Rätt särskilt stöd ingen självklarhet

Skärmklipp 2016-11-02 14.53.37.png

Specialpedagogiska skolmyndigheten uppmärksammar idag Vedrana Bolic Barics avhandling  “Support in school and the occupational transition process. Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities”.  Du kan läsa SPSM:s sammanfattning här.

Avhandlingens syfte är att få en djupare förståelse och kunna beskriva hur ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) upplever det stöd de får i skolan. Vidare vill Baric undersöka vilket stöd som hade betydelse i övergången mellan gymnasium och arbete/eftergymnasiala studier. Fyra studier gjordes varav jag kommer att fokusera på studie III där Baric beskriver hur 68 vuxna med Aspergers syndrom och ADHD återger sina erfarenheter av stöd i skolan samt vilket stöd de i efterhand värderar som mest värdefullt.

De unga vuxna i studie III hade svårigheter i skolan inom den pedagogiska sfären såväl som inom den sociala och psykiska sfären. Det kunde handla om att hantera läxor, kompisrelationer, oro, ångest, nedstämdhet och depression. Det stöd som givits upplevdes som tillfälligt och bristande av intervjupersonerna trots att en rad olika insatser kunde beskrivas. Det stöd som uppgavs mest effektivt var det individinriktade stödet som var en kombination av pedagogiskt och psykosocialt stöd i skolmiljön. Generellt stöd uppgav intervjupersonerna inte hade någon effekt, det stöd som ges måste vara individanpassat och praktiskt i skolvardagen. De som var med i studien önskade även att de skulle fått vara mer delaktiga vid utformningen av stödet. Diagnosen i sig uppgav intervjupersonerna inte resulterade i mer eller bättre stöd.

Att gå i en liten grupp eller annan placering utanför det ordinarie klassrummet upplevdes endast meningsfullt om det kombinerades med undervisning anpassad efter individens behov. Valmöjligheter, användandet av IKT, individualiserat schema, strukturstöd, anpassade uppgifter/prov, ett varierat undervisningssätt  och att få arbeta i sin egen arbetstakt upplevdes som positivt av deltagarna i studien. Det var även viktigt för intervjudeltagarna att de hade en relation till lärare och övrig personal, detta gjorde att de kände tillhörighet till skolan. Skolpersonal som visade engagemang för elevens situation, mående och person uppskattades av intervjupersonerna. Tyvärr upplevde intervjupersonerna att endast vissa lärare gav eleverna möjlighet till anpassningar, vilket gjorde att det fungerande stödet blev sporadiskt.

Det psykosociala stödet av elevhälsan, föräldrar, vänner och andra viktiga vuxna uppgavs mycket viktigt för elevens självkänsla. Stödet från kurator och elevhälsa var dock svårt att få enligt deltagarna i studien och det stöd som gavs var tillfälligt. Intervjupersonerna kände sig även ofta missförstådda av elevhälsan.

Till sist kommer Baric fram till att det behövs mer kunskap i skolan om hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättingar fungerar för att bättre kunna anpassa stödet efter elevernas individuella behov

 

 

 

Advertisements

Lösningsfokuserat tänkande i skolan?

 

Skärmklipp 2015-10-31 08.50.36

Vid lösningsfokuserat förhållningssätt så arbetar man utifrån vad eleven gör som är bra, vad som fungerar, vad de har lärt sig av det förflutna och deras styrkor. I arbetssättet finns en tilltro till elevens förmåga till utveckling samt att äga sin egen lösning.  

Jag tänkte väldigt kort presentera grunderna i förhållningssättet. Det som jag anser är en stor styrka i denna metod är att den lyfter fram dialogen och gör eleven delaktig i sin egen utveckling. Förhållningssättet ger en grund, underlättar samtal och gör dem hanterbara samt ökar begripligheten och meningsfullheten när man tillsammans ska skapa lösningar.

Fyra grundstenar utgör fundamentet i metoden och förhållningssättet.

  • Om något inte är trasigt – laga det inte. Lämna det som inte behöver åtgärdas och gå vidare istället.
  • När du vet vad som fungerar – gör mer av det. Det innebär att det är viktigt att utforska kartlägga vad som fungerar så att man kan bygga vidare på det.
  • Om det inte fungerar – gör något annorlunda. Det innebär att våga pröva nya lösningar istället för att försöka med samma lösningar, som inte har fungerat, flera gånger. Självklart utifrån en kartläggning och eleven.
  • Om det går för långsamt – sakta ner farten. Eleven kanske inte förstår, vi behöver reflektera vart vi är på väg och om vi är på rätt väg.

Lösningsinriktat förhållningssätt är preciserat och använder sig av 6 grundläggande antaganden.

  1. Det är inte nödvändigt att koncentrera sig på det förflutna eller på problemdetaljer för att kunna arbeta sig fram till lösningar.
  2. Det finns alltid undantag, d.v.s. tillfällen då problemen är mindre eller helt borta.
  3. Människor har resurser att klara sina svårigheter.
  4. En liten förändring kan leda till omfattande utveckling.
  5. Samarbetsprincipen, En fråga används inte om den kan tänkas störa samarbetet, språkets nyanser och användning är också av stor betydelse.
  6.  Målet är i fokus.

I samtalen finns preciserade moment som där man praktiserar ovanstående antaganden i praktiken. De praktiska momenten utgörs bl.a. av problemfritt prat (för att fördjupa relationen mellan samtalsparterna), undantag (När fungerar det som bäst? Vad gör de tillfällena annorlunda?), mål (tydlig, realistisk målbild), hypotetiska lösningar (Hur skulle ett liv utan problemet se ut?) skalfrågor (Skalfrågor hjälper att få mer detaljerad information) samt uppgifter och beröm (reflektion och positiva omdömen som man sett i samtalet). En viktig del i samtalet är att tillsammans med eleven skapa en bild som visar hur hen ska veta när de första stegen tagits mot delmål och slutmålet.

Lösningsfokuserat arbetssätt kanske vid första anblicken verkar vara en enkel och självklar metod men det krävs mycket övning för att vara lösningsfokuserad. Det behövs träning för att formulera och ställa frågorna så att de kommer naturligt samt våga vänta ut svaren hos eleven. Därutöver behövs också förståelse och kunskap om de mekanismer som styr elevens val. När det är ovant så kan det vara bra om man t.ex. har stöd i arbetslaget och att en grupp lärare stöttar varandra för att utvecklas. Självklart kan det också vara gynnsamt med en handledare eller att man får gå en fortbildningskurs i metoden.

Läs mer om lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken “Lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken” av Yasmin Ajmal och John Rhodes.

Skärmklipp 2015-10-31 09.07.15

SKOLKOMPASSEN- ett nytt kartläggningsmaterial

Skärmklipp 2015-10-29 07.20.36

Skolkompassen är ett nytt kartläggningsmaterial från Gothia Fortbildning författat av Anna Sjölund och Lena W Henrikson. Kartläggningens betydelse för att kunna stödja elever genom hela skolsituationen kan inte nog betonas. I Skolkompassen får pedagogen verktyg för att kunna förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna kravanpassa, kompensera och utveckla elevers färdigheter i skolan. Denna bok är fantastisk och läses med stor behållning av alla pedagoger och inte bara av de som gör pedagogiska utredningar/kartläggningar. Den lämpar sig väl som grund för hur man anpassar lärmiljöer i skolvardagen för alla elever, d.v.s. skapar inkluderande skolverksamheter.

Kartläggningen i boken utgår från ett lösningsfokuserat och problembaserat arbetssätt och använder sig av havet som en sorts genomgående allegori. Elevernas funktionsförmågor är ankare och deras svårigheter benämns som grund. Med hjälp av en kompass kan eleven navigera med hjälp av en vuxen (lots) som hjälper eleven att slippa misslyckas och ideligen gå på grund . De svårigheter som man försöker identifiera i materialet utgår från förmågor inom exekutiva funktioner, sinnesintryck (perception) och motorik, mentaliseringsförmåga och central coherens (del/helhet, sammanhang).

Tre nyckelord, kravanpassa (flytväst), kompensera (syrgastuber) och träna (roder) går som en röd tråd genom boken. Havstemat fungerar bra och skapar bilder i läsarens huvud även om det ibland kan kännas en aning överdrivet.

Det pedagogiska utredningsmaterialet (sjökortet) består av tre delar kartläggning, situationsanalys och kompenserande strategier och hjälpmedel. Genom bokens två exempelelever, Jenny och Viktor, får vi goda exempel och insikter i hur vi kan anpassa lärmiljöerna utifrån kartläggningen. I situationsanalysen får vi exempel på situationer som kan vara krävande för många barn i skolan, vi får förtydliganden på vilka krav som lektionen, skolmatsalen, idrotten och rasten ställer på eleverna. Som stöd finns listor på vanliga grund och även navigeringshjälp för lots och elev. Navigeringshjälpen är en checklista som är kopplad till varje situation. Som vanligt får vi följa eleverna, Jenny och Viktor, som förtydligar och exemplifierar hur man kan arbeta med materialet.

De kompenserande strategierna och hjälpmedlen är tydliga och handfasta inom områdena kommunikation/information, planering/organisation, sinnesintryck/motorik, uppmärksamhet, impulsivitet/aktivitet, tidsuppfattning, flexibilitet och stress. Strategierna berör bl.a. visualisering, struktur, energiinventering och tidshjälpmedel

Detta är ett otroligt användbart material som borde finnas i varje arbetslag och ingå i var lärares verktygslåda. Jag ser bara en enda stor brist och det är att allt material endast finns i boken eller som pdf, det borde finnas en digital version år 2015 som man kan ha i sin dator. Förhoppningsvis kan detta åtgärdas i framtiden. Bilagorna till boken finns här som pdf

För dig som arbetar i förskolan finns även Förskolekompassen och för den som behöver stöd i vardagen finns Vardagskompassen:

Skärmklipp 2015-10-29 08.25.56Skärmklipp 2015-10-29 08.26.15

Läs mer om kartläggningens betydelse: Jag har i tidigare blogginlägg belyst kartläggningens betydelse, bl.a. här och här.

Hur når man hemmasittare?

 Skärmklipp 2015-09-01 07.06.55

 

Många skolor och vuxna ställer sig frågan hur man når hemmasittare. Självklart finns det många olika svar men här får du reda på hur man arbetat i projektet “Oneeighty” genom podcasten Didaktorn. Didaktorn är en ganska ny podcast som produceras av UR. Varje avsnitt är runt 15 minuter och handlar om ett specifikt ämne i skolans värd. Det avsnitt som jag rekommenderar idag är, “Att nå fram till hemmasittarna“. Såhär presenteras programmet:

 Att nå fram till en elev som vägrar gå till skolan är svårt. Marit Sahlström berättar om hur de inom Stadsmissionens projekt Oneeighty arbetar med en metod som går ut på att försöka nå eleverna genom en chatt – helt utan krav på närvaro i skolan. Metoden har varit framgångsrik, men den har också provocerat och ifrågasatts. Enligt Marit kan det till synes opersonliga vara det som gör att det blir möjligt att nå fram och bli personlig. Programledare: Natanael Derwinger.

Klicka http://www.ur.se/Produkter/190483-Didaktorn-Att-na-fram-till-hemmasittarna  för att lyssna!

Oneeightys hemsida hittar du här, under “ladda ner material” kan du hitta deras processhandledning där de beskriver och delar med sig av sina metoder gällande hemmasittare. Under fliken “metod” har de även beskrivit sin metod kort med hjälp av två olika case.

Skärmklipp 2015-09-01 07.18.16Skärmklipp 2015-09-01 07.18.00

Skärmklipp 2015-09-01 07.26.14

Här kan du också titta på “UR samtiden- Att nå de onåbara”. Programmet är 24 minuter långt och här berättar Marit Sahlström om hur man arbetat med projektet Oneeighty.

LEVLA LÄRMILJÖN

Skärmklipp 2015-06-03 20.36.08

Umeå kommun driver projektet “Levla Lärmiljön” som sätter lärmiljön i fokus. Genom att levla lärmiljön vill man bidra till att förstärka skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. I projektet har det utformats en handledning och formulär som ska hjälpa skolpersonal att systematiskt göra en konstruktiv beskrivning av problemsituationen samt att sätta in anpassningar och åtgärder i lärmiljön. Utöver formulären finns även en åtgärds och anpassningsbank som fokuserar på konkreta åtgärder i lärmiljön.

I banken finns åtgärdsbeskrivningar med fokus på konkreta anpassningar som kan göras i lärmiljön. Åtgärderna återfinns inom fem områden, förhållningssätt, strukturstöd, strategistöd, kommunikationsstöd och organisation. Jag rekommenderar verkligen att titta igenom materialet för det är till stor hjälp vid kartläggning, anpassningar och åtgärder till elevgrupper och individer.

Skärmklipp 2015-06-03 20.49.00Exempel på formuläret

Modellen som används behandlar problembeskrivning, önskat läge, åtgärder och avstämning.

Skärmklipp 2015-06-03 20.43.26

Nedan kan du se den första av 6 instruktionsfilmer som presenterar projektet.

 

Här kan du se alla instruktionsfilmer till materialet.

Här hittar du alla Levla formulär.

Här hittar du Levlas handledning.

Här hittar du Åtgärds- och anpassningsbanken.

Utan spaning ingen aning- Kartläggningens betydelse

Skärmklipp 2015-04-21 18.15.58

Den mest kraftfulla åtgärden man kan sätta in när en elev behöver stöd är kartläggningen. 

Kartläggningen kan ibland vara något som hoppas över eller snabbt skrivs ihop för att man ska ha tid med att formulera åtgärdsprogrammet men det tjänar ingen något på. En noggrant gjord kartläggning formulerar de individuella åtgärderna redan vid analysen utifrån pedagogernas, elevhälsans, elevens och föräldrarnas perspektiv. Det är viktigt att alla får komma till tals och bli lyssnade på i kartläggningen. Särskild vikt tycker jag att man ska lägga vid att lyssna in eleven och ge den möjlighet att uttrycka sina åsikter kring det som fungerar respektive inte fungerar.

Kartläggningar kan se olika ut,  här finns en som är väldigt gedigen och väl genomarbetad.  Den är skriven av logopeden, specialpedagogen och föreläsaren Ulrika Aspeflo,henne kan du läsa mer om här.

Skärmklipp 2015-04-21 18.35.02 Exempel ur elevens kartläggning.

Aspeflos kartläggning “SEP- Skola-Elev-Plan” består av tre delar, en elevdel, en del för vårdnadshavare och en del för skolpersonalen. Därefter följer en sammanställning av den plan som kartläggningen mynnar ut i. Materialet är väl genomarbetat och användarvänligt för alla parter.

Den här kartläggningen hjäper till att nå kärnan i problematiken och ökar chansen avsevärt att de åtgärder som sätts in verkligen kommer att fungera.

 

Autismspektrumtillstånd AST

Skärmklipp 2015-03-12 15.20.02

Autismspektrumtillstånd som förkortas AST är ett samlingsnamn för ett flertal diagnoser såsom t.ex. Asperger, högfungerande autism och atypisk autism. När man får en elev i klassrummet eller har elever med dessa svårigheter i skolan behövs det kunskaper för att kunna kompensera de svårigheter som det för med sig för eleven. Eleven ska t.ex. ges möjlighet att visa sina kunskaper på ett sätt som passar dem, man behöver även tänka på att skapa en passande miljö både fysiskt och socialt. Precis som ADHD är AST ett neuropsykiatriskt tillstånd, vilket innebär att de här barnen har svårt för att själva reglera sitt beteende. Det är därför viktigt att de får rätt stöd och anpassning tidigt i skolan för att kunna klara kunskapskraven och de sociala målen. Även om AST och ADHD är två olika tillstånd är förhållningssättet, strategierna och metoderna man kan ta till likartade.

I skriften “Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium” informerar specialpedagogen Helene Fägerblad vad AST är och betonar vikten av att göra en individuell kartläggning för att kunna tillgodose elevens stödbehov i skolan. Generella åtgärder är inte att rekommendera då de barn och ungdomar som får diagnosen fungerar lika olika som andra individer.

Vidare beskriver Helene om hur skolan kan anpassa sin organisation till elevernas behov och pekar på olika situationer. Raster och grupparbeten är två exempel på sådana situationer och Fägerblad ger strategier för hur man kan hantera dessa situationer. Fägerblad presenterar även olika förhållningssätt och strategier som man kan tillämpa för att underlätta det sociala samspelet, uppfatta sammanhang och helhet samt hantera stress och planering av skolarbetet.

För många av dessa elever är det nödvändigt med en energiinventering då en skoldag kan vara dränerande. I en energiinventering tar man reda på vad som ger och tar energi och kan på så sätt kartlägga och sedan kanske vidta åtgärder som underlättar elevens skolvardag.

Det gäller att observera elevens beteende och sedan leta efter förklaringen/orsaken till beteendet för att kunna komma tillrätta med frånvaro, trötthet, envishet, utbrott m.m. Här är en bild som illustrerar förhållandet mellan vad som händer övan och under ytan.

Skärmklipp 2015-03-12 15.01.01

I den här skriften ges även konkreta pedagogiska tips för undervisningen. Ett exempel är hur man lägger upp ett arbete i NO genom att först greppa begreppen då begreppsförståelsen ofta brister. Det finns även andra stödstrukturer och exempel på hur man kan utforma skrivmallar. De sociala färdigheterna som behövs för att ett samspel med andra är ofta otillräckliga hos personer med AST, i boken får man en rad olika tips om metoder för att träna elevernas sociala färdigheter. Hela det sista kapitlet är vikt för användbara mallar.

Jag rekommenderar varmt denna skrift för alla som arbetar i skolan, du hittar skriften här.

Föräldrars kunskaper om stödinsatser

Skärmklipp 2015-03-09 19.51.13

Goda relationer mellan hem och skola är en framgångsfaktor och kanske särskilt när det gäller arbetet med elever med ett behov av stödinsatser. Hur kommunicerar er skola med föräldrarna när det gäller stödinsatser? Vet föräldrarna hur systemet fungerar och vilket stöd deras barn kan förväntas att få?

Skolverket har sett behovet att ge föräldrar kunskaper om vilket stöd deras barn kan få i skolan. Denna publikation riktar sig till vårdnadshavare som har barn i förskoleklass, grundskola eller motsvarande skolform, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem. I publikationen kan vårdnadshavarna läsa om hur regelverket fungerar och om hur skolorna ska arbeta med extra anpassningar, pedagogiska kartläggningar, extra anpassningar och särskilt stöd.

Dags att undervisa begripligt

Skärmklipp 2015-02-17 11.53.07

Lärarnas Nyheter har precis publicerat en artikel som heter “Dags att undervisa begripligt” som är mycket läsvärd. Artikeln handlar om konsekvenserna av de nya reglerna om extra anpassningar och särskilt stöd och vad de betyder i skolvardagen. Det är inte bara formuleringar som ändrats utan det som det handlar om är att lärarna måste ta sitt ansvar i klassrummet och undervisa begripligt. Det ska vara lärarens skyldighet att undervisa så att en elev förstår och inte i första hand snabbt bolla över de elever som inte hänger med i lärarens undervisning till speciallärare eller att skjuta över ansvaret till eleven och ge F-varning i slutet av terminen.

Anledningen till formuleringen extra anpassningar är att man vill minska antalet åtgärdsprogram och då särskilt de som innehåller små justeringar som egentligen handlar om att läraren måste tänka om och skapa nya vanor.  För elever med en funktionsnedsättning krävs det dock nästan alltid åtgärdsprogram och man ska komma ihåg att ett åtgärdsprogram är rättsskyddat på ett annat sätt än de extra anpassningarna.

Läs artikeln i sin helhet här.

 

 

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram är ett angeläget arbete för de elever som har behov utöver det som skolan erbjuder alla elever. Det är centralt att detta arbete sker systematiskt, dokumenteras och utvärderas för att det ska få avsedda effekter. En väsentlig del är att det också måste finnas former för hur man sprider vetskapen om extra anpassningar och åtgärdsprogram i skolorganisationen. Vidare är det betydelsefullt att åtgärderas ursprung finns i den pedagogiska utredningen där man kartlägger elevens styrkor och svagheter. 

När en elev av olika anledningar behöver mer hjälp i skolan och riskerar att inte uppnå kunskapskraven och kunskapsmålen så ska läraren sätta in extra anpassningar. Det är ett mindre stöd som är möjligt att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen av lärare och annan skolpersonal. Det kan bl.a. vara att gå några gånger till speciallärare, få extra hjälp på a-tid, dubbla böcker, läraren har hand om elevens material m.m. Det är av yttersta vikt att dessa extra anpassningar dokumenteras och utvärderas av lärarna samt att någon, exempelvis mentor har en helhetsbild om en elev har många extra anpassningar i olika ämnen.

När man efter ca 2-6 veckor utvärderar de extra anpassningarna måste läraren ta ställning till om de extra anpassningarna gett effekt eller inte. När man tagit ställning till effekten går man vidare. Kanske beslutar man justera de extra anpassningarna för att sedan utvärdera igen eller så väljer man att gå vidare. Allt detta arbete ska dokumenteras, många Täbyskolor gör detta via Vklass i olika handlingsplaner. Det är viktigt att det finns en helhetsbild kring varje elev och inte många olika handlingsplaner som svävar runt i skolplattformar på olika sidor.

Om de extra anpassningarna inte ger effekt ska läraren eller eventuellt annan skolpersonal anmäla till rektorn som ska besluta om det finns ett behov av särskilt stöd. Särskilt stöd utförs normalt inte inom ramen för för den ordinarie undervisningen men den kan göra det. Särskilt stöd är mer omfattande och varaktigt. Det kan t.ex. vara att träna färdigheter mer varaktigt hos speciallärare, att det mer varaktigt tillförs ett extra stöd i klassen i form av speciallärare, anpassning av schemat m.m.

När rektorn har fått in anmälan ska hen skyndsamt påbörja en pedagogisk utredning. Den pedagogiska utredningen ska ge underlag för att förstå elevens svårigheter och säkra att man sätter in individanpassade åtgärder. Elevhälsan ska kopplas in vid behov.

Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utformas med utgångspunkt från den pedagogiska kartläggningen. Åtgärderna ska vara anpassade för eleven och utvärderingsbara. Åtgärderna ska utvärderas regelbundet  för att se om de har effekt. Om så inte är fallet så ska man revidera åtgärderna. Allt detta arbete måste dokumenteras noggrant, i Täby använder man Asynja för dokumentation. Dock ska alla inblandade parter elev, föräldrar, läsare samt annan berörd personal ha kännedom om dokumentet och realisera det i verksamheten.

Vill du veta mer?

Läs mer om detta i Skolverkets publikation “Allmänna råd med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” som du hittar här.

I boken “Pedagogisk kartläggning- att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd” av Petra Runström Nilsson. Här finns modeller och exempel på hur man kan utföra och analysera en pedagogisk kartläggning samt läsa om olika exempel.

Skärmklipp 2015-02-06 17.43.08Skärmklipp 2015-02-06 17.44.19