Att sätta betyg av Helena Wallberg

Skärmklipp 2017-05-01 20.11.14.png

Helena Wallbergs senaste bok heter “Att sätta betyg” och behandlar betyg och betygsättning ur ett kollegialt perspektiv. Tidigare har hon skrivit böckerna “Formativ bedömning i praktiken:från förmedling till förståelse” och ” Återkoppling för utveckling: från förmedling till handledning”.  I den nya boken ifrågasätts den testkultur som smugit sig in på många skolor där kunskapskrav ständigt ska checkas av. Istället vill Wallberg få läsaren att öppna ögonen för lärande, hur man planerar för en mångfald av elever och hur man kan bedöma elevernas kunskaper på olika sätt i den dagliga undervisningen.  Boken förmedlar att bedömning är en del av undervisningen och man ska inte blanda ihop det med betygsättning samt att om läraren arbetar formativt arbetar man automatiskt med anpassningar.

Under ett läsår får vi följa ett fiktivt kollegium som brottas med frågor som angår alla lärare. Hur ska vi lärare följa styrdokumenten, bedöma, betygsätta och samtidigt möta alla elever utifrån deras förutsättningar? Det fiktiva kollegiet samarbetar, utvecklar undervisningen (t.ex. genom UDL) och hittar samsyn tillsammans. Bl.a. funderar de över vad vi letar efter i elevernas prestationer. Kollegiet antar utmaningen och hittar lösningar som fungerar för dem och som även kan fungera för andra, verkliga, arbetslag.

Wallberg tar upp många aktuella dilemman som  presenteras i början av boken såsom  lärarnas utmaningar, föreställningar och åsikter. Några av dem är:  var går gränsen mellan anpassning och “fusk”, det går inte att undervisa i en klass där flera elever har diagnoser, vi hinner inte jobba formativt eller med anpassningar om vi ska hinna med att arbeta med kunskapskraven, jag hinner inte ge stöd till elever som behöver det.

I boken finns en hel del verktyg och konkreta idéer som hjälper arbetslaget. Vi får t.ex. läsa om Universal Design for Learning, ankaruppgifter, hur man kan dokumentera kunskaper på olika sätt, Barbapapamodellen och hur man planerar förebyggande med PASS-teorin.

Här finns det mycket matnyttigt att hämta och jag skulle gärna läsa boken och arbeta med den i kollegiet samt diskutera många av de dilemman som tas upp. Ibland tycker jag  att kollegiets samtal är lite irriterande töntiga och tillrättalagda. Författaren reflekterade dock kring detta det i efterordet vilket gjorde att jag kunde släppa det för bokens budskap är så otroligt viktigt, planeringen måste hålla för ALLA elever i gruppen.

 

 

 

 

 

Advertisements

Skolpojkarna UR

Skärmklipp 2016-11-02 16.18.19.png

“Skolpojkarna” är UR:s nya serie i åtta delar. Vi får följa fyra killar i åk 9 för att få en djupare förståelse för skillnaderna i betyg och Pisa resultat mellan killar och tjejer. Du hittar serien här

I denna serie möter vi inte bara fyra killar som kämpar med motivation, skolarbete, beteende och att vara tonåringar utan vi får också möta lärarnas arbete och samarbete i och utanför klassrummen. Under de två första avsnitten som sänts hittills får vi bevittna lektioner, elevsamtal, motivationsarbete, arbetslagsmöten, kampen om ledarskapet i klassrummet och det viktiga relationsskapandet mellan lärare och elev. Det finns många olika lösningar och man kan ser tydligt att vissa strategier är mer framgångsrika än andra samt att det går att lösa en situation på olika sätt.

Precis som i verkligheten är alla olika, eleverna är olika, lärarna är olika, personalen har olika värderingar, samtalsstrategier, ledaregenskaper, syn på regler och undervisning. I serien är det bakomliggande temat vad som ligger till grund för elevresultaten men det är också intressant att studera samtalstekniker, undervisning och möten som den fluga i klassrummet som man så sällan får vara. Det kommer bli intressant att se återstående sex avsnitt för att se hur det går för killarna samt hur lärarna och skolan utvecklas under året.

Efter dessa två första program finns en rad olika frågor att reflektera över, jag tänkte på dessa:

  • Varför skiljer sig skolresultaten så markant åt mellan flickor och pojkar? Vilken forskning finns? Vad tror du?
  • Var finner lågpresterande pojkar sin motivation till skolarbete? Vad visas i programmet?
  • Hur arbetar lärarna i programmet med elevsamtal? Vilka strategier har de? Finns det andra strategier som du tror kan vara framgångsrika?
  • Hur arbetar lärarna i programmen relationsskapande?
  • Vilka för- och nackdelar finns det med att lärarna “gör olika” (se avsnitt 2)?
  • Vad karaktäriserar en skicklig lärare?

 

 

 

Förklaring av UDL ramverket

 

Skärmklipp 2016-10-15 11.38.30.png

Här kommer en enkel  förklaring till UDL ramverkets uppbyggnad för den som är intresserad:

Skärmklipp 2016-10-15 12.10.29.png

Ramverket består av 3 huvudprinciper Engagement, Representation och Action & Expression. 

Skärmklipp 2016-10-15 12.11.11.png

Under varje huvudprincip står målet för huvudprinciperna och hela ramverket. Tanken är att om man använder ramverket ger skolan alla elever möjlighet att nå målen på olika sätt. Målet är att eleverna ska bli expert learners vilket definieras som  Purposeful, motivated learners; Resourceful knowledgeable learners samt Strategic, goal-directed learners.

Skärmklipp 2016-10-15 12.11.49.png

Varje huvudprincip består av 3 guidelines, riktlinjer. I hela ramverket finns 9 guidelines (de grå boxarna). 

Skärmklipp 2016-10-15 12.12.40.png

Varje riktlinje, guideline består av 2-5 checkpoints. Varje checkpoint ger förslag på olika sätt att utföra riktlinjen. I det digitala ramverket som du hittar här finns det en förklaring till varje checkpoint och allmänna tips, forskningsbakgrund samt förslag på olika digitala verktyg som kan användas för att uppfylla riktlinjen/guidelinen.

Varför finns två olika ramverk? Den som läst lite om UDL kanske blir förvirrad av att det finns två ramverk med olika design. 

Det första basramverket ser ut såhär:

Skärmklipp 2016-10-15 11.41.59.png

Skärmklipp 2016-10-15 19.17.37.png

I det ramverket står de första riktlinjerna (guidelines, boxar) horisontellt i varje huvudprincip för tillgänglighet. De andra horisontella riktlinjerna står för att göra fakta/information meningsfull. Till sist står de 3:e horisontella riktlinjerna i varje huvudprincip för att utbilda självständiga elever som tar ansvar för sitt eget lärande. Detta ramverk finns parallellt med det nyare på t.ex. CAST:s hemsida och hemsidan för National Center on Universal Design for Learning

 

Här kan du hitta detta ramverk och skriva ut.

Det nyare alternativa UDL-ramverket ser ut såhär:

Skärmklipp 2016-10-15 11.41.44.png

Här kan du skriva det alternativa UDL-ramverket.

Basen är densamma med huvudprinciperna, guidelines (riktlinjer) samt checkpoints dock har huvudprincipernas ordning ändrats något. Detta beror på att man vill betona betydelsen av huvudprincipen Engagement samt betona betydelsen av bl.a. självreglering i riktlinjerna.

 

Hoppas att du förstår lite mer om ramverkets uppbyggnad nu 🙂

 

Arbetsminnesträning som insats i skolan

Skärmklipp 2016-03-14 17.09.49

En ny studie vid Mittuniversitetet har visat att metakognitiv träning är väsentligt för att förbättra arbetsminnet. Elever som genomgår arbetsminnesträning och samtidigt övar sina strategier för tänkande och lärande förbättrar sitt arbetsminne medan elever som endast får arbetsminnesträning inte visar någon ökning av arbetsminnet. Psykolog Petri Partanens studie visade även att arbetsminnesträning inte hade effekter på huvudräkning eller läs- och skrivförmåga.

Arbetsminne, d.v.s. förmågan att hålla information i huvudet samtidigt som man bearbetar den, är åtråvärd i dagens moderna samhälle. Ju bättre arbetsminne desto bättre förutsättningar har vi för att planera livet hemma och på jobbet. Arbetsminnet hjälper också till vid läsning, skrivning och räkning och är centralt vid all nyinlärning.

Denna vetskap har många skolor uppmärksammat och idag har arbetsminnesträning blivit en allt vanligare stödåtgärd i Sveriges skolor trots det oklara evidensläget. Arbetsminnesträning i skolan sker ofta i form av dataprogrammet Robomemo som är ett krävande program att ta sig igenom. Träningen pågår ca 45 minuter om dagen under flera veckors tid. Tanken med arbetsminnesträningen är att eleven ska generalisera framgångarna i dataprogrammmet till andra situationer i skolan och i livet. Tidigare forskning går isär och det finns inget entydigt stöd för att träningsprogrammen ger framgång inom andra områden. Vissa forskare menar att metoden trots allt kan hjälpa individer med uthållighet samt att hålla fokus medan andra är tveksamma.

Dessa nya resultat ger en tydlig indikation på att arbetsminnesträning som stödmetod måste utvecklas innan man använder den som en evidensbaserad insats i skolan. HÄR hittar du hela studien “Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs

Petri Partanen disputerar i vår med en avhandling om utrednings- och stödinsatser för barn i behov av stöd. Det ska bli spännande att läsa avhandlingen!

 

Skapa en ny vana?

Skärmklipp 2015-11-12 09.36.24

Enligt en studie från Phillippa Lally  tar det i snitt 66 dagar att skapa en ny vana. Enklare vanor såsom att dricka ett extra glas vatten eller att äta en extra frukt om dagen tog bara 18 dagar att implementera medan större förändringar i livsstilen såsom träning ibland krävde upp till 254 dagar.

Ett annat intressant resultat i Lallys studie var att det inte gör så mycket i långa loppet om man glömmer, inte orkar eller missar sin nya vana någon gång ibland. Det handlar bara om att vara tillräckligt motiverad för att återvända till den goda vanan igen. Däremot så fanns det personer i studien som inte klarade av att forma en ny vana p.g.a. för liten uthållighet.

Det som jag tycker är särskilt intressant är att genomsnittstiden för att skapa en vana är längre än de ca 28 dagar som påvisats i andra studier. Det kräver med andra ord en hel del uthållighet för att skapa nya vanor. För att en individ ska förändra ett beteende måste det kännas belönande för individen som ska förändra sig, man måste då koppla det nya beteendet till någon form av belöning.

Vad har då denna studie med skolan att göra? I skolan vill vi att eleverna ska skapa goda rutiner och studievanor, där kan denna typ av studier hjälpa oss. Om vi vet att enklare vanor går snabbare och lättare att införliva så kanske vi måste arbeta mer med att bryta ner mål i konkreta små enkla delmål. Vi behöver också förstå att människor är olika och behöver olika belöningar för att orka fortsätta. Så för att våra elever ska införliva nya vanor så behöver vi rimligtvis veta vad som är belönande nog för att få igång och upprätthålla förändringsprocessen. Denna uppgift är svår och stor men fundamental om man vill att alla elever ska utvecklas och lyckas i skolan.

 

 

  • Lally, P., van Jaarsveld, Cornelia H. M, Potts, H. W. W., & Wardle, J. (2010). How are habits formed: Modelling habit formation in the real world. European Journal of Social Psychology, 40(6), 998-1009. doi:10.1002/ejsp.674

Bilder från UDL / Pedagogiska byrån

Här kommer mina bilder från presentationen om Universal Design for Learning på Pedagogiska byrån den 11/11. Om man är intresserad av att veta mer om UDL så rekommenderar jag särskilt att börja med att titta på filmerna som finns länkade till på den sista bilden.  Klicka på hyperlänkarna så tar de dig direkt vidare.

 

Lösningsfokuserat tänkande i skolan?

 

Skärmklipp 2015-10-31 08.50.36

Vid lösningsfokuserat förhållningssätt så arbetar man utifrån vad eleven gör som är bra, vad som fungerar, vad de har lärt sig av det förflutna och deras styrkor. I arbetssättet finns en tilltro till elevens förmåga till utveckling samt att äga sin egen lösning.  

Jag tänkte väldigt kort presentera grunderna i förhållningssättet. Det som jag anser är en stor styrka i denna metod är att den lyfter fram dialogen och gör eleven delaktig i sin egen utveckling. Förhållningssättet ger en grund, underlättar samtal och gör dem hanterbara samt ökar begripligheten och meningsfullheten när man tillsammans ska skapa lösningar.

Fyra grundstenar utgör fundamentet i metoden och förhållningssättet.

  • Om något inte är trasigt – laga det inte. Lämna det som inte behöver åtgärdas och gå vidare istället.
  • När du vet vad som fungerar – gör mer av det. Det innebär att det är viktigt att utforska kartlägga vad som fungerar så att man kan bygga vidare på det.
  • Om det inte fungerar – gör något annorlunda. Det innebär att våga pröva nya lösningar istället för att försöka med samma lösningar, som inte har fungerat, flera gånger. Självklart utifrån en kartläggning och eleven.
  • Om det går för långsamt – sakta ner farten. Eleven kanske inte förstår, vi behöver reflektera vart vi är på väg och om vi är på rätt väg.

Lösningsinriktat förhållningssätt är preciserat och använder sig av 6 grundläggande antaganden.

  1. Det är inte nödvändigt att koncentrera sig på det förflutna eller på problemdetaljer för att kunna arbeta sig fram till lösningar.
  2. Det finns alltid undantag, d.v.s. tillfällen då problemen är mindre eller helt borta.
  3. Människor har resurser att klara sina svårigheter.
  4. En liten förändring kan leda till omfattande utveckling.
  5. Samarbetsprincipen, En fråga används inte om den kan tänkas störa samarbetet, språkets nyanser och användning är också av stor betydelse.
  6.  Målet är i fokus.

I samtalen finns preciserade moment som där man praktiserar ovanstående antaganden i praktiken. De praktiska momenten utgörs bl.a. av problemfritt prat (för att fördjupa relationen mellan samtalsparterna), undantag (När fungerar det som bäst? Vad gör de tillfällena annorlunda?), mål (tydlig, realistisk målbild), hypotetiska lösningar (Hur skulle ett liv utan problemet se ut?) skalfrågor (Skalfrågor hjälper att få mer detaljerad information) samt uppgifter och beröm (reflektion och positiva omdömen som man sett i samtalet). En viktig del i samtalet är att tillsammans med eleven skapa en bild som visar hur hen ska veta när de första stegen tagits mot delmål och slutmålet.

Lösningsfokuserat arbetssätt kanske vid första anblicken verkar vara en enkel och självklar metod men det krävs mycket övning för att vara lösningsfokuserad. Det behövs träning för att formulera och ställa frågorna så att de kommer naturligt samt våga vänta ut svaren hos eleven. Därutöver behövs också förståelse och kunskap om de mekanismer som styr elevens val. När det är ovant så kan det vara bra om man t.ex. har stöd i arbetslaget och att en grupp lärare stöttar varandra för att utvecklas. Självklart kan det också vara gynnsamt med en handledare eller att man får gå en fortbildningskurs i metoden.

Läs mer om lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken “Lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken” av Yasmin Ajmal och John Rhodes.

Skärmklipp 2015-10-31 09.07.15

Lära för livet

Skärmklipp 2015-10-28 17.34.27

Nu ser de flesta lärare fram emot ett par extra höstlovslediga dagar och några kanske är sugna på att se någon serie men har avverkat de flesta. Jag rekommenderar starkt att kasta sig tillbaka till 1970-talet i serien “Lära för livet“. Dramaserien i sex delar hade 3,5 miljoner tittare per avsnitt när den premiärvisades och gav seriens manusförfattare, Carin Mannheimer, stora journalistpriset 1977.

“Lära för livet” gav upphov till en livlig skoldebatt och många politiker kritiserade hur Mannheimer skildrade den svenska skolan. Flertalet lärare och föräldrar i media stöttade dock Mannheimers tolkning av livet i och utanför skolan. I serien får vi följa livet för lärare, elever och föräldrar i klass 9B. Många frågor känns aktuella än idag och speciellt den om hur lärarna ska tolka och anpassa läroplanen utefter elevernas behov. Om du gillar att frossa i 70-talsnostalgi och skolutveckling så är detta serien för dig 🙂

Du hittar serien på öppet arkiv och kan läsa mer om handlingen här.

 

 

Variation som regel i klassrummet

Tänk om alla skoaffärer bara sålde skor i storlek 41 eller om kläder bara fanns i medium, absurd tanke. I skolan är det ibland så, alla elever undervisas på ett sätt, ska redovisa på samma sätt, får exakt samma prov samtidigt och får samma åtgärder om de misslyckas, t.ex. blir skickade till läxstugan/arbetstid gång på gång. Samma elever misslyckas och undervisningssättet verkar inte fungera för alla, eleverna verkar inte vilja ta ansvar, de gör inte läxorna, de kommer inte på provet och vägrar infinna sig på läxstugan/arbetstiden. De verkar helt omotiverade och elevernas agerande ger merjobb samt kan vara provocerande. Vad gör man? Ringer föräldrarna så att de får uppfostra sina barn lite bättre? Klagar hos rektorn?

Skärmklipp 2015-10-09 09.05.31

Vi provar att vända denna negativa spiral och lyfter ansvaret från eleven till undervisningen och lärmiljöerna. Istället för att försöka få eleven att passa in i den mall som erbjuds kan man se mångfald som regel istället för undantag. Redan i undervisningens planering kan man planera för olika sätt för att ta in information och fakta, olika sätt för att motivera eleven och olika sätt att redovisa sina kunskaper på. Varför inte erbjuda alla elever att testa olika strategier såsom t.ex. inläsningstjänst och inte bara elever med dyslexidiagnos. Om detta handlar UDL, Universal Design for Learning. Om du är nyfiken på detta så lyssna gärna på podden nedan på höstpromenaden 🙂

Skärmklipp 2015-10-10 16.46.57

Skärmklipp 2015-10-11 21.29.52

Lyssna på podcasten “Teaching in higher ED” där Mark Hofer berättar mer om Universal Design for Learning, UDL .

http://teachinginhighered.com/?powerpress_embed=1908-podcast&powerpress_player=mediaelement-audio

Skärmklipp 2015-10-10 16.50.19

UDL som en Game Changer

Skärmklipp 2015-10-06 14.06.30

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Universal Design for Learning här och här. I detta inlägg vill jag passa på att tipsa om “UDL series” , det är en serie på tre avsnitt med tillhörande powerpoints och arbetsmaterial som ska hjälpa lärare, rektorer och beslutsfattare att förstå UDL i teori och praktik. Det finns tre avsnitt som heter Explore (15 min) , Implement (17 min) och Lead (1h). I det sista avsnittet fördjupas kunskaperna runt UDL:s principer utifrån ett exempel ur musikens värld.

Dessa filmer passar utmärkt att använda som fortbildning i kollegiet. De är utformade för att engagera och ge upphov till reflektion och diskussion, bl.a. genom att de stannar upp filmerna ett par gånger och ger tittaren chans att reflektera över frågeställningar som hör till avsnittet. Jag rekommenderar att man tillsammans tittar på alla tre filmer på sin skola då UDL är en process som kan utföras på olika sätt och inget färdigt koncept.

Det första avsnittet “Explore” handlar om learner variability. Avsnittet tar upp vikten av att eleverna behöver valfrihet att inhämta kunskap på olika sätt då de är olika. Trots olikheterna så finns ändå en systematik i hur elever lär sig och det är de likheterna (universala) som vi ska använda oss utav. Det är viktigt att vi lärare förstår hur den systematiken fungerar och att vi använder oss av olika sätt att undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och nå goda resultat. När läraren tillämpar UDL är det ett sätt att ta hänsyn till alla tänkbara hinder i klassrummet kanske t.o.m. utan att veta exakt om de finns såsom t.ex. i början när man undervisar en ny klass. UDL förespråkar vikten av att ligga före och planera undervisningen så att den passar elever med olika tänkbara  behov som sannolikt finns i klassrummet. När man lär känna gruppen kanske man upptäcker ytterligare behov och kan justera undervisningen allteftersom. Genom UDL tillämpar man systematiskt en metod och slipper på så sätt anpassa undervisningen till varje enskild individ allteftersom man upptäcker hinder i undervisningen. Individualiserinen är inbyggd i systemet.

Skärmklipp 2015-10-06 14.08.37

Ett exempel på detta är att vi i en klass på 30 personer sannolikt har elever som har svårt med ljud, tycker det är läskigt att tala inför en stor grupp, har svårt att sitta still länge, har svårt med uppmärksamhet/ koncentration, tycker om att titta på film, helst vill lyssna på ljudbok, behöver ta paus ofta osv. Om vi redan i början antar att dessa behov finns och anpassar undervisningen efter dem så kommer sannolikheten öka för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen från början. Genom att göra undervisningen mer tillgänglig i allmänhet så lyfter vi även fokus från det enskilda barnets svårigheter till hur vi kan undanröja hinder på gruppnivå.

Jag tycker att är UDL är ett strukturerat sätt att sätta tillgängligt lärande i fokus och ett sätt att sträva efter att undervisa för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kanske är det ett verktyg för din skola när det gäller att omsätta teori till praktik.