Blackout poetry – poesi för alla!

Skärmklipp 2015-05-13 20.12.41Blackout Poetry

Ett sätt att skapa tillgänglig pedagogik är att erbjuda uppgifter som genererar elevaktivitet för så många som möjligt. Uppgifterna ska helst vara enkla att komma igång med samt inspirera och motivera eleven att fördjupa sig ytterligare i ämnet. Ett sätt att inspirera elever till skrivande av poesi och andra texter kan vara att använda sig av Blackout Poetry och kylskåpspoesi.

Austin Kleon är författare och anses ha uppfunnit Blackout poetry. Blackout poetry innebär att man tar en text och skapar poesi av  de befintliga orden genom att svärta ner text och skapa nya budskap. Detta går att göra för hand med tidning och penna men för den som vill använda Ipad eller telefon går det bra att fota av text och svärta ner i en ritapp som t.ex. You Doodle. Kanske kan man sedan göra en virtuell utställning i t.ex. Padlet, möjligheterna är oändliga. Detta kan även vara en ingång till att skriva en längre berättande text.

Det som jag fastnar för i detta är att det är en enkel början till att skapa egen poesi. Man slipper skrivkramp, orden är givna och uppgiften så likvärdig som det är möjligt. Skapandet av poesin är lekfullt och det är svårt att känna press när orden redan finns.

Här kan du se ett klipp med Austin Kleon och hans arbete och tankar om blackout poetry.

 

På ett sätt påminner detta om kylskåpspoesi, den där asken magneter som var så populär i slutet på 90-talet. Orden är givna, eleven kan ägna sig åt skapandet och innebörden av orden.

Skärmklipp 2015-05-13 20.25.37Kylskåpspoesi

 

 

Tid och tidsuppfattning

Skärmklipp 2015-05-01 10.28.48Skärmklipp 2015-04-30 21.01.41

Ju äldre ett barn blir desto större ansvarsbörda förväntas barnet kunna ta. En del av detta ansvar består av att kunna passa tider och veta hur lång tid saker tar att göra. Många barn med olika funtionsnedsättningar t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har svårt med tidsuppfattningen. Det finns även barn utan funktionsnedsättningar som har en svag tidsuppfattning. 

Man kanske inte tänker på hur mycket problem detta skapar i vardagen men skoldagarna bygger på att man ska kunna läsa av klockan och förstå vad den information man får betyder i relation till tid, d.v.s. ha en tidsuppfattning.

För att komma i tid till skolan måste man veta när man ska gå upp, hur länge varje moment tar innan man börjar lektionen, t.ex. klä på sig, äta frukost, gå till bussen/skolan, ta fram böcker samt gå till klassrummet. Väl i skolan ska nya tider passas i schemat, man behöver ha koll på hur lång tid man har på sig för en uppgift, veta hur lång rasten är, hinna ha lite rast, lämna och hämta nya böcker, gå på toa o.s.v.

Som tur är finns det både analoga och digitala hjälpmedel för att underlätta känslan för tid och hur klockan går. De digitala är mycket billigare men ibland kan det fungera bättre med analoga, man får testa sig fram ved som fungerar bäst för individen.

Ett sätt att underlätta för elever med svag tidsuppfattning under lektioner är att undvika vaga tidsuttryck såsom sen, om en stund och senare. I stället kan man använda en timer via projektor i klassrummet. Det finns olika digitala timers på nätet, ett exempel hittar du här. Timern hjälper alla elever att ha koll på hur lång tid de har på sig för en uppgift eller hur lång lektionen är.

Skärmklipp 2015-05-01 11.13.18 Såhär kan en digital klassrumstimer visualisera tiden.

 

Exempel på andra digitala tidshjälpmedel kommer här:

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.11Time Timer appen

Time Timer finns ju analoga men de är ganska dyra ca 400 kronor för de minsta pocketvarianterna upp till 700 för en i större storlek till klassrummet. Ett alternativ är appen som finns till Iphone / Android och Ipad för 29 kronor. Den fungerar ungefär som timern och väckarklockan i telefonen och man kan lägga in påminnelser , skillnaden är att man ser hur den röda cirkeln minskar i takt med tiden. Detta är ett stort stöd för många.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.47Timstock finns som app

Timstockar finns också analoga och kostar ca 1200 kronor, appen Timstock kostar 9 kronor. Timstocken visar tiden genom att räkna ner dioder linjärt.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.38Skärmklipp 2015-05-01 10.53.12 Fun Time Timer är gratis!

Fun Time Timer är helt gratis och räknar ner visuellt genom att en röd cirkel minskar. Samtidigt kryper snigeln från vänster till höger och visar hur lång sträcka det är kvar. Den fungerar bra som timer och är väldigt söt men man kan inte lägga in påminnelser, den bara räknar ner.

 

 

Undervisa inkluderande genom att modellera och använda stödstrukturer

Skärmklipp 2015-04-11 16.38.03

I det här 3 minuter långa klippet “I do, we do, you do”  på teachingchannel.org visar läraren Lindsay Young hur hon undervisar för att nå alla elever i en klass med stor mångfald.

Man kan sammanfatta hennes strategi såhär:

1.Jag gör: Läraren modellerar uppgiften tydligt framför eleverna

2. Vi gör: Läraren löser uppgiften tillsammans med gruppen  

3. Du gör: Eleverna övar på att lösa uppgiften självständigt med hjälp av stödstrukturer/instruktioner  

Stödstrukturer är stort i USA och de kallas oft prompts. En annan typ av stödstruktur kallas rubric och är mer som en detaljerad matris.  Det som Lindsay gör i denna video kallas scaffolding och är en teknik där läraren modellerar uppgiften eller strategin för att sedan gradvis lämna över uppgiften till gruppen och till sist till individen.

Ni som såg klippet reagerade kanske över innehållet i uppgiften, det gjorde i alla fall jag. Jag tycker att vi tar till oss strategin men lämnar fördomarna kvar i USA om att “good girls” från en fin familj klär sig anspråkslöst, pluggar och får A hela tiden, inte är intresserade av killar och aldrig går på fest…….

Skärmklipp 2015-04-11 16.47.03

ovan: Exempel på en i mina ögon fördomsfull uppgift

 

Studieteknik- Plugga bättre- Lär dig pluggkoden

Skärmklipp 2015-04-07 19.20.39

I början av varje termin brukar många lärare ta upp studieteknik för att eleverna ska få en bra start. På vissa skolor har man föreläsningar eller ett baspaket som man går igenom i början av varje läsår och kanske framförallt när man börjar i högstadiet i åk 6 eller som nu i åk 7. Oftast finns intentionen att följa upp under terminens gång, ibland lyckas det och ibland rinner det ut i sanden p.g.a. allt stoff som ska hinnas med.

Helst ska ju strategier för lärande löpa som en röd tråd genom undervisningen varje lektion under hela läsåret. På så sätt blir de en naturlig del av undervisningen och ingen egen liten del som avhandlas under första skolveckan i augusti.

Skärmklipp 2015-04-07 18.49.06

UR har producerat två programserier nyligen som kan hjälpa både elever och lärare i det viktiga arbetet med studiestrategier. Den senaste heter “Pluggkoden” och är producerad 2015. “Att plugga utan strategier är ungefär som att leta efter en skatt utan skattkarta” så säger läraren Martin Fernström i programmet “Pluggkoden“. Programmet riktar sig till högstadiet och i varje program följer lärare Martin en elev och visar hur lärstrategier kan hjälpa just den eleven att utvecklas. Hittills har följande strategier tagits upp i programmen; Strategier för minnet, Strategier för matematik, Fokusera och planera samt Strategier för läsning.

Skärmklipp 2015-04-07 18.47.47Skärmklipp 2015-04-07 18.15.44

 2013 kom programmet “Plugga bättre” som fungerar utmärkt i åk 6-7. Programserien har åtta delar; Mindmap, Lästeknik, Koncentration, Anteckningsteknik, Hjärnan, Minnesteknik, Glosor och Det stora provet.

Båda dessa programserier tycker jag är bra. “Plugga bättre” är lite fartigare och fungerar i de lägre årskurserna, 6-7. Det som är bra där är att man kan göra samma uppgifter eller liknande i verkligheten. Pluggkollen mer modern och fungerar bra för hela högstadiet, eleverna kommer inte att uppleva programmet som barnsligt. Det som är positivt med pluggkoden är att de tydligt fokuserar på strategier och inte på att man ska vara född som “mattemänniska”, “språkmäniska”, eller “allmänt geni”. Budskapet är klart,  “Alla kan bli så sjukt mycket bättre med rätt lärstrategier”. 

Kanske är det nu, mitt i alla prov och när det verkligen gäller att planera sitt pluggande för att hinna med allt, som eleverna är som mest mottagliga för att repetera gamla och lära sig nya lärstrategier?

Du har väl inte missat  “Orka Plugga” sajten? Orka Plugga är en sajt från UR med pluggtips för elever som går i högstadiet.

Skärmklipp 2015-04-09 11.08.53

Sociala berättelser

Skärmklipp 2015-03-29 12.58.06

Sociala berättelser är en metod som utarbetades på 1990-talet av Carol Gray när hon arbetade med autistiska barn. Metoden visade sig framgångsrik på personer som t.ex.har svårt med verbal kommunikationbehöver visuellt stöd, behöver nedskrivna regler och förklaringar, samt som har emotionella eller kognitiva svårigheter.

Berättelsen är en strategi som hjälper barn, ungdomar och vuxna att förstå sociala regler, situationer, händelser och reaktioner. Sociala berättelser visar vägen men är inte tillrättavisande. Genom berättelsen kan situationer förklaras och sparas och man kan gå tillbaka och läsa berättelsen vid behov. Sociala berättelser som samlas kan också vara ett sätt att se sin egen utveckling, elever som läser gamla berättelser märker att de utvecklats och klarar av situationer som förut varit svåra att hantera.

Den som skriver behöver känna personen den skriver till väl och vara väl insatt i personens svårigheter och den situation berättelsen handlar om. Om berättelsen inte passar kommer den inte att fungera.

Sociala berättelser består av 4 olika grundläggande meningar:

    1. Beskrivning: Beskriver objektivt var situationen äger rum, vilka som är inblandade, vad de gör och varför. Dessa meningar utgör bakgrunden till berättelsen.
    2. Perspektiv: Beskriver och förklarar de andra personers reaktioner, känslor eller önskningar i denna situation.
    3. Direktiv/redskap: Förklarar för personen vad den förväntas göra eller säga. Börjar ofta med ”Jag vill/ kan/ kommer att…” Meningarna försöker motivera till önskvärda beteenden.
    4. Kontroll: Utvecklar strategier för att hjälpa personen att komma ihåg vad den ska göra eller hur han/hon skall tolka situationen. Förslagen kommer ofta från personen själv. Här kan specialintressen komma till användning.

Här förklarar Carol själv vad sociala berättelser är och berättar om hennes senaste bok, “The New Social Story Book“.

Skärmklipp 2015-03-29 21.43.10 Skärmklipp 2015-03-29 21.43.03

 Om du vill veta mer om Sociala berättelser och börja skriva egna finns det mer material här,  härhär eller här

 

Visuellt stöd- Ritprat- Seriesamtal

Skärmklipp 2015-03-28 19.42.59

Ritprat är en metod som har utvecklats för att visualisera olika händelser och situationer för personer som har kognitiva svårigheter. Användningsområdet kan dock vidgas till alla barn och ungdomar som gynnas utav det. Ritpratet kan hjälpa till med att visualisera vad som har hänt eller vad som ska hända och varför det händer. Bilderna hjälper till att hålla fokus i en förklaring eller i ett samtal.

En typ av ritprat är seriesamtal. Carol Gray är pedagog från Jenison i Michigan i USA. Hon har under många år arbetat med barn och ungdomar inom autismspektrat. Tillsammans med dem utarbetade hon under 1990-talet hjälpmedel för att förbättra den kommunikativa och sociala förståelsen, ett sådant hjälpmedel är seriesamtalet. Ett annat som hon kanske är mest känd för är sociala berättelser.

I seriesamtalet sitter man oftast bredvid varandra och det finns en speciell turtagning. I början kan det vara bra att sitta i lugn och ro i en för eleven välbekant miljö. Vanligtvis har man ett ämne för serien och turas om att rita och skriva. Fokus ska ligga på ritandet men man kan läsa upp det man har skrivit i sin pratbubbla när man är färdig och det är elevens tur att svara i pratbubblan. Om du är nyfiken på att läsa lite mer om seriesamtal kan du hitta det här. Som med allt annat finns det en grundstruktur som man sedan kan utveckla själv beroende på vad som fungerar för eleven. Eleven kanske vill prata och då skriver kanske läraren ned osv. Man får pröva sig fram.

En annan vinst med ritprat och seriesamtal är att man sparar serien och kan komma tillbaka till pratet vid ett senare tillfälle om man behöver kommunicera om händelsen igen.

Det går utmärkt att använda sig av penna och papper med det finns också appar som är anpassade för detta, t.ex. ritprat 2. I appen ritprat 2 finns färdiga symboler som kan användas som stöd för ritpratet. Det går även att rita, sudda, spela in ljud, skriva text och lägga in bilder direkt från kameran, eller kamerarullen.

Skärmklipp 2015-03-28 19.50.19

Här kommer en instruktion på ritprat samt ett kort exempel på hur man kan förbereda ett barn inför ett besök på habiliteringen. På samma sätt kan man förbereda barn inför utflykter och andra schemabrytande aktiviteter.

Föräldrars kunskaper om stödinsatser

Skärmklipp 2015-03-09 19.51.13

Goda relationer mellan hem och skola är en framgångsfaktor och kanske särskilt när det gäller arbetet med elever med ett behov av stödinsatser. Hur kommunicerar er skola med föräldrarna när det gäller stödinsatser? Vet föräldrarna hur systemet fungerar och vilket stöd deras barn kan förväntas att få?

Skolverket har sett behovet att ge föräldrar kunskaper om vilket stöd deras barn kan få i skolan. Denna publikation riktar sig till vårdnadshavare som har barn i förskoleklass, grundskola eller motsvarande skolform, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem. I publikationen kan vårdnadshavarna läsa om hur regelverket fungerar och om hur skolorna ska arbeta med extra anpassningar, pedagogiska kartläggningar, extra anpassningar och särskilt stöd.

Visuellt stöd i undervisningen

Skärmklipp 2015-03-06 16.28.54    Skärmklipp 2015-03-06 16.29.08 Vad skulle man kunna diskutera till dessa två bilder?

Visuellt stöd i undervisningen underlättar inlärningen för många elever och särskilt för dem som har diagnosen språkstörning. Den 17/2 var många Täbylärare på Täby Park Hotel och lyssnade på Eva Carlberg Eriksson som föreläste om språkstörning och om vikten av bl.a. visuellt stöd i undervisningen. Att tänka på att använda bildstöd är en viktig del av att inkludera så många som möjligt i klassrummet.

Visuellt stöd kan t.ex. vara ett tydligt utformat arbetsschema eller ett färgkodat schema, vårt kroppsspråk, teater, levande illustrationer, utflykter, laborationer, filmklipp och modeller. Andra exempel på visuellt stöd är att ha bilder till glosor istället för den svenska förklaringen, markera viktiga ord i texter t.ex. nyckelord eller oregelbundna verb i engelska om det nu är de man vill lära in.

Bilddokumentation är också ett utmärkt minnesstöd, ett sätt att dokumentera med bilder är att göra en fotografisk mind map. En annan typ av bildstöd är att arbeta med att skapa inre bilder av sådant man läst, sett eller ska lära in. Det kan man göra genom att rita sammanfattningar, göra bilder till kapitel i böcker eller att associera till ord.

Bildstöd är inte bara effektivt i undervisningen utan kan med fördel användas även i bedömnings och provsituationer. Man kan exempelvis ordna bilder i grupper, i tidsordning, välja bort bilder och därigenom visa sina kunskaper i ämnet genom att också motivera sina val.

En sak man ska tänka på är såklart vilka bilder man väljer, bilderna ska ju förenkla och inte röra till det. Det är även lätt att påverka elevers åsikter och val med hjälp av bilder så det är en del att ta ställning till innan man väljer bild.

Om du vill börja använda mer bilder och bildstöd i din undervisning kan ett tips vara att gå med i gruppen “Bilder i undervisningen” på Facebook. Där tipsar lärare varandra om bilder som man kan använda för att få inspiration och generera reflektion och diskussion.

Open Dyslexic Font

Skärmklipp 2015-02-18 08.11.04

Efter att ha fått tips om detta typsnitt två gånger på en vecka tänkte jag skriva lite om det. Kanske finns det fler än jag som inte hört talas om detta förut? Open Dyslexic Font är skapad av Abelardo Gonzalez och är ett typsnitt som är tjockare i botten och därför upplever många läsare att bokstäverna lättare hålls kvar på raden. Tyngden i botten gör även att bokstäver som ser lika ut när man spegelvänder dem inte lika lätt förväxlas. Detta typsnitt lämpar sig därför kanske extra väl att testa för de elever som har läs och skrivsvårigheter eller dyslexi. Men självklart kan vem som helst som gillar typsnittet använda det.

På Mellanrummet har vi testat att trycka ut texter i detta typsnitt och fått positiv respons från eleverna. Vad tycker dina elever om typsnittet? Typsnittet kan laddas ner gratis här.

 

“Människor som kan uppföra sig gör det”

Det är ganska vanligt att lärare anser att beteendeproblem är något som hindrar läraren från att utföra sitt arbete, nämligen att undervisa. Det enklaste är kanske då att få någon annan att lösa problemet såsom eleven själv (som borde skärpa sig), elevens föräldrar (som ska uppfostra barnet) eller rektorn, politiker, specialutbildad personal m.m. (som ska placera barnet någon annanstans).

I Bo Heilskov Elvéns nya bok som heter “Beteendeproblem i skolan” får läsaren mer effektiva verktyg än att bolla över problemet till någon annan. Bo utgår från påståendet att “Människor som kan uppföra sig gör det“. Kort sagt, om en elev inte uppför sig har skolan/läraren antagligen haft överkrav på elevens förmågor. De vuxna förväntar sig att eleven har förmågor som hen saknar. I den situationen bör skolan/läraren analysera situationen och specificera vilka krav situationen ställer för att kunna förhindra det att hända igen. Det är pedagogen som äger problemet och som på olika sätt måste agera (ensam eller tillsammans med andra) för att förhindra att situationen uppstår igen. Detta enligt en annan princip som Bo utgår från, “Den som tar ansvar kan påverka“. Vidare är en elev som inte ser sitt agerande som ett problem är sällan intresserad och särskilt motiverad att lösa problemet såsom läraren vill.

För att rå på beteendeprobem måste vi bland annat förstå att barn gör det som är mest begripligt för dem. Begriplighet handlar inte om förståelse och det hjälper inte att vädja till barnets förståelse för att motivera till en beteendeförändring. Ett sätt att öka begripligheten kan t.ex. vara att se över miljön runtomkring, andra sätt är att strukturera upp rastverksamheten eller att anpassa undervisningen efter elevernas behov av t.ex. förutsägbarhet och struktur.

Den här boken är lättläst och presenterar metoder som utgår från ett lågaffektivt bemötande som jag tidigare skrivit om här i bloggen, detta förhållningssätt kan även kallas “low and slow”. Bokens innehåll är mycket konkret med tydliga metoder, exempel och konkreta handlingsplaner. Allting bygger på elva praktiska principer varav jag i denna text tagit upp ett par stycken. Igenkänningsfaktorn i boken är stor och den lämpar sig väl att diskutera i kollegiet för att skapa en samsyn kring agerandet runt beteendeproblematik. Till sist kan även nämnas att Bo skriver med en stor portion humor något som får en att skratta med jämna mellanrum.

 

Skärmklipp 2015-02-03 20.33.25