Förklaring av UDL ramverket

 

Skärmklipp 2016-10-15 11.38.30.png

Här kommer en enkel  förklaring till UDL ramverkets uppbyggnad för den som är intresserad:

Skärmklipp 2016-10-15 12.10.29.png

Ramverket består av 3 huvudprinciper Engagement, Representation och Action & Expression. 

Skärmklipp 2016-10-15 12.11.11.png

Under varje huvudprincip står målet för huvudprinciperna och hela ramverket. Tanken är att om man använder ramverket ger skolan alla elever möjlighet att nå målen på olika sätt. Målet är att eleverna ska bli expert learners vilket definieras som  Purposeful, motivated learners; Resourceful knowledgeable learners samt Strategic, goal-directed learners.

Skärmklipp 2016-10-15 12.11.49.png

Varje huvudprincip består av 3 guidelines, riktlinjer. I hela ramverket finns 9 guidelines (de grå boxarna). 

Skärmklipp 2016-10-15 12.12.40.png

Varje riktlinje, guideline består av 2-5 checkpoints. Varje checkpoint ger förslag på olika sätt att utföra riktlinjen. I det digitala ramverket som du hittar här finns det en förklaring till varje checkpoint och allmänna tips, forskningsbakgrund samt förslag på olika digitala verktyg som kan användas för att uppfylla riktlinjen/guidelinen.

Varför finns två olika ramverk? Den som läst lite om UDL kanske blir förvirrad av att det finns två ramverk med olika design. 

Det första basramverket ser ut såhär:

Skärmklipp 2016-10-15 11.41.59.png

Skärmklipp 2016-10-15 19.17.37.png

I det ramverket står de första riktlinjerna (guidelines, boxar) horisontellt i varje huvudprincip för tillgänglighet. De andra horisontella riktlinjerna står för att göra fakta/information meningsfull. Till sist står de 3:e horisontella riktlinjerna i varje huvudprincip för att utbilda självständiga elever som tar ansvar för sitt eget lärande. Detta ramverk finns parallellt med det nyare på t.ex. CAST:s hemsida och hemsidan för National Center on Universal Design for Learning

 

Här kan du hitta detta ramverk och skriva ut.

Det nyare alternativa UDL-ramverket ser ut såhär:

Skärmklipp 2016-10-15 11.41.44.png

Här kan du skriva det alternativa UDL-ramverket.

Basen är densamma med huvudprinciperna, guidelines (riktlinjer) samt checkpoints dock har huvudprincipernas ordning ändrats något. Detta beror på att man vill betona betydelsen av huvudprincipen Engagement samt betona betydelsen av bl.a. självreglering i riktlinjerna.

 

Hoppas att du förstår lite mer om ramverkets uppbyggnad nu 🙂

 

Lösningsfokuserat tänkande i skolan?

 

Skärmklipp 2015-10-31 08.50.36

Vid lösningsfokuserat förhållningssätt så arbetar man utifrån vad eleven gör som är bra, vad som fungerar, vad de har lärt sig av det förflutna och deras styrkor. I arbetssättet finns en tilltro till elevens förmåga till utveckling samt att äga sin egen lösning.  

Jag tänkte väldigt kort presentera grunderna i förhållningssättet. Det som jag anser är en stor styrka i denna metod är att den lyfter fram dialogen och gör eleven delaktig i sin egen utveckling. Förhållningssättet ger en grund, underlättar samtal och gör dem hanterbara samt ökar begripligheten och meningsfullheten när man tillsammans ska skapa lösningar.

Fyra grundstenar utgör fundamentet i metoden och förhållningssättet.

  • Om något inte är trasigt – laga det inte. Lämna det som inte behöver åtgärdas och gå vidare istället.
  • När du vet vad som fungerar – gör mer av det. Det innebär att det är viktigt att utforska kartlägga vad som fungerar så att man kan bygga vidare på det.
  • Om det inte fungerar – gör något annorlunda. Det innebär att våga pröva nya lösningar istället för att försöka med samma lösningar, som inte har fungerat, flera gånger. Självklart utifrån en kartläggning och eleven.
  • Om det går för långsamt – sakta ner farten. Eleven kanske inte förstår, vi behöver reflektera vart vi är på väg och om vi är på rätt väg.

Lösningsinriktat förhållningssätt är preciserat och använder sig av 6 grundläggande antaganden.

  1. Det är inte nödvändigt att koncentrera sig på det förflutna eller på problemdetaljer för att kunna arbeta sig fram till lösningar.
  2. Det finns alltid undantag, d.v.s. tillfällen då problemen är mindre eller helt borta.
  3. Människor har resurser att klara sina svårigheter.
  4. En liten förändring kan leda till omfattande utveckling.
  5. Samarbetsprincipen, En fråga används inte om den kan tänkas störa samarbetet, språkets nyanser och användning är också av stor betydelse.
  6.  Målet är i fokus.

I samtalen finns preciserade moment som där man praktiserar ovanstående antaganden i praktiken. De praktiska momenten utgörs bl.a. av problemfritt prat (för att fördjupa relationen mellan samtalsparterna), undantag (När fungerar det som bäst? Vad gör de tillfällena annorlunda?), mål (tydlig, realistisk målbild), hypotetiska lösningar (Hur skulle ett liv utan problemet se ut?) skalfrågor (Skalfrågor hjälper att få mer detaljerad information) samt uppgifter och beröm (reflektion och positiva omdömen som man sett i samtalet). En viktig del i samtalet är att tillsammans med eleven skapa en bild som visar hur hen ska veta när de första stegen tagits mot delmål och slutmålet.

Lösningsfokuserat arbetssätt kanske vid första anblicken verkar vara en enkel och självklar metod men det krävs mycket övning för att vara lösningsfokuserad. Det behövs träning för att formulera och ställa frågorna så att de kommer naturligt samt våga vänta ut svaren hos eleven. Därutöver behövs också förståelse och kunskap om de mekanismer som styr elevens val. När det är ovant så kan det vara bra om man t.ex. har stöd i arbetslaget och att en grupp lärare stöttar varandra för att utvecklas. Självklart kan det också vara gynnsamt med en handledare eller att man får gå en fortbildningskurs i metoden.

Läs mer om lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken “Lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken” av Yasmin Ajmal och John Rhodes.

Skärmklipp 2015-10-31 09.07.15

UDL som en Game Changer

Skärmklipp 2015-10-06 14.06.30

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Universal Design for Learning här och här. I detta inlägg vill jag passa på att tipsa om “UDL series” , det är en serie på tre avsnitt med tillhörande powerpoints och arbetsmaterial som ska hjälpa lärare, rektorer och beslutsfattare att förstå UDL i teori och praktik. Det finns tre avsnitt som heter Explore (15 min) , Implement (17 min) och Lead (1h). I det sista avsnittet fördjupas kunskaperna runt UDL:s principer utifrån ett exempel ur musikens värld.

Dessa filmer passar utmärkt att använda som fortbildning i kollegiet. De är utformade för att engagera och ge upphov till reflektion och diskussion, bl.a. genom att de stannar upp filmerna ett par gånger och ger tittaren chans att reflektera över frågeställningar som hör till avsnittet. Jag rekommenderar att man tillsammans tittar på alla tre filmer på sin skola då UDL är en process som kan utföras på olika sätt och inget färdigt koncept.

Det första avsnittet “Explore” handlar om learner variability. Avsnittet tar upp vikten av att eleverna behöver valfrihet att inhämta kunskap på olika sätt då de är olika. Trots olikheterna så finns ändå en systematik i hur elever lär sig och det är de likheterna (universala) som vi ska använda oss utav. Det är viktigt att vi lärare förstår hur den systematiken fungerar och att vi använder oss av olika sätt att undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och nå goda resultat. När läraren tillämpar UDL är det ett sätt att ta hänsyn till alla tänkbara hinder i klassrummet kanske t.o.m. utan att veta exakt om de finns såsom t.ex. i början när man undervisar en ny klass. UDL förespråkar vikten av att ligga före och planera undervisningen så att den passar elever med olika tänkbara  behov som sannolikt finns i klassrummet. När man lär känna gruppen kanske man upptäcker ytterligare behov och kan justera undervisningen allteftersom. Genom UDL tillämpar man systematiskt en metod och slipper på så sätt anpassa undervisningen till varje enskild individ allteftersom man upptäcker hinder i undervisningen. Individualiserinen är inbyggd i systemet.

Skärmklipp 2015-10-06 14.08.37

Ett exempel på detta är att vi i en klass på 30 personer sannolikt har elever som har svårt med ljud, tycker det är läskigt att tala inför en stor grupp, har svårt att sitta still länge, har svårt med uppmärksamhet/ koncentration, tycker om att titta på film, helst vill lyssna på ljudbok, behöver ta paus ofta osv. Om vi redan i början antar att dessa behov finns och anpassar undervisningen efter dem så kommer sannolikheten öka för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen från början. Genom att göra undervisningen mer tillgänglig i allmänhet så lyfter vi även fokus från det enskilda barnets svårigheter till hur vi kan undanröja hinder på gruppnivå.

Jag tycker att är UDL är ett strukturerat sätt att sätta tillgängligt lärande i fokus och ett sätt att sträva efter att undervisa för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kanske är det ett verktyg för din skola när det gäller att omsätta teori till praktik.

 

 

 

Helen Timperley- Det professionella lärandets inneboende kraft

Skärmklipp 2015-09-09 22.02.53

Helen Timperley är professor i pedagogik vid University of Auckland och har skrivit “Det professionella lärandets inneboende kraft“. Grundtesen är att lärares professionella lärande har en direkt gynnsam inverkan på elevernas lärande, det är eleverna som är i centrum. Syftet är att lärare ska utvecklas till experter på anpassning, dessa ska arbeta i skolor med stor anpassningsförmåga. Helen Timperley uttrycker det såhär:

Det handlar om att gå från professionell utveckling till professionellt lärande, att sätta eleverna i centrum, att fokusera på nödvändiga kunskaper och färdigheter, att genomföra systematiska undersökningar av metodernas effektivitet, att vara tydlig med vilka teorier om professionalism man utgår från och engagera alla i det lärande systemet.” 

I början av sin bok presenterar Timperley sex förändringar som måste genomföras för att förändra vårt sätt att tänka kring professionellt lärande. Dessa är:

  • Från professionell utveckling till professionellt lärande För att lösa djupgående problem måste man förändra undervisningen på djupet. Då måste man utmana befintliga antaganden och kunna skapa ny kunskap. Det går inte bara att tillföra nya saker och tro att det ska vara lösningen.
  • Eleverna i centrum för professionellt lärande Framgången ska mätas i elevernas resultat och välbefinnande samt vara orsaken till att lärares utveckling och engagemang.
  • Fokus på professionella kunskaper och färdigheter Kunskaper och färdigheter som utvecklas ska vara praktiska och kunna appliceras för att lösa flera undervisnings- och lärandeproblem. De ska inte vara individ- och situationsbundna.
  • Professionellt lärande som systematiska undersökningar Man måste systematiskt undersöka hur effektiva undervisningsmetoderna är för elevernas engagemang, lärande och välbefinnande. Här finns stora likheter med BFL.
  • Professionalism genom reflekterande undersökningar Genom att systematiskt koppla praktiken, d.v.s. undervisning och elevers lärande till teori, eftersträvar man nya metoder för att lösa varaktiga problem.
  • Professionellt lärande på alla nivåer Lärare kan inte lösa djupgående problematik i systemet på egen hand och därför måste alla engagera sig i det professionella lärandet från rektorer till huvudmän och politik

Skärmklipp 2015-09-09 22.11.04

Professionellt lärande organiserar Timperley i kunskapsbildande cykler. Ovan syns Timperleys modell för lärares undersökande och kunskapsbildande cykel som börjar och slutar med eleverna. Motivation i cykeln är lärarnas eget behov av att veta, inte någon annans vilja att få berätta. När man gör en professionell undersökning får man nya perspektiv snarare än diskuterar olika sätt att gruppera och etikettera elever på. I början identifieras elevernas och lärarnas behov, i boken finns frågebatterier som man kan ta till hjälp.

Steg tre i cykeln handlar om att man ska fördjupa sina kunskaper genom att man gör dem i praktiken. En djupare förståelse mellan praktik och teori används för att lösa specifika praktiska problem. Lärare ska inte drivas av “trial and error” utan reflektera över vad som ger resultat och varför.

När lärare har utvecklat sin undersökande förmåga måste detta generera en förändring av undervisning för att vara till gagn för eleverna. Att förändra undervisningen är en del av lärandet. I cykelns sista del analyserar man vilken effekt förändringarna gett på elevernas resultat, denna process är central och den viktigaste faktorn för att lära på djupet. När lärarna granskar resultaten bygger de samtidigt upp sin egen expertkunskap om att anpassa undervisningen.

“Ledare måste vara så pass involverade i det professionella lärandet att de vet vad de ska göra för att utmana och stödja sina lärare”

En viktig del i detta arbete är att alla lärare ska delta och även ledarna. Lärarna måste få stöd av sina ledare annars kan de inte genomföra ett systematiskt förändringsarbete och lära på ett sätt som möter elevernas behov. Detta kräver en förändring av ledarnas tänkesätt för att kunna delta i professionellt lärande. Timperley har därför även en undersökande och kunskapsbildande cykel för ledare.

IMG_5267    Cykel för ledare

För att det professionella lärandet ska fortsätta att fördjupas och inte bara bli en engångsföreteelse behöver vi utveckla system för att  fördjupa vårt lärande i återkommande cykler. Vi behöver även bredda vårt fokus till nya områden och nya utmaningar och bilda sammanhängande lärandesystem på olika nivåer i skolsystemet. Det krävs mycket mer än enstaka punktinsatser för att dessa förändringar ska bli meningsfulla och varaktiga.

Här kan du se när Helen Timperley föreläste i Stockholm 2014

 

LEVLA LÄRMILJÖN

Skärmklipp 2015-06-03 20.36.08

Umeå kommun driver projektet “Levla Lärmiljön” som sätter lärmiljön i fokus. Genom att levla lärmiljön vill man bidra till att förstärka skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. I projektet har det utformats en handledning och formulär som ska hjälpa skolpersonal att systematiskt göra en konstruktiv beskrivning av problemsituationen samt att sätta in anpassningar och åtgärder i lärmiljön. Utöver formulären finns även en åtgärds och anpassningsbank som fokuserar på konkreta åtgärder i lärmiljön.

I banken finns åtgärdsbeskrivningar med fokus på konkreta anpassningar som kan göras i lärmiljön. Åtgärderna återfinns inom fem områden, förhållningssätt, strukturstöd, strategistöd, kommunikationsstöd och organisation. Jag rekommenderar verkligen att titta igenom materialet för det är till stor hjälp vid kartläggning, anpassningar och åtgärder till elevgrupper och individer.

Skärmklipp 2015-06-03 20.49.00Exempel på formuläret

Modellen som används behandlar problembeskrivning, önskat läge, åtgärder och avstämning.

Skärmklipp 2015-06-03 20.43.26

Nedan kan du se den första av 6 instruktionsfilmer som presenterar projektet.

 

Här kan du se alla instruktionsfilmer till materialet.

Här hittar du alla Levla formulär.

Här hittar du Levlas handledning.

Här hittar du Åtgärds- och anpassningsbanken.

Universal Design for Learning del 2

Skärmklipp 2015-04-18 17.21.46

Jag har tidigare skrivit om Universal Design for Learning (UDL) här och tänkte använda detta inlägg till att fördjupa kunskapen om vad UDL är ytterligare. UDL utgår från att elever har olika behov vid inlärning och därför måste undervisningen anpassas till elevernas olika behov. Metoden utgår från forskning och bygger på tre huvudprinciper som är viktiga i lärprocessen. Principerna handlar om hur eleverna tar emot, förstår och hanterar information, samt hur engagerad eleven är i sin lärsituation.

Skärmklipp 2015-04-18 16.21.16

1. Multiple Means of Engagement

Den första principen handlar om att lärandet måste motivera, engagera och angå eleven, eleven behöver känna delaktighet i undervisningen. Mål, material, metoder och bedömning behöver vara tydliga. Reflektion, självbedömning och feedback återfinns i denna princip, Samarbete och kommunikation ökar engagemanget liksom valfrihet samt äkthet, autenticitet.

2. Multiple Meanings of Representation

Den andra principen handlar om att det inte finns ett sätt för alla, därför måste man presentera information på olika sätt så att den blir begriplig för alla. I denna princip bahandlas sådant som att ge relevant bakgrundsinformation, synliggöra kopplingar, mönster och idéer. Visualisera, generalisera, arbeta med språket, begrepp, symboler, modeller m.m. Eleverna måste lära sig strategier för att informationen ska bli hanterbar och för att i slutänden göra den till sin egen.

Om man ser på denna princip så hör många metoder hemma här som vi använder i våra klassrum såsom t.ex. språkutvecklande arbetssätt, cirkelmodellen, I do you do we do-modellen, big five, reciprocal teaching och andra modeller för läsning såsom t.ex. question the author.

3. Multiple Means of Action and Expression

Denna princip handlar om att elever bearbetar information på olika sätt och därför behöver de verktyg för att kunna bearbeta information på det sätt som passar dem. Skolan måste tillhandahålla olika verktyg, arbetssätt och aktiviteter för att kunna uttrycka känslor och kunskaper.

På sikt ska eleverna då gradvis öka sin skicklighet i att sätta mål och planera vilka strategier de behöver använda och vilken väg de måste ta för att nå dem. De ska kunna planera sitt arbete, genomföra det och samtidigt kunna reflektera över processen och om de måste byta strategier utefter vägen.

På bilden nedan kan du se och läsa UDL guidelines Theory a& Practise version på engelska.

Skärmklipp 2015-04-18 16.22.17 Här hittar du bilden i utskriftsformat.

 

Det som jag tycker är intressant med UDL är att det är forskningsbaserat och en tydlig modell för att göra utbildningen mer tillgänglig. Det som man som arbetslag skulle kunna göra är att diskutera vad man redan gör i de olika principerna samt fundera på hur man kan öka tillgängligheten i undervisningen så att den blir begriplig för så många elever som möjligt.

1. Vilka konkreta strategier och metoder använder vi lärare för att uppfylla så många krav som möjligt i principerna.

2. Hur skulle man kunna arbeta för att öka tillgängligheten i principerna ytterligare?

 

UDL översikt gjord av Maryland Learning Links

 

UDL at a glance

BRUK- verktyg för systematiskt kvalitetsarbete

Skärmklipp 2015-03-15 13.14.11

Vet du om att det finns ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete i skolan? BRUK står för Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet och bygger på självskattning utifrån de nationella styrdokumenten. 

Skärmklipp 2015-03-16 18.34.04

Bilden ovan illustrerar hur man kan arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet i skolan, BRUK är ett verktyg som underlättar processen. Allt i BRUK ingår i skolans uppdrag. Det finns olika formulär för olika skolformer och även även för fritidshem och förskoleklass.

Skärmklipp 2015-03-15 13.15.15

Verktyget kan användas av huvudman och rektor för att skatta verksamheten i en kommun eller på en skola men även arbetslag och andra grupper i skolan kan använda verktyget i sitt kvalitetsarbete. BRUK kan ses som en verktygslåda som hjälper till att visa var i arbetet man befinner sig och vart man är påväg.

BRUK har tre huvudområden: Process, Måluppfyllelse och Bakgrundsfaktorer. Varje huvudområde är indelat i indikatorområden, delområden och indikatorer. För varje indikator finns ett antal önskvärda egenskaper angivna. I bilden nedan ser du hur man byggt upp verktyget.

Skärmklipp 2015-03-16 18.49.32

Man väljer själv om man vill arbeta med hela verktyget eller med utvalda delar, svaren analyseras och man får en översikt över vilka delar man måste arbeta vidare med i organisationen. Däremot prioriterar verktyget inte i vilken ordning man ska arbeta.

Här kan du läsa mer i detalj om BRUK.

 Sju timmar om är ett utvecklingspaket som kan användas i anslutning till BRUK. Det är ännu under utveckling och än så länge är två moduler färdiga att använda, källkritik för yngre elever och klassrumskommunikation. Moduler som fortfarande är under bearbetning är främja likabehandling, förebygga kränkningar, åtgärda kränkningar, skolans värdegrund, jämställt bemötande i skolan och förskolan, undersökande samtal, barn som anhöriga, SYV på lektionen 1-6 och SYV på lektionen 7-9. Fler utbildningspaket kommer att komma med tiden. Namnet sju timmar refererar till att varje modul tar ungefär sju arbetstimmar att genomföra. Här hittar du materialet.

Skärmklipp 2015-03-15 13.13.45