Lärmodul UDL för det nyfikna arbetslaget

Skärmklipp 2017-04-22 08.40.16.png

Här finns det en lärmodul för den/de som vill undersöka, förstå och lära sig använda UDLs huvudprinciper för att utveckla undervisningen. Modulen börjar med en liten film där Sycamore Middle School beskrivs samt de utmaningar som skolan har. Perspektivet är amerikanskt men skolans utmaningar liknar de svenska på många sätt.

Skärmklipp 2017-04-22 09.09.41.png

Efter filmen diskuterar deltagarna följande frågeställningar genom de olika delarna i modulen.

How can teachers at Sycamore Middle School meet the educational needs of all of their students?

– To meet the needs of the widest range of students, what should teachers consider when planning their instruction?

https://iris.peabody.vanderbilt.edu/module/udl/

Students from all to fewer:  Universal design for learning, differentiated instruction, accommodationsand modifications. assistive technology

 

 

 

 

 

 

 

Jag tycker sida 9 “Implementation issues” var särskilt intressant då det diskuteras att man ibland måste kombinera UDL med mer riktade insatser för att nå alla elever, se bilden ovan. I vissa fall behöver man använda mer individualiserade metoder då det inte finns någon enskild metod som kan möta upp behovet hos alla elever. Men svenska mått skulle man kunna säga att även om man använder sig av UDL för att möta sina elevers behov så kan det ändå krävas vissa extra anpassningar och särskilt stöd för att kunna nå alla elever. Man kan se UDL som en bas i en god lärmiljö där man genom att använda ramverket minimerar behovet av extra anpassningar och särskilt stöd. I bilden nedan ser vi i SPSM:s material som illustrerar hur detta ser ut i Sverige.

Skärmklipp 2017-04-22 09.32.16.png

 

 

Advertisements

Filmer om olika textgenrer

Har du sett att “Orka Plugga” har gjort små filmer om olika textgenrer? Det finns nio olika filmer som är lite över en minut vardera. De textgenrer som tas upp är insändare, krönika, reportage, nyhetsartikel, debattartikel, brev, notis, dagbok och novell. 

Filmerna fungerar bra som repetition eller inledning. Varför inte kolla igenom några tillsammans med nior inför nationella provet på fredag.

PK-mannen utmanar normen

Skärmklipp 2017-03-13 08.03.45.png

PK-mannen gestaltas av Musse Hasselvall som i 6 program utmanar normen och ger alternativa perspektiv på norm och normalitet. De normer som bl.a. synas är mansnormen, funktionsnormen, svenskhetsnormen, heteronormen och kroppsnormen. Varje program är ca 15 minuter långt med tillhörande arbetsblad med frågor. Till serien finns en lärarhandledning med förslag på hur man kan arbeta med programmet i klassrummet, bl.a. finns ett färdigt Kahoot att använda.

Skärmklipp 2017-03-13 08.21.58.png

Såhär presenterar UR programserien “PK-mannen”:

“Musse Hasselvall gestaltar PK-mannen. Han lever i föreställningen att han är en öppen person med få fördomar. Samtidigt tillhör han på många sätt normen. Han är vit, hetero, stockholmare, medelklass, man och har inga funktionsnedsättningar. PK-mannen gör misstag i mötet med personer som på olika sätt är normbrytare och får dem att känna sig utsatta. Han gör det inte av illvilja utan som en konsekvens av att aldrig själv ha tillhört någon utsatt grupp. Syftet med serien är att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.”

Kompensatoriska verktyg i undervisningen

Skärmklipp 2017-02-20 17.39.24.png

I många av Sveriges skolor har eleverna tillgång till datorer och det finns stora möjligheter att använda kompensatoriska verktyg på sin dator/ipad eller i sin Chromebook. Alla elever och lärare har nytta av att kunna använda verktygen men för elever med t.ex. läs- och skrivsvårigheter är verktygen ofta avgörande för att kunna följa med i undervisningen. De digitala verktygen öppnar nya möjligheter för alla.

SPSM har spelat in tre korta filmer där elever med läs- och skrivsvårigheter förklarar hur viktiga de digitala verktygen har varit för dem. Du hittar filmerna här. I den fjärde filmen sammanfattas de övriga filmerna på fem minuter.

I Täby kommun har alla elever tillgång till Inläsningstjänst och de flesta elever har en egen Chromebook på högstadiet. Detta möjliggör att man kan lyssna på texterna i läroboken enskilt eller tillsammans. Efter det kan man arbeta med texten på olika sätt, t.ex. genom att ta ut och förklara begrepp eller sammanfatta texten tillsammans. När man använder Inläsningstjänst i undervisningen lär sig alla elever hur man kan ladda ner böcker till sin bokhylla. För elever som behöver inlästa böcker blir det en viktig vana och elever som lär sig genom att även lyssna på text får en ny möjlighet. Andra vinster  är att den skrivna texten och den upplästa texten jämställs mer i status samt att när många olika elever lyssnar blir det inte utpekande och annorlunda att använda sig av Inläsningstjänst. Här kan du titta på en film om Inläsningstjänst. Här berättar Björn Wennberg på Skarpängsskolan om hur man använder Inläsningstjänst.

Den talsyntes som finns inlagd på Täbyelevernas datorer är ClaroRead. När man är inloggad i Chrome syns den som en blå pratbubbla högst upp till höger i verktygsfältet. Björn Wennerbergs film om hur ClaroRead fungerar kan du se  här.

Stavningsprogrammen StavaRex, SpellRight och SchreibRex hjälper eleverna med stavningen och de finns som färdiga tillägg i alla Täbydatorer. Dessa program rättar stavfel och grammatikfel och kan användas av alla. Programmen  är utvecklade för personer med läs- och skrivsvårigheter och fungerar bra med ljudenlig stavning då de ger exempelmeningar på vilka ord som kan vara aktuella.

Skärmklipp 2017-02-10 07.12.52.png

Lär eleverna de 2800 mest frekventa engelska orden!

IMG_5955 IMG_5956

När man lär sig ett språk är det i första hand viktigt att lära sig ord för det man vill kommunicera. Ett gott ordförråd är nyckeln till att kunna uttrycka sig och kunna förstå det man läser och hör. En genomsnittlig person med engelska som modersmål och som  har genomgått college behärskar ungefär 20.000-30.000 ord, det är många ord att lära sig!

När man studerat ordsamlingar (korpus) visar det sig att det är ca 3000 ord som är mer frekventa än andra. Som ESL elev underlättar det en hel del om man fokuserar på att lära sig de orden. De 2818 vanligaste engelska orden finns att hitta på New General Service List. Enligt uppgifter i appen ska dessa ord täcke 90-92% av alla ord i de flesta engelska texter.

New General Service List Test finns att ladda ner som pdf här och här kan du läsa hur testet kan användas och hur det är utformat. Mata förslagsvis in i testet ett Socrative quizz (SOC-18728765 är numret om du vill importera quizzet i Socrative)) eller på en liknande sida så att det blir självrättande. När eleverna gör testet kan du enkelt se procentsatsen på hur de lyckats i kalkylbladet som du får skickat till din mail utan att rätta en enda glosa 🙂 . Be eleverna därefter att ladda ner gratisappen NGSL Builder på sina telefoner eller sina lärplattor. I appen väljer de nivå utefter resultatet på testet och börjar träna på nya ord, detta kan med fördel göras några minuter i slutet av varje lektion. I appen får de ett ord som de ska tänka en förklaring till och sedan bedöma om de kan den eller inte. Detta sätt att lära sig glosor fungerar alltså som flashcards. I appen kan man systematiskt studera ordkluster, s.k. bands, se alla ord i alfabetisk ordning eller i frekvensordning. De ord du vill studera kan du även maila till dig själv. I appen finns det tydliga förklaringar på vilka olika sätt den kan användas på.

På samma sätt kan man även arbeta med appen NAWL Builder, NAWL står för National Academic Word List vars lista sägs täcka ca 90% av de akademiska orden.

Grav språkstörning- UR Samtiden

Skärmklipp 2015-10-31 13.23.00

2012 sände UR-samtiden en serie program från Specialpedagogiska Skolmyndighetens kongress om grav språkstörning. Den 9/11 är det dags igen, då börjar UR samtiden att visa föreläsningarna från årets konferens 2015.

Om du inte sett de gamla avsnitten så rekommenderar jag att se dem. Mina favoriter är “När språklig sårbarhet möter skolans krav” med Barbro Bruce och “Att undervisa i läsförståelse” med Barbro Westlund. Du hittar föreläsningarna här.

Lösningsfokuserat tänkande i skolan?

 

Skärmklipp 2015-10-31 08.50.36

Vid lösningsfokuserat förhållningssätt så arbetar man utifrån vad eleven gör som är bra, vad som fungerar, vad de har lärt sig av det förflutna och deras styrkor. I arbetssättet finns en tilltro till elevens förmåga till utveckling samt att äga sin egen lösning.  

Jag tänkte väldigt kort presentera grunderna i förhållningssättet. Det som jag anser är en stor styrka i denna metod är att den lyfter fram dialogen och gör eleven delaktig i sin egen utveckling. Förhållningssättet ger en grund, underlättar samtal och gör dem hanterbara samt ökar begripligheten och meningsfullheten när man tillsammans ska skapa lösningar.

Fyra grundstenar utgör fundamentet i metoden och förhållningssättet.

  • Om något inte är trasigt – laga det inte. Lämna det som inte behöver åtgärdas och gå vidare istället.
  • När du vet vad som fungerar – gör mer av det. Det innebär att det är viktigt att utforska kartlägga vad som fungerar så att man kan bygga vidare på det.
  • Om det inte fungerar – gör något annorlunda. Det innebär att våga pröva nya lösningar istället för att försöka med samma lösningar, som inte har fungerat, flera gånger. Självklart utifrån en kartläggning och eleven.
  • Om det går för långsamt – sakta ner farten. Eleven kanske inte förstår, vi behöver reflektera vart vi är på väg och om vi är på rätt väg.

Lösningsinriktat förhållningssätt är preciserat och använder sig av 6 grundläggande antaganden.

  1. Det är inte nödvändigt att koncentrera sig på det förflutna eller på problemdetaljer för att kunna arbeta sig fram till lösningar.
  2. Det finns alltid undantag, d.v.s. tillfällen då problemen är mindre eller helt borta.
  3. Människor har resurser att klara sina svårigheter.
  4. En liten förändring kan leda till omfattande utveckling.
  5. Samarbetsprincipen, En fråga används inte om den kan tänkas störa samarbetet, språkets nyanser och användning är också av stor betydelse.
  6.  Målet är i fokus.

I samtalen finns preciserade moment som där man praktiserar ovanstående antaganden i praktiken. De praktiska momenten utgörs bl.a. av problemfritt prat (för att fördjupa relationen mellan samtalsparterna), undantag (När fungerar det som bäst? Vad gör de tillfällena annorlunda?), mål (tydlig, realistisk målbild), hypotetiska lösningar (Hur skulle ett liv utan problemet se ut?) skalfrågor (Skalfrågor hjälper att få mer detaljerad information) samt uppgifter och beröm (reflektion och positiva omdömen som man sett i samtalet). En viktig del i samtalet är att tillsammans med eleven skapa en bild som visar hur hen ska veta när de första stegen tagits mot delmål och slutmålet.

Lösningsfokuserat arbetssätt kanske vid första anblicken verkar vara en enkel och självklar metod men det krävs mycket övning för att vara lösningsfokuserad. Det behövs träning för att formulera och ställa frågorna så att de kommer naturligt samt våga vänta ut svaren hos eleven. Därutöver behövs också förståelse och kunskap om de mekanismer som styr elevens val. När det är ovant så kan det vara bra om man t.ex. har stöd i arbetslaget och att en grupp lärare stöttar varandra för att utvecklas. Självklart kan det också vara gynnsamt med en handledare eller att man får gå en fortbildningskurs i metoden.

Läs mer om lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken “Lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken” av Yasmin Ajmal och John Rhodes.

Skärmklipp 2015-10-31 09.07.15

UDL som en Game Changer

Skärmklipp 2015-10-06 14.06.30

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Universal Design for Learning här och här. I detta inlägg vill jag passa på att tipsa om “UDL series” , det är en serie på tre avsnitt med tillhörande powerpoints och arbetsmaterial som ska hjälpa lärare, rektorer och beslutsfattare att förstå UDL i teori och praktik. Det finns tre avsnitt som heter Explore (15 min) , Implement (17 min) och Lead (1h). I det sista avsnittet fördjupas kunskaperna runt UDL:s principer utifrån ett exempel ur musikens värld.

Dessa filmer passar utmärkt att använda som fortbildning i kollegiet. De är utformade för att engagera och ge upphov till reflektion och diskussion, bl.a. genom att de stannar upp filmerna ett par gånger och ger tittaren chans att reflektera över frågeställningar som hör till avsnittet. Jag rekommenderar att man tillsammans tittar på alla tre filmer på sin skola då UDL är en process som kan utföras på olika sätt och inget färdigt koncept.

Det första avsnittet “Explore” handlar om learner variability. Avsnittet tar upp vikten av att eleverna behöver valfrihet att inhämta kunskap på olika sätt då de är olika. Trots olikheterna så finns ändå en systematik i hur elever lär sig och det är de likheterna (universala) som vi ska använda oss utav. Det är viktigt att vi lärare förstår hur den systematiken fungerar och att vi använder oss av olika sätt att undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och nå goda resultat. När läraren tillämpar UDL är det ett sätt att ta hänsyn till alla tänkbara hinder i klassrummet kanske t.o.m. utan att veta exakt om de finns såsom t.ex. i början när man undervisar en ny klass. UDL förespråkar vikten av att ligga före och planera undervisningen så att den passar elever med olika tänkbara  behov som sannolikt finns i klassrummet. När man lär känna gruppen kanske man upptäcker ytterligare behov och kan justera undervisningen allteftersom. Genom UDL tillämpar man systematiskt en metod och slipper på så sätt anpassa undervisningen till varje enskild individ allteftersom man upptäcker hinder i undervisningen. Individualiserinen är inbyggd i systemet.

Skärmklipp 2015-10-06 14.08.37

Ett exempel på detta är att vi i en klass på 30 personer sannolikt har elever som har svårt med ljud, tycker det är läskigt att tala inför en stor grupp, har svårt att sitta still länge, har svårt med uppmärksamhet/ koncentration, tycker om att titta på film, helst vill lyssna på ljudbok, behöver ta paus ofta osv. Om vi redan i början antar att dessa behov finns och anpassar undervisningen efter dem så kommer sannolikheten öka för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen från början. Genom att göra undervisningen mer tillgänglig i allmänhet så lyfter vi även fokus från det enskilda barnets svårigheter till hur vi kan undanröja hinder på gruppnivå.

Jag tycker att är UDL är ett strukturerat sätt att sätta tillgängligt lärande i fokus och ett sätt att sträva efter att undervisa för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kanske är det ett verktyg för din skola när det gäller att omsätta teori till praktik.

 

 

 

Hur når man hemmasittare?

 Skärmklipp 2015-09-01 07.06.55

 

Många skolor och vuxna ställer sig frågan hur man når hemmasittare. Självklart finns det många olika svar men här får du reda på hur man arbetat i projektet “Oneeighty” genom podcasten Didaktorn. Didaktorn är en ganska ny podcast som produceras av UR. Varje avsnitt är runt 15 minuter och handlar om ett specifikt ämne i skolans värd. Det avsnitt som jag rekommenderar idag är, “Att nå fram till hemmasittarna“. Såhär presenteras programmet:

 Att nå fram till en elev som vägrar gå till skolan är svårt. Marit Sahlström berättar om hur de inom Stadsmissionens projekt Oneeighty arbetar med en metod som går ut på att försöka nå eleverna genom en chatt – helt utan krav på närvaro i skolan. Metoden har varit framgångsrik, men den har också provocerat och ifrågasatts. Enligt Marit kan det till synes opersonliga vara det som gör att det blir möjligt att nå fram och bli personlig. Programledare: Natanael Derwinger.

Klicka http://www.ur.se/Produkter/190483-Didaktorn-Att-na-fram-till-hemmasittarna  för att lyssna!

Oneeightys hemsida hittar du här, under “ladda ner material” kan du hitta deras processhandledning där de beskriver och delar med sig av sina metoder gällande hemmasittare. Under fliken “metod” har de även beskrivit sin metod kort med hjälp av två olika case.

Skärmklipp 2015-09-01 07.18.16Skärmklipp 2015-09-01 07.18.00

Skärmklipp 2015-09-01 07.26.14

Här kan du också titta på “UR samtiden- Att nå de onåbara”. Programmet är 24 minuter långt och här berättar Marit Sahlström om hur man arbetat med projektet Oneeighty.

Blackout poetry – poesi för alla!

Skärmklipp 2015-05-13 20.12.41Blackout Poetry

Ett sätt att skapa tillgänglig pedagogik är att erbjuda uppgifter som genererar elevaktivitet för så många som möjligt. Uppgifterna ska helst vara enkla att komma igång med samt inspirera och motivera eleven att fördjupa sig ytterligare i ämnet. Ett sätt att inspirera elever till skrivande av poesi och andra texter kan vara att använda sig av Blackout Poetry och kylskåpspoesi.

Austin Kleon är författare och anses ha uppfunnit Blackout poetry. Blackout poetry innebär att man tar en text och skapar poesi av  de befintliga orden genom att svärta ner text och skapa nya budskap. Detta går att göra för hand med tidning och penna men för den som vill använda Ipad eller telefon går det bra att fota av text och svärta ner i en ritapp som t.ex. You Doodle. Kanske kan man sedan göra en virtuell utställning i t.ex. Padlet, möjligheterna är oändliga. Detta kan även vara en ingång till att skriva en längre berättande text.

Det som jag fastnar för i detta är att det är en enkel början till att skapa egen poesi. Man slipper skrivkramp, orden är givna och uppgiften så likvärdig som det är möjligt. Skapandet av poesin är lekfullt och det är svårt att känna press när orden redan finns.

Här kan du se ett klipp med Austin Kleon och hans arbete och tankar om blackout poetry.

 

På ett sätt påminner detta om kylskåpspoesi, den där asken magneter som var så populär i slutet på 90-talet. Orden är givna, eleven kan ägna sig åt skapandet och innebörden av orden.

Skärmklipp 2015-05-13 20.25.37Kylskåpspoesi