Språkutvecklande arbetssätt /Checklista

Skärmklipp 2015-11-24 10.45.34

Har du använt Skolverkets checklista för ett språkutvecklande arbetsområde?

Att arbeta språkutvecklande i alla ämnen är en vinst för alla elever och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska. Många elever har svårt att tillägna sig ett formellt skolspråk och har inte tillräcklig begreppsförståelse för att tillgodogöra sig faktatexter och muntliga föreläsningar på egen hand. Om du som lärare arbetar språkutvecklande så ger du fler elever möjligheter att tillägna sig ett formellt språk som de kan använda genom hela livet. Man kan säga att språket är nyckeln till att inhämta, bearbeta och kunna återge kunskap.

På Skolverkets hemsida finns mycket bra material när det gäller att arbeta språkutvecklande, en del av det materialet har jag tagit upp i bloggen tidigare och du kan läsa om det här. En sak som jag gillar är checklistor, de är behändiga och hjälper mig att fokusera på det som är viktigt. Den språkutvecklande checklistan från Skolverket hittar du här.

Skärmklipp 2015-11-24 10.35.18

Gå in på Skolverkets sida om du vill komma igång med språkutvecklande arbete i arbetslaget, här hittar du sidan.

 

Bilder från UDL / Pedagogiska byrån

Här kommer mina bilder från presentationen om Universal Design for Learning på Pedagogiska byrån den 11/11. Om man är intresserad av att veta mer om UDL så rekommenderar jag särskilt att börja med att titta på filmerna som finns länkade till på den sista bilden.  Klicka på hyperlänkarna så tar de dig direkt vidare.

 

Universal Design for Learning del 2

Skärmklipp 2015-04-18 17.21.46

Jag har tidigare skrivit om Universal Design for Learning (UDL) här och tänkte använda detta inlägg till att fördjupa kunskapen om vad UDL är ytterligare. UDL utgår från att elever har olika behov vid inlärning och därför måste undervisningen anpassas till elevernas olika behov. Metoden utgår från forskning och bygger på tre huvudprinciper som är viktiga i lärprocessen. Principerna handlar om hur eleverna tar emot, förstår och hanterar information, samt hur engagerad eleven är i sin lärsituation.

Skärmklipp 2015-04-18 16.21.16

1. Multiple Means of Engagement

Den första principen handlar om att lärandet måste motivera, engagera och angå eleven, eleven behöver känna delaktighet i undervisningen. Mål, material, metoder och bedömning behöver vara tydliga. Reflektion, självbedömning och feedback återfinns i denna princip, Samarbete och kommunikation ökar engagemanget liksom valfrihet samt äkthet, autenticitet.

2. Multiple Meanings of Representation

Den andra principen handlar om att det inte finns ett sätt för alla, därför måste man presentera information på olika sätt så att den blir begriplig för alla. I denna princip bahandlas sådant som att ge relevant bakgrundsinformation, synliggöra kopplingar, mönster och idéer. Visualisera, generalisera, arbeta med språket, begrepp, symboler, modeller m.m. Eleverna måste lära sig strategier för att informationen ska bli hanterbar och för att i slutänden göra den till sin egen.

Om man ser på denna princip så hör många metoder hemma här som vi använder i våra klassrum såsom t.ex. språkutvecklande arbetssätt, cirkelmodellen, I do you do we do-modellen, big five, reciprocal teaching och andra modeller för läsning såsom t.ex. question the author.

3. Multiple Means of Action and Expression

Denna princip handlar om att elever bearbetar information på olika sätt och därför behöver de verktyg för att kunna bearbeta information på det sätt som passar dem. Skolan måste tillhandahålla olika verktyg, arbetssätt och aktiviteter för att kunna uttrycka känslor och kunskaper.

På sikt ska eleverna då gradvis öka sin skicklighet i att sätta mål och planera vilka strategier de behöver använda och vilken väg de måste ta för att nå dem. De ska kunna planera sitt arbete, genomföra det och samtidigt kunna reflektera över processen och om de måste byta strategier utefter vägen.

På bilden nedan kan du se och läsa UDL guidelines Theory a& Practise version på engelska.

Skärmklipp 2015-04-18 16.22.17 Här hittar du bilden i utskriftsformat.

 

Det som jag tycker är intressant med UDL är att det är forskningsbaserat och en tydlig modell för att göra utbildningen mer tillgänglig. Det som man som arbetslag skulle kunna göra är att diskutera vad man redan gör i de olika principerna samt fundera på hur man kan öka tillgängligheten i undervisningen så att den blir begriplig för så många elever som möjligt.

1. Vilka konkreta strategier och metoder använder vi lärare för att uppfylla så många krav som möjligt i principerna.

2. Hur skulle man kunna arbeta för att öka tillgängligheten i principerna ytterligare?

 

UDL översikt gjord av Maryland Learning Links

 

UDL at a glance

Språket som nyckel till kunskapsutvecklingen

Skärmklipp 2015-03-21 16.18.48

De senaste åren har språkets betydelse för kunskapsutvecklingen betonats. Man kan skilja på olika typer av språk, vardagsspråk och fackspråk/ämnesspråk/skolspråk. Fackspråket är informationstätt, abstrakt och formellt medan vardagsspråket är just vardagligt och informellt. Språket är viktigt för att förstå hur saker hänger ihop, det räcker inte att bara behärska vardagsspråket för att ta till sig kunskaper i skolan eller i ett yrke. För att behärska ämnet behöver man kunna begreppen och fackspråket, språk och kunskap hänger ihop. Därför behöver alla lärare tillsammans ta ansvar för att undervisa språk- och kunskapsutvecklande. Här kan du se en film när forskarna Anne Palmér och Åsa af Geijerstam talar om språkets betydelse för lärande i alla ämnen.

Språk i alla ämnen del 1

Man kan sammanfatta att forskningen slår fast att:

– Om elever samtalar om ett ämne och ser det ur olika perspektiv så ökar lärandet under samtalet (undersökande samtal).

– Elever vars lärare följer upp elevernas yttranden med följdfrågor får ökad måluppfyllelse.

– Elever vars lärare samtalar med sina elever och låter dem reflektera och repetera begrepp lär sig mer.

– Elever lär sig mer när de får arbeta både muntligt och skriftligt om fakta, mest gynnade av detta är de svaga eleverna.

– Elever har lättare att förstå berättande texter än faktatexter i t.ex. no och so.

Språk i alla ämnen del 2

I den här filmen förklaras varför man ska arbeta med språk i alla ämnen. Man kan säga att det är viktigt ur två perspektiv, ett språkutvecklande och ett kunskapsutvecklande perspektiv. Genom språket fördjupas våra kunskaper.

Skolverket har tagit fram ett paket för de lärare, arbetslag eller skolor som vill fördjupa sina kunskaper inom språkutvecklande arbetssätt, du hittar det här.

Hanna Stehagen har skrivit en bok som heter “Språk i alla ämnen” i boken presenterar hon en kunskaps- och språkutvecklande modeller, strategier och verktyg som främjar elevernas läs- och skrivförmåga och motiverar dem att bli delaktiga i den egna lärprocessen.

Skärmklipp 2015-03-21 16.08.57

Du kan även se en föreläsning här där Hanna Stehagen talar om språkutvecklande arbetssätt samt visar olika klassrumsaktiviteter som är språkutvecklande. Avslutningsvis demonstrerar hon hur digitala verktyg kan fungera som stöd för elevers språk och kunskapsutveckling.