Hur får vi skolan att funka för elever med NPF?

Skärmklipp 2017-05-31 22.03.01.png

I filmen “Få skolan att funka för elever med NPF” från Riksförbundet Attention diskuteras just vad man kan göra i skolan för att få elever med NPF att lyckas med sin skolgång. Vi får träffa lärare från Källbrinksskolan och ESS-gymnasiet och se hur de arbetar pedagogiskt, kollegialt och med skolledning för att skapa en NPF vänlig skola. Det är en utmaning att kunna anpassa lärmiljön utifrån eleven och samtidigt våga utmana så att eleven utvecklas utefter sina förutsättningar.

I programmet får vi bl.a följande tips:

  • Alla i organisationen ska vara utbildade i vad NPF innebär. Genom kunskapen får man förståelse för funktionsnedsättningen.
  • Kollegialt lärande där man diskuterar “huret”, svårigheter och lösningar
  • Hitta balans mellan att anpassa för eleven och att utmana.
  • Coachande samtal med eleverna.
  • Lärare behöver ha flexibilitet i sin planering så att eleven har möjlighet att komma till lärande och för att eleven kanske har andra vägar till lärande än vad läraren hade tänkt.
  • Aktivera eleven och få med eleven i diskussionen om vad eleven behöver. Eleven behöver vara delaktig i lösningen.
  • Utgå från elevens behov och det som fungerar, från styrkorna.
  • Inskrivningssamtal så att början blir så bra som möjligt. Då får lärarna tidigt reda på vilka förutsättningar som finns.
  • SOS- lådor med hjälpmedel såsom sittdynor, timetimers (klocka), stressbollar.
  • Anpassa den fysiska miljön med t.ex. ståbord, pilatesboll att sitta på, enskilda bås att sitta i.
  • Struktur och ordning och reda. Läraren skriver alltid på tavlan vilken lektion det är, vilken tid som gäller, när det är rast, vad de ska göra, hur det ska göras och varför det ska göras. Sedan finns det en slutrubrik som beskriver vad som ska göras när eleven är klar. Tydlig uppstart och tydligt avslut.
  • Checklistor, dela ut anteckningsstöd, åhörarkopior, utgå från elevernas intressen och livsvärld
  • Läraren klockar vid genomgång och använder timetimer. Berättar att jag ska prata 10 minuter och bryet när 10 minuter gått.
  • Avsättningar hela tiden fram till målet i längre arbeten där man pekar på det eleven lyckats med och hur målet ska nås.
  • Inte ha mycket som distraherar i klassrummet.
  • Varierat arbetssätt
  • Hemklassrum med tydliga klockor
  • Böckerna i klassrummet för att spara på elevernas energi och för att eleverna ska ha rätt material med sig.
  • Ledarskapet i klassrummet viktigt, dialog, lustfyllt lärande, gränssättning. Läraren är strukturen och är tydlig med vad som förväntas
  • Soffor i korridorerna, lugn färgsättning, tydliga markeringar så att salar är lätta att hitta.
  • Färgkodningssystem, t.ex. är svenskan rött på schemat, svenskmappen röd och läromedlen i svenska märkta med rött klistermärke.
  • Börja förändra utifrån skolans förutsättningar och gör den man kan.

 

Advertisements

En liten film om autism

Amazing things happen har gjort en liten film för att öka kunskapen om autism i samhället generellt men särskilt hos skolpersonal och föräldrar. Filmen är ca 5 minuter lång men innehåller trots det lilla formatet ändå en hel del träffande beskrivningar om hur det kan vara att ha autism.

Frågeställningar som kan diskuteras i anslutning till filmen i arbetslaget:

  • Hur har vi ljud- och ljusanpassat i vår skola för elever som är ljud- och/eller ljuskänsliga?
  • Vilka lugna platser kan elever återhämta sig på?
  • På vilka sätt kan vi på skolan stötta upp den sociala förmågan vid lunch och rast?
  • Hur kan vi se att en elev behöver hjälp?
  • Hur kan vi underlätta för en elev att be om hjälp?

 

Ytterligare en film om Autismspektrumtillstånd 

Här kan du se en film från Riksförbundet Attention som i korthet förklarar ytterligare om vad ASD/AST är, filmen är ca 7 minuter lång.

Att sätta betyg av Helena Wallberg

Skärmklipp 2017-05-01 20.11.14.png

Helena Wallbergs senaste bok heter “Att sätta betyg” och behandlar betyg och betygsättning ur ett kollegialt perspektiv. Tidigare har hon skrivit böckerna “Formativ bedömning i praktiken:från förmedling till förståelse” och ” Återkoppling för utveckling: från förmedling till handledning”.  I den nya boken ifrågasätts den testkultur som smugit sig in på många skolor där kunskapskrav ständigt ska checkas av. Istället vill Wallberg få läsaren att öppna ögonen för lärande, hur man planerar för en mångfald av elever och hur man kan bedöma elevernas kunskaper på olika sätt i den dagliga undervisningen.  Boken förmedlar att bedömning är en del av undervisningen och man ska inte blanda ihop det med betygsättning samt att om läraren arbetar formativt arbetar man automatiskt med anpassningar.

Under ett läsår får vi följa ett fiktivt kollegium som brottas med frågor som angår alla lärare. Hur ska vi lärare följa styrdokumenten, bedöma, betygsätta och samtidigt möta alla elever utifrån deras förutsättningar? Det fiktiva kollegiet samarbetar, utvecklar undervisningen (t.ex. genom UDL) och hittar samsyn tillsammans. Bl.a. funderar de över vad vi letar efter i elevernas prestationer. Kollegiet antar utmaningen och hittar lösningar som fungerar för dem och som även kan fungera för andra, verkliga, arbetslag.

Wallberg tar upp många aktuella dilemman som  presenteras i början av boken såsom  lärarnas utmaningar, föreställningar och åsikter. Några av dem är:  var går gränsen mellan anpassning och “fusk”, det går inte att undervisa i en klass där flera elever har diagnoser, vi hinner inte jobba formativt eller med anpassningar om vi ska hinna med att arbeta med kunskapskraven, jag hinner inte ge stöd till elever som behöver det.

I boken finns en hel del verktyg och konkreta idéer som hjälper arbetslaget. Vi får t.ex. läsa om Universal Design for Learning, ankaruppgifter, hur man kan dokumentera kunskaper på olika sätt, Barbapapamodellen och hur man planerar förebyggande med PASS-teorin.

Här finns det mycket matnyttigt att hämta och jag skulle gärna läsa boken och arbeta med den i kollegiet samt diskutera många av de dilemman som tas upp. Ibland tycker jag  att kollegiets samtal är lite irriterande töntiga och tillrättalagda. Författaren reflekterade dock kring detta det i efterordet vilket gjorde att jag kunde släppa det för bokens budskap är så otroligt viktigt, planeringen måste hålla för ALLA elever i gruppen.

 

 

 

 

 

Lärmodul UDL för det nyfikna arbetslaget

Skärmklipp 2017-04-22 08.40.16.png

Här finns det en lärmodul för den/de som vill undersöka, förstå och lära sig använda UDLs huvudprinciper för att utveckla undervisningen. Modulen börjar med en liten film där Sycamore Middle School beskrivs samt de utmaningar som skolan har. Perspektivet är amerikanskt men skolans utmaningar liknar de svenska på många sätt.

Skärmklipp 2017-04-22 09.09.41.png

Efter filmen diskuterar deltagarna följande frågeställningar genom de olika delarna i modulen.

How can teachers at Sycamore Middle School meet the educational needs of all of their students?

– To meet the needs of the widest range of students, what should teachers consider when planning their instruction?

https://iris.peabody.vanderbilt.edu/module/udl/

Students from all to fewer:  Universal design for learning, differentiated instruction, accommodationsand modifications. assistive technology

 

 

 

 

 

 

 

Jag tycker sida 9 “Implementation issues” var särskilt intressant då det diskuteras att man ibland måste kombinera UDL med mer riktade insatser för att nå alla elever, se bilden ovan. I vissa fall behöver man använda mer individualiserade metoder då det inte finns någon enskild metod som kan möta upp behovet hos alla elever. Men svenska mått skulle man kunna säga att även om man använder sig av UDL för att möta sina elevers behov så kan det ändå krävas vissa extra anpassningar och särskilt stöd för att kunna nå alla elever. Man kan se UDL som en bas i en god lärmiljö där man genom att använda ramverket minimerar behovet av extra anpassningar och särskilt stöd. I bilden nedan ser vi i SPSM:s material som illustrerar hur detta ser ut i Sverige.

Skärmklipp 2017-04-22 09.32.16.png

 

 

Filmer om olika textgenrer

Har du sett att “Orka Plugga” har gjort små filmer om olika textgenrer? Det finns nio olika filmer som är lite över en minut vardera. De textgenrer som tas upp är insändare, krönika, reportage, nyhetsartikel, debattartikel, brev, notis, dagbok och novell. 

Filmerna fungerar bra som repetition eller inledning. Varför inte kolla igenom några tillsammans med nior inför nationella provet på fredag.

NPF- Podden

Skärmklipp 2017-03-14 17.32.07.pngSkärmklipp 2017-03-14 17.32.52.png

UR står bakom NPF-podden där psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo diskuterar och handleder utifrån ett NPF-perspektiv. Varje program är ca 15 minuter långt och behandlar en frågeställning. Säsong 1 innehåller 10 program och nu är det klart att det även blir en säsong 2.NPF-podden hittar du här.

Ett avsnitt jag vill rekommendera är “Inreda och anpassa klassrummet” där man pratar om hur fysiskt tillgängliga lärmiljöer kan se ut. I programmet tar Bo och Ulrika  upp t.ex. vikten av struktur, flexibilitet, att man nyttjar hela skolans lokaler samt att målet i sig inte ska vara att alla är i samma klassrum. En tillgänglig, fysisk lärmiljö är en flexibel miljö där man tar hänsyn till alla elevers olika behov. Ingen miljö står därför över någon annan, vi lär oss helt enkelt bäst i olika typer av miljöer.

Ett annat intressant avsnitt är “Vad göra med en skolarbetsvägrare?” där Bo och Ulrika diskuterar möjliga lösningar för en pojke som inte gör skolarbete och där man redan gjort olika genomgripande anpassningar med klent resultat.

 

 

Förstärkt elevhälsa i Kolsva- Föreläsning UR Samtiden

 

Skärmklipp 2017-03-13 16.24.29.png

Johan Hallberg är rektor för Malmaskolan i Kolsva och har de senaste åren blivit något av en profil för förstärkt elevhälsa. På Malmaskolan var endast 80-85% behöriga till gymnasiet när skolans förändringsarbete började,  när föredraget hölls 2015 var 100% av eleverna behöriga till gymnasiet. På UR-samtiden berättar Johan om förändringsarbetet i föredraget “Förstärkt elevhälsa i Kolsva” som du hittar här. Jag har sammanställt några av huvudpunkterna i föredraget och elevhälsoarbetet för den som vill läsa.

Ett av huvudsyftena till förändringsarbetet var att rektor Johan ville förändra elevhälsan till verklig stödfunktion för lärarna. Lärarna skulle inte lämnas ensamma i sitt arbete med svåra situationer eller elever som inte nådde kunskapskraven utan de skulle få stöd i form av exempelvis konsultation, praktiskt stöd i sitt arbete och bolla tankar för att komma vidare på individ- grupp- eller klassnivå.

Vilka förändringar gjordes på Malmaskolan? 

  • Skolan började arbeta med hemmasittare genom hemundervisning. Genom hemundervisningen bygger man på relationen vilket är ett av huvudmålen med hemundervisningen.  När man fått progression i arbetet kan man flytta undervisningen från hemmet till skolan. Undervisningen sker då efter ordinarie  skoltid. Därefter kan eleven komma tillbaka till klassrummet i sin egen takt eller diskussion/utredning till särskild undervisningsgrupp kan påbörjas.
  • Mentorskapet förstärktes relationellt och i elevhälsofrågor. Mentorstiden prioriterades så att det nu finns tidsmässiga förutsättningar för att bygga goda relationer till sina mentorselever. På Malmaskolan träffar mentor sin grupp 2 dagar i veckan i 50 minuter och 3 dagar i veckan 10 minuter.
  • Ökad samverkan mellan ämneslärare så att inte alla prov/bedömningsuppgifter ligger samtidigt, t.ex. innan lov. På skolan sammanställer man ett provschema.
  • Diskussioner förs i kollegiet om alternativa sätt som eleverna kan visa sina kunskaper, finns det alternativ till skriftliga prov t.ex.
  • På skolan arbetar man med studieteknik i alla ämnen samt olika digitala och analoga hjälpmedel för att planera sina studier.
  • Lärmiljöerna undersöktes i ett främjande och förebyggande arbete. T.ex.  så åtgärdade Malmaskolan omklädningsrummen i idrotten, de inventerade och åtgärdade otrygga platser på skolan. Vidare diskuterade man också tillgängligheten pedagogiskt i klassrummen genom att analysera vad som inte fungerar för många elever samt hur man kan anpassa undervisningen för att fler ska lyckas (metodutveckling).
  • Kunskap från förskolorna samlades in så att eleverna som börjar förskoleklass skulle få en god överlämning med kontinuitet mellan övergångarna.
  •  Fritids/fritidsledarna och deras kunskaper om eleven inkluderades i elevhälsoarbetet.
  • Malmaskolan har en anställd socionom som kan arbeta med sociala frågor. Exempelvis kan den funktionen i perioder  väcka elever, åka hem och hämta elever och på andra sätt hjälpa till socialt för att få elever till skolan.
  • EHT blev medvetna/informerade om vilket förebyggande och främjande arbete som finns i skolan samt hur det bedrivs. Exempelvis arbetade en fritidsledare mot mobbning och kränkning men EHT var inte insatt  i det arbetet.
  • På Malmaskolan arbetade man för att få lärarna att känna att de är en del av elevhälsan och att elevhälsan är ett stödsystem för hela lärarkåren.
  • Elevhälsan blev värdegrundsbärare av ett salutogent synsätt, bygger på styrkor och för utvecklande samtal.
  • De gjorde slut med “vänta och se mentaliteten”. Skolan sätter in tidiga insatser i händelsekedjan redan vid tidig ålder.
  • I elevhälsoarbetet har man tränat på samarbete mellan olika professioner.
  • Generellt satsar Malmaskolan på att på olika sätt odla goda relationer mellan alla på skolan (elev/elev, lärare/lärare, lärare/elev etc.)
  • Det nya arbetssättet har inneburit att man tog bort klasskonferenserna. De gamla klasskonferenserna blev ofta en klagomur runt olika elever och inga samtal som fokuserade på att utveckla undervisningan och göra anpassningar runt elever i svårigheter.

Vägen in i elevhälsan beskrivs såhär v rektor Johan Hallberg:

Vägen in i Elevhälsan “En väg in”

  • Skolpersonalen/lärarna kan möta elevhälsan 3 gånger i veckan. Läraren bokar tid med elevhälsan  15, 30 eller 45 minuter och samtalar med de samlade professionerna om eleven. Läraren måste inte förbereda sig speciellt inför samtalet men  kan göra det. Tanken är att man “Snart och snabbt” ska få rådgöra med EHT innan situationen förvärras. Processen ska snabbt startas upp men lösningen behöver inte komma snabbt. Detta tillfälle kan även utvecklas till ett handledningstillfälle. Efter ett möte med elevhälsan får läraren alltid en återbesökstid för uppföljning av ärendet.
  • Om en lärare har en elev som inte klarat eller riskerar att inte klara ett kunskapskrav så måste läraren boka tid med EHT. Dessa möten sker efter utvecklingssamtalen på höst och vår samt efter jullov och sommarlov då de har terminsuppföljning. Det är pulsen i elevhälsoarbetet.
  • Det ska finnas en väg för läraren in i elevhälsan men massor av vägar in för eleverna. De måste kunna vända sig till den personal på skolan de har mest förtroende för som sedan tar ärendet vidare in i elevhälsan.

Johan Hallberg tar i sitt föredrag också upp hur de arbetar för att vända klasser där det inte fungerar:

Att vända en klass från kaos till ordning

Om en klass inte fungerar kommer lärarna till elevhälsan och beskriver situationen. Klassen delas då upp i små grupper om ca 3-5 elever. Varje person i elevhälsan får en grupp och de går igenom ett frågebatteri som skolan sammanställt med gruppen. Frågebatteriet innehåller frågor såsom, vad fungerar bra i klassen? Vad händer när det inte fungerar bra? Elevhälsans gruppledare träffar sin lilla grupp varje dag i 1-2 veckor och fokuserar på förändring både långsiktigt och kortsiktigt (vad kan du göra till imorgon för att det ska fungera bättre?) Styrkan ligger bl.a. i att alla i klassen är med om samtalen samtidigt, de synliggörs och får göra sina röster hörda samt utvärderar varje dag dagens arbete samt ställer upp mål för nästa dag.

 

 

 

 

 

PK-mannen utmanar normen

Skärmklipp 2017-03-13 08.03.45.png

PK-mannen gestaltas av Musse Hasselvall som i 6 program utmanar normen och ger alternativa perspektiv på norm och normalitet. De normer som bl.a. synas är mansnormen, funktionsnormen, svenskhetsnormen, heteronormen och kroppsnormen. Varje program är ca 15 minuter långt med tillhörande arbetsblad med frågor. Till serien finns en lärarhandledning med förslag på hur man kan arbeta med programmet i klassrummet, bl.a. finns ett färdigt Kahoot att använda.

Skärmklipp 2017-03-13 08.21.58.png

Såhär presenterar UR programserien “PK-mannen”:

“Musse Hasselvall gestaltar PK-mannen. Han lever i föreställningen att han är en öppen person med få fördomar. Samtidigt tillhör han på många sätt normen. Han är vit, hetero, stockholmare, medelklass, man och har inga funktionsnedsättningar. PK-mannen gör misstag i mötet med personer som på olika sätt är normbrytare och får dem att känna sig utsatta. Han gör det inte av illvilja utan som en konsekvens av att aldrig själv ha tillhört någon utsatt grupp. Syftet med serien är att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.”