Filmer om olika textgenrer

Har du sett att “Orka Plugga” har gjort små filmer om olika textgenrer? Det finns nio olika filmer som är lite över en minut vardera. De textgenrer som tas upp är insändare, krönika, reportage, nyhetsartikel, debattartikel, brev, notis, dagbok och novell. 

Filmerna fungerar bra som repetition eller inledning. Varför inte kolla igenom några tillsammans med nior inför nationella provet på fredag.

Blackout poetry – poesi för alla!

Skärmklipp 2015-05-13 20.12.41Blackout Poetry

Ett sätt att skapa tillgänglig pedagogik är att erbjuda uppgifter som genererar elevaktivitet för så många som möjligt. Uppgifterna ska helst vara enkla att komma igång med samt inspirera och motivera eleven att fördjupa sig ytterligare i ämnet. Ett sätt att inspirera elever till skrivande av poesi och andra texter kan vara att använda sig av Blackout Poetry och kylskåpspoesi.

Austin Kleon är författare och anses ha uppfunnit Blackout poetry. Blackout poetry innebär att man tar en text och skapar poesi av  de befintliga orden genom att svärta ner text och skapa nya budskap. Detta går att göra för hand med tidning och penna men för den som vill använda Ipad eller telefon går det bra att fota av text och svärta ner i en ritapp som t.ex. You Doodle. Kanske kan man sedan göra en virtuell utställning i t.ex. Padlet, möjligheterna är oändliga. Detta kan även vara en ingång till att skriva en längre berättande text.

Det som jag fastnar för i detta är att det är en enkel början till att skapa egen poesi. Man slipper skrivkramp, orden är givna och uppgiften så likvärdig som det är möjligt. Skapandet av poesin är lekfullt och det är svårt att känna press när orden redan finns.

Här kan du se ett klipp med Austin Kleon och hans arbete och tankar om blackout poetry.

 

På ett sätt påminner detta om kylskåpspoesi, den där asken magneter som var så populär i slutet på 90-talet. Orden är givna, eleven kan ägna sig åt skapandet och innebörden av orden.

Skärmklipp 2015-05-13 20.25.37Kylskåpspoesi

 

 

Föreläsning med Anna Tebelius Bodin

Skärmklipp 2015-01-12 20.05.47

Idag fick Täbys förstelärare förmånen att lyssna till Anna Tebelius Bodin som föreläste om “Studiesrategier och Inkludering”. Anna är en van föreläsare som föreläser om studieteknik, motivation och inlärning. Mer om Anna och vad hon föreläser om kan du hitta här. Jag tänkte skriva lite om det som jag främst tar med mig från föreläsningen.

Allt oftare hör vi ordet inkludering och att det är en vinst för alla elever i klassrummet att undervisa inkluderande. Jag tycker att Anna uttrycker det så bra när hon menar på att elever som har svårigheter i undervisningssituationen är varningsklockor för läraren. De uppmärksammar läraren på att det som lärs ut inte är så lätt att ta till sig. Varnings-klockorna påkallar uppmärksamhet så att läraren utmanas att prova nya strategier och tekniker. De strategier som är framgångsrika kommer hjälpa många andra elever, särskilt de som befinner sig i skiktet bredvid varningsklockorna. Om vi skulle lyfta ut dessa elever ur klassrummet har vi ingen som påkallar uppmärksamhet och på så vis leder det till eleverna i skiktet bredvid inte heller får nytta av de nya strategierna och teknikerna. De står då näst i tur att misslyckas och kanske bli placerade utanför klassrummet. Detta scenario slutar med att bara den grupp elever finns kvar som kan anpassa sig eter läraren och läraren anpassar sig till att bara lära ut till den gruppen. Kanske anser läraren till slut att alla andra grupper behöver “experthjälp”.

Anna talade till en början om vikten av tänkande för att vi ska minnas. Man kommer bara ihåg något man tänkt något om, i annat fall registrerar hjärnan bara. Om man överför det till läsande så är det viktigt att läsningen genererar tänkande för att vi ska lagra innehållet i minnet och inte bara läsa mekaniskt. Det betyder att läsaren måste arbeta aktivt med t.ex. förförståelse, sammanfattningar av stycken, frågeställningar, anteckningar, ta ut svåra ord, diskutera innehållet muntligt m.m. Detta är nog något som de flesta lärare vet och tycker arbeta med men samtidigt så vet vi att läsförståelsen sjunker i Sverige så vi kanske behöver arbeta mer systematiskt med detta. Mycket av skolforskningen inom läsning tar upp detta, t.ex. reciprocal teaching vilket  även genererat uppmärksamhet i t.ex.  materialet “En läsande klass”.

En annan sak jag tar med mig är hur man antecknar effektivt. När jag gick i mellanstadiet så skrev vi av långa texter från tavlan, enligt Anna är detta förkastligt och mekaniskt. Istället ska anteckningarna generera tänkande för att vara funktionella, man får gärna associera och hänga faktan på något samt använda sig av bilder. Om man antecknar på en föreläsning om Dante så kanske man ritar en pizza istället för att skriva att han kommer från Italien. Man undviker att skriva en lång mening att han är en av medeltidens mest kända diktare då det är ganska självklart då de flesta elever inte känner till någon annan diktare från den tiden. Enkelt men effektivt.

Anna tryckte också på vinsten i att använda bilder i undervisningen. Allt som sker samtidigt i tid och rum kopplar hjärnan ihop. Det betyder att bilden inte nödvändigtvis behöver hänga ihop med föreläsningen (även om det är att föredra) då bilden ändå hjälper åhöraren att minnas nästa gång de ser bilden.

Annas tre ledord var Problemlösning, Flexibilitet och Samarbete. För problemlösning hade hon en enkel modell som ser ut såhär:

1. Definiera Problemet: “Jag kan inte undervisa eleven N.N”. (Undvik att lägga över problemet på eleven, “N.N är omöjlig att undervisa!”

2. Red ut Orsakerna. Varför? “N.N har koncentrationssvårigheter, stör på lektionerna, är trött, har problem hemma.”

3. Analysera Konsekvenserna. “Riskerar att inte klara skolan med E i ämnena, får dålig självkänsla, riskerar att bli/är deprimerad.”

4.  Utforma Åtgärder. “Sätta in assistent, koppla in elevhälsan, se till att det finns tid för fler pauser under lektioner och mer rörelse under dagen.”

Flexibiliteten handlar om att inte fastna i gamla mönster och föreställningar utan att kollegiet tar hjälp av varandra och vågar tänka nytt om hur t.ex. ett test ser ut eller nya möjligheter till lärande t.ex. genom spel.

Samarbete mellan lärare kanske låter som en självklarhet men vi som är i yrket vet att tiden är knapp och att det är svårt att samla alla lärare och eventuellt annan personal som är inkopplad. Samarbete bör prioriteras då det är en viktig framgångsfaktor och det är förutsättning för många elever att skolan hittar fungerande strukturer för det så att eleverna kan koncentrera sig på inlärningen.

Det Anna talar om är som hon själv säger inte “rocket science” men det är “det enkla” som måste fungera innan eleverna kan arbeta med det mer komplexa. Det enkla är oftast det svåra och som lätt  glöms bort, tas för självklart eller rationaliseras bort vid tidspress och stress. Förutsättningar för att få en inkluderande grund är bl.a. att arbeta med och inte mot hjärnan, ha god struktur,  tydliga instruktioner, använda stödstrukturer, arbeta med strategier och öva på beteenden.

Är ditt klassrum inkluderande eller behöver du då och då se över basen? Det behöver i alla fall jag. Tack Anna för en givande föreläsning.

 

 

 

 

 

Föreläsningstips- Perspektiv på läsning

Måndagen den 29 september föreläste Barbro Westlund, universitetslektor i läs- och skrivutveckling, under rubriken “Att stödja och bedöma elevers läsförståelse genom hela grundskolan”.

Föreläsningen ingår i serien Perspektiv på läsförståelse, en föreläsningsserie med forskare och lärare vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet, i samarbete med Svenska barnboksinstitutet. Serien ingår även i Svenska barnboksinstitutets föreläsningsserie Tema barns läsning.

Föreläsningsserien genomförs med stöd från Stockholms stad och Statens kulturråd.

 

 

Utbildning och material i källkritik

Detta fantastiska material/utbildningspaket har utarbetats av Statens medieråd. Här finns digitala utbildningar för lärarna att arbeta med i arbetslaget men också lektionsupplägg som eleverna kan arbeta med i klassrummet. Det handlar om källkritik, propaganda, näthat och värderingsövningar. Materialet passar in i många ämnens kursplaner, t.ex. svenska, SO och NO men det går också att diskutera på t.ex. engelska och att arbeta med i Friendsgruppen, på studiedagar eller på klassrådstid.

Nedan kan du se en introduktion till materialet:

Lättast är att först arbeta igenom utbildningen i arbetslaget vilket tar ca 2 timmar inklusive alla diskussioner. Man behöver inte förbereda särskilt mycket, enkelt att bara köra.  Om man inte gör det i arbetslaget kan man titta igenom materialet själv vilket går ganska fort. Sedan kan man börja med utbildningen för eleverna. Den utbildningen är längre men alla avsnitt är fristående så man väljer själv hur mycket man vill göra eller hur lärarna vill dela upp det. En idé kan också vara att arbeta med egna propagandafilmer (filma med Ipad och redigera i Imovie) efter att ha sett deras manipulerade propagandafilm. Missa inte den filmen 🙂
I slutet av elevutbildningen kan eleverna i grupp göra tävlingen ”Uppdrag Mik” tar ca 30 minuter och 90 med all uppföljning. De behöver tillgång till smartphones /6 per klass) och gärna några datorer eller ipads också.
Här kommer länkar och en del av materialet till elev och lärarutbildningen.