/2015/10/11/variation-som-regel-i-klassrummet/

Länkar för att lära sig om UDL

http://www.cast.org/

http://www.udlcenter.org/

Podcaster
http://www.core-ed.org/thought-leadership/podcast/udl-universal-design-learning-101-3-principles-explained-part-1-4

http://teachinginhighered.com/podcast/universal-design/

http://linkis.com/www.buzzsprout.com/3/mq57r

Introduktion UDL föreläsningar
https://vimeo.com/109571336

http://udlseries.udlcenter.org/presentations/bach_to_gaga.html?plist=lead