Hur får vi skolan att funka för elever med NPF?

Skärmklipp 2017-05-31 22.03.01.png

I filmen “Få skolan att funka för elever med NPF” från Riksförbundet Attention diskuteras just vad man kan göra i skolan för att få elever med NPF att lyckas med sin skolgång. Vi får träffa lärare från Källbrinksskolan och ESS-gymnasiet och se hur de arbetar pedagogiskt, kollegialt och med skolledning för att skapa en NPF vänlig skola. Det är en utmaning att kunna anpassa lärmiljön utifrån eleven och samtidigt våga utmana så att eleven utvecklas utefter sina förutsättningar.

I programmet får vi bl.a följande tips:

  • Alla i organisationen ska vara utbildade i vad NPF innebär. Genom kunskapen får man förståelse för funktionsnedsättningen.
  • Kollegialt lärande där man diskuterar “huret”, svårigheter och lösningar
  • Hitta balans mellan att anpassa för eleven och att utmana.
  • Coachande samtal med eleverna.
  • Lärare behöver ha flexibilitet i sin planering så att eleven har möjlighet att komma till lärande och för att eleven kanske har andra vägar till lärande än vad läraren hade tänkt.
  • Aktivera eleven och få med eleven i diskussionen om vad eleven behöver. Eleven behöver vara delaktig i lösningen.
  • Utgå från elevens behov och det som fungerar, från styrkorna.
  • Inskrivningssamtal så att början blir så bra som möjligt. Då får lärarna tidigt reda på vilka förutsättningar som finns.
  • SOS- lådor med hjälpmedel såsom sittdynor, timetimers (klocka), stressbollar.
  • Anpassa den fysiska miljön med t.ex. ståbord, pilatesboll att sitta på, enskilda bås att sitta i.
  • Struktur och ordning och reda. Läraren skriver alltid på tavlan vilken lektion det är, vilken tid som gäller, när det är rast, vad de ska göra, hur det ska göras och varför det ska göras. Sedan finns det en slutrubrik som beskriver vad som ska göras när eleven är klar. Tydlig uppstart och tydligt avslut.
  • Checklistor, dela ut anteckningsstöd, åhörarkopior, utgå från elevernas intressen och livsvärld
  • Läraren klockar vid genomgång och använder timetimer. Berättar att jag ska prata 10 minuter och bryet när 10 minuter gått.
  • Avsättningar hela tiden fram till målet i längre arbeten där man pekar på det eleven lyckats med och hur målet ska nås.
  • Inte ha mycket som distraherar i klassrummet.
  • Varierat arbetssätt
  • Hemklassrum med tydliga klockor
  • Böckerna i klassrummet för att spara på elevernas energi och för att eleverna ska ha rätt material med sig.
  • Ledarskapet i klassrummet viktigt, dialog, lustfyllt lärande, gränssättning. Läraren är strukturen och är tydlig med vad som förväntas
  • Soffor i korridorerna, lugn färgsättning, tydliga markeringar så att salar är lätta att hitta.
  • Färgkodningssystem, t.ex. är svenskan rött på schemat, svenskmappen röd och läromedlen i svenska märkta med rött klistermärke.
  • Börja förändra utifrån skolans förutsättningar och gör den man kan.

 

En liten film om autism

Amazing things happen har gjort en liten film för att öka kunskapen om autism i samhället generellt men särskilt hos skolpersonal och föräldrar. Filmen är ca 5 minuter lång men innehåller trots det lilla formatet ändå en hel del träffande beskrivningar om hur det kan vara att ha autism.

Frågeställningar som kan diskuteras i anslutning till filmen i arbetslaget:

  • Hur har vi ljud- och ljusanpassat i vår skola för elever som är ljud- och/eller ljuskänsliga?
  • Vilka lugna platser kan elever återhämta sig på?
  • På vilka sätt kan vi på skolan stötta upp den sociala förmågan vid lunch och rast?
  • Hur kan vi se att en elev behöver hjälp?
  • Hur kan vi underlätta för en elev att be om hjälp?

 

Ytterligare en film om Autismspektrumtillstånd 

Här kan du se en film från Riksförbundet Attention som i korthet förklarar ytterligare om vad ASD/AST är, filmen är ca 7 minuter lång.

NPF- Podden

Skärmklipp 2017-03-14 17.32.07.pngSkärmklipp 2017-03-14 17.32.52.png

UR står bakom NPF-podden där psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo diskuterar och handleder utifrån ett NPF-perspektiv. Varje program är ca 15 minuter långt och behandlar en frågeställning. Säsong 1 innehåller 10 program och nu är det klart att det även blir en säsong 2.NPF-podden hittar du här.

Ett avsnitt jag vill rekommendera är “Inreda och anpassa klassrummet” där man pratar om hur fysiskt tillgängliga lärmiljöer kan se ut. I programmet tar Bo och Ulrika  upp t.ex. vikten av struktur, flexibilitet, att man nyttjar hela skolans lokaler samt att målet i sig inte ska vara att alla är i samma klassrum. En tillgänglig, fysisk lärmiljö är en flexibel miljö där man tar hänsyn till alla elevers olika behov. Ingen miljö står därför över någon annan, vi lär oss helt enkelt bäst i olika typer av miljöer.

Ett annat intressant avsnitt är “Vad göra med en skolarbetsvägrare?” där Bo och Ulrika diskuterar möjliga lösningar för en pojke som inte gör skolarbete och där man redan gjort olika genomgripande anpassningar med klent resultat.

 

 

Studiepaket NPF

Skärmklipp 2016-01-19 19.48.26

SPSM har ett studiepaket om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som vänder sig till lärare och skolpersonal. Studiepaketet är ett sätt för lärare att få mer kunskap och förståelse för NPF samt en ökad inblick i hur svårigheterna kan yttra sig i skolmiljön. Förutom detta riktar man även fokus mot vilka anpassningar i lärmiljöerna som kan vara gynnsamma för denna heterogena grupp elever. Även om paketet handlar om NPF så är innehållet användbart för alla elever som har svårigheter inom de kluster som utgör en neuropsykiatrisk diagnos.

Detta är ett gediget studiepaket i sitt basutförande och om man vill så finns det möjlighet att ytterligare fördjupa sig i extramaterialet till de fem momenten. De fem momenten behandlar egen- och föräldraperspektiv, perception och kognition, pedagogiska strategier, problemskapande situationer och tillgänglig lärmiljö.    Skärmklipp 2016-01-13 18.30.59

UDL som en Game Changer

Skärmklipp 2015-10-06 14.06.30

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Universal Design for Learning här och här. I detta inlägg vill jag passa på att tipsa om “UDL series” , det är en serie på tre avsnitt med tillhörande powerpoints och arbetsmaterial som ska hjälpa lärare, rektorer och beslutsfattare att förstå UDL i teori och praktik. Det finns tre avsnitt som heter Explore (15 min) , Implement (17 min) och Lead (1h). I det sista avsnittet fördjupas kunskaperna runt UDL:s principer utifrån ett exempel ur musikens värld.

Dessa filmer passar utmärkt att använda som fortbildning i kollegiet. De är utformade för att engagera och ge upphov till reflektion och diskussion, bl.a. genom att de stannar upp filmerna ett par gånger och ger tittaren chans att reflektera över frågeställningar som hör till avsnittet. Jag rekommenderar att man tillsammans tittar på alla tre filmer på sin skola då UDL är en process som kan utföras på olika sätt och inget färdigt koncept.

Det första avsnittet “Explore” handlar om learner variability. Avsnittet tar upp vikten av att eleverna behöver valfrihet att inhämta kunskap på olika sätt då de är olika. Trots olikheterna så finns ändå en systematik i hur elever lär sig och det är de likheterna (universala) som vi ska använda oss utav. Det är viktigt att vi lärare förstår hur den systematiken fungerar och att vi använder oss av olika sätt att undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och nå goda resultat. När läraren tillämpar UDL är det ett sätt att ta hänsyn till alla tänkbara hinder i klassrummet kanske t.o.m. utan att veta exakt om de finns såsom t.ex. i början när man undervisar en ny klass. UDL förespråkar vikten av att ligga före och planera undervisningen så att den passar elever med olika tänkbara  behov som sannolikt finns i klassrummet. När man lär känna gruppen kanske man upptäcker ytterligare behov och kan justera undervisningen allteftersom. Genom UDL tillämpar man systematiskt en metod och slipper på så sätt anpassa undervisningen till varje enskild individ allteftersom man upptäcker hinder i undervisningen. Individualiserinen är inbyggd i systemet.

Skärmklipp 2015-10-06 14.08.37

Ett exempel på detta är att vi i en klass på 30 personer sannolikt har elever som har svårt med ljud, tycker det är läskigt att tala inför en stor grupp, har svårt att sitta still länge, har svårt med uppmärksamhet/ koncentration, tycker om att titta på film, helst vill lyssna på ljudbok, behöver ta paus ofta osv. Om vi redan i början antar att dessa behov finns och anpassar undervisningen efter dem så kommer sannolikheten öka för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen från början. Genom att göra undervisningen mer tillgänglig i allmänhet så lyfter vi även fokus från det enskilda barnets svårigheter till hur vi kan undanröja hinder på gruppnivå.

Jag tycker att är UDL är ett strukturerat sätt att sätta tillgängligt lärande i fokus och ett sätt att sträva efter att undervisa för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kanske är det ett verktyg för din skola när det gäller att omsätta teori till praktik.

 

 

 

Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning

Skärmklipp 2015-09-27 19.47.50

“Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning”, är en publikation från Skolverket som sammanställer forskning, utvärderingar och inspektion från 1994-2014. En kunskapsöversikt helt enkelt.

Den här publikationen är en liten skrift med stor betydelse för skolor som ska arbeta för en tillgänglig utbildning för alla. För den som arbetar i grund- och gymnasieskolan är kapitel 1 och 3 mest intressanta. I skriftens inledning tas den aktuella lagstiftningen upp för området, man går igenom vad som gäller för utredning, särskilt stöd och åtgärdsprogram, anpassad studiegång, historisk tillbakablick, delaktighetens innebörd, elevassistenter m.m.

Kapitel 3 tar bl.a. upp framgångsfaktorer för likvärdig undervisning för elever med funktionsnedsättning, neuropsykiatriska diagnoser och vad som krävs för att inkludering ska lyckas.

Skriften lämpar sig väl som utgångspunkt i arbetet för tillgänglig utbildning. Man kan använda Alm och Nilholms sammanfattande sex punkter för lärares arbetssätt på s. 97 som stöd när man ska konkretisera lärarnas arbetssätt för en tillgänglig utbildning. Man kan också inventera hur just den egna skolan står sig mot framgångsfaktorerna som identifierats för likvärdig utbildning för elever med funktionsnedsättning.

Du hittar publikationen här

AD/HD och våra lärmiljöer

Skärmklipp 2015-09-18 20.24.17Skärmklipp 2015-09-18 20.25.33

Man skulle kunna säga att AD/HD är ett kluster av symptom av funktionella särdrag som kan vara förenade med en ogynnsam utveckling och framtid i dagens samhälle. AD/HD symtom har alltid funnits men i dag är dessa egenskaper oönskade och problematiska i skolan, hur kommer det sig egentligen? Är ökad medicinering för så många barn lösningen? Vad är egentligen kärnan i problematiken, är det barnens hjärnor som bär på skulden och som ska behandlas kemiskt för att fungera såsom de flesta andra barns hjärnor? Behöver alla barn medicineras som får diagnosen? Har medicinen en positiv effekt på studieresultaten? Frågorna hopar sig och det finns knappast några enkla svar.

AD/HD står för Attention deficit disorder hyperactivity och är ett kluster av symptom, diagnosen ställs utifrån dessa kriterier som reviderats något i den senaste diagnosmanualen DSM-5. Diagnos AD/HD ställs utifrån en subjektiv bedömning av det underlag man har utifrån diagnoskriterierna. Det finns alltså inga blodprover, laboratorieundersökningar, hjärnröntgen eller neuropsykologiska tester att använda för att kunna ställa säker diagnos.

Orsaken till AD/HD är omdebatterad, det handlar framför allt om graden av arv och miljö, biologiska och psykosociala faktorer som debatteras. Forskarna är inte heller ense om i vilken utsträckning medicinering bör ske och hur många som egentligen blir hjälpta av medicinen. Enligt en rapport SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) gjort på uppdrag av Socialstyrelsen och Läkemedelsverket visar studier att effekterna av AD/HD medicinering endast återfinns under sex månaders behandling.

Under de senaste veckorna har AD/HD debatterats flitigt i media, kanske särskilt p.g.a. Vetenskapsradion i P1:s granskning i “ADHD och pillerboomen“. Antalet personer som får AD/HD diagnos har ökat med 500% se senaste 10 åren och medicinering har blivit en standardbehandling allt längre ner i åldrarna. Medicinerna som ges är centralstimulerande och kan ge ett antal biverkningar såsom aptitlöshet, sömnproblem, huvudvärk, magont, illamående, tillväxthämningar, högt blodtryck, depression, ångest och en känsla av att inte känna igen sin egen personlighet. Forskningen om hur dessa mediciner påverkar barn och vuxna i ett längre perspektiv är bristfällig och vi vet inte om det finns risker med en långvarig medicinering. Därför ska medicinering endast tas till när alla andra förändringar vidtagits som kan ge symptomlindring. Dessa förändringar kan vara kostomställning, ökad fysisk aktivitet, tydliga yttre och inre ramar, samt fysiska, sociala och pedagogiska anpassningar i skolan.

Det har konstaterats att AD/HD-symtom uppträder mer sällan under strukturerade förhållanden, i nya, intressanta situationer, när personen är engagerad i något, under en-till-en situationer, vid vuxenmedverkan/tillsyn och vid frekventa, direkta belöningar. Oftare uppträder AD/HD- symtom under ostrukturerade förhållanden, vid repetitiva aktiviteter, när personen upplever situationen som tråkig, vid många störmoment, vid minimal tillsyn, vid mental koncentration och långsiktiga, abstrakta mål.

Som lärare kan det vara svårt att förhålla sig till någonting som ter sig så oklart och det kan vara svårt för oss att ta ställning till olika medicinska rapporter och avgöra när och om  en elev ska medicineras eller inte. Man kan fråga sig om det verkligen är rätt när lärare uppmuntrar till medicinering vid samtal med elever och föräldrar. Är det inte läkarnas sak att besluta om i samråd med familjen?

Lärare är experter på pedagogik och lärmiljöer och kanske är det där vi ska lägga vår energi och omsorg? Vore det inte bra om all personal på varje skola  tillsammans skulle kunna fundera över vad man kan göra för att möta de svårigheter som finns inom AD/HD klustret med de resurser som finns? Sedan kan man även specificera vilka ytterligare resurser som behövs för att kunna göra ytterligare anpassningar. Vi skulle kunna läsa diagnoskriterierna och koppla svårigheterna till strategier och lösningar som kan hjälpa många elever och inte bara de som uppfyller tillräckligt många kriterier för att få diagnosen. Istället för att tidigt prata om medicin kan vi föra pågående samtal om vilka anpassningar som kan göras, utvärdera dem och fundera på vad som ytterligare kan göras. Helt enkelt ett systematiskt kvalitetsarbete med AD/HD i fokus.

Här kan du läsa mer: 

Jag har tidigare skrivit om AD/HD vilket du kan läsa här.

Behandlingsmetoder vid adhd – de tio viktigaste kunskapsluckorna läs mer här

ADHD – diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet läs mer här

Jakob Lindén berättar om sina svårigheter och möjligheter

Skärmklipp 2015-09-01 19.09.05

“Misslyckas man får man försöka igen” 

Igår bjöd anhörigföreningen i Vallentuna in Jakob Lindén för att berätta om sitt liv. Jakob vet hur det är att leva med ett annorlunda funktionssätt och har fått uppleva både utanförskap och innanförskap. Vi som lyssnade på föreläsningen fick följa med på Jakobs resa och vad det innebär för honom att leva med Autism och ADHD. Jacobs skolgång har gått upp och ner, ibland har det fungerat bra men han har också mött oförstående vuxna som behandlat honom illa och blivit svårt mobbad av andra elever. Mobbingen, svårigheterna och utanförskapet drev honom att ta till alkohol och droger men med hjälp och stöd från samhället och framför allt kärleken och stödet från sin familj har han idag ett annat liv. Idag pluggar han till socionom på Umeå Universitet och berättar sin historia för att hjälpa andra.

I början hade Jakob svårt att acceptera sin diagnos då han tyckte att den förknippades med sjukdom och det var inget fel på honom. Så småningom insåg han att det fanns fördelar med hans sätt att fungera också och då kändes det genast mycket bättre. Han kunde genom acceptans lättare hitta strategier för att kunna lyckas då han lärde sig mer om hur han själv fungerade.

En sak som jag tar med mig från föreläsningen är nyckelord som Jakob tycker har varit viktiga för honom. De nyckelorden är struktur, hopp, möjligheter, goda förebilder, fokusera på det positiva, synlig närvaro i skolan (på ett positivt sätt), positivt närvarosystem, kärlek och stöd från sin familj. Jakob har också fått en hel del stöd i olika föreningar vilket hjälpt honom vidare i livet.

Hjälpmedel som hjälper honom idag är att han får anteckningshjälp via universitetet, arbetar med lappsystem och begrepp. Han måste alltid påminna sig om att tänka på konsekvenserna av sina beslut. Under tentor får han skriva på dator och får förlängd provtid. Det är viktigt för honom att få tydlig information nedskriven på ett papper. En annan sak som hjälper honom i vardagen är en regelbunden samtalskontakt. Till sist är almanackan ett sätt för honom att få struktur på sina dagar, veckor och månader och komma ihåg saker. SMS påminnelser kan också vara bra.

Skärmklipp 2015-09-01 19.32.44

Jakob har listat de fördelar han upplever med sitt sätt att fungera.

  • Om jag brinner för något gör jag det till 100%. Naturligtvis utifrån min förmåga och utifrån mina förutsättningar.
  • Det finns resurser och det finns hjälp att få.
  • När jag vet att jag har en diagnos ökar medvetenheten, vilket bidrar till att jag samtidigtsom jag ser mina positiva egenskaper också kan utveckla en hel del.
  • Min impulsivitet gör att jag lägger mycket fokus på det som jag tycker är viktigt. Men som sedan kan generera i något oerhört stort.

Nackdelarna beskriver han såhär:

  • Ibland har vuxna och andra människor inte förstått hur jag tänker. Vissa har till och med som jag tolkat det, vägrat att sätta sig in i mitt perspektiv.
  • Det kan vara frustrerande att leta efter en tändare i flera timmar. Än mer enerverande (tröttsamt) när jag till slut inser att jag inte hittar. Skulle du leta efter en tändare i 2-6 timmar?
  • Andra människor väljer att döma mig som “sjuk”, “farlig” eller “oempatisk”. Istället för att se mig som människan Jakob Lindén.
  • Det händer att jag lägger för mycket fokus på en sak (för mig det viktigaste). Vilket gör att helheten begränsas.
  • Jag kan ha svårt att läsa av sociala signaler, vilket kan generera i att jag uppfattas som otrevlig. Men egentligen kanske jag är trevlig. Därför är det viktigt att man vågar fråga.

Övrigt

Jakobs blogg hittar du här.

 

 

Temple Grandin- ett filmtips i regnet

Sommaren har kanske inte visat sin soligaste sida ännu och då kan man passa på att titta på film. Temple Grandin är en film från 2010 som handlar om Temple Grandin, en kvinna med autism som kämpade sig igenom skolan för att bli en framgångsrik vetenskapsman och djurrättsaktivist. 

Temple Grandin är professor vid Colorado State University. Hon forskar i djurs beteenden och har doktorerat i veterinärvetenskap. 2009 blev hon hedersdoktor på SLU i Uppsala men det är bara en i raden av hedersutmärkelser, 2010 utnämndes hon t.ex. i Time magazine i  som en av de 100 mest inflytelserika människorna i världen inom kategorin “heroes”.

Hon tror själv att hon lyckats så bra i sitt arbete med djuren tack vare sitt annorlunda sätt att tänka, för hon säger att hon tänker som djur gör, nämligen i bilder och genom sinnesintryck såsom ljud, lukter, och beröring. För henne är språket sekundärt och hon började själv inte prata förrän i fyraårsåldern.Temple Grandin är autistisk och har även föreläst och skrivit böcker om hur det är att leva med autism.

I artikeln “Hon förstår hur kor tänker” ur tidningen “Forskning och framsteg” 2006-07-01 kan du läsa mer om Temple Grandin och hennes arbete.

Se Temple Grandin föreläsa här:

Temple Grandin: “The Autistic Brain”  . 

TED  “Världen behöver alla sorters hjärnor”

Här kan du se en dokumentär om Temple Grandin

Dr. Temple Grandin – The Woman who thinks like a Cow