Boktips “Konsten att fejka arabiska”

Skärmklipp 2017-08-27 09.07.00.png

”En del av mig dog. En annan del började äntligen, äntligen leva.”

Autismspektrumtillstånd  visar sig på olika sätt hos olika personer, det finns ingen schablon som passar in på alla. Lina var hela 32 år när hon fick sin diagnos AST trots att hon slussats runt i sjukvården sedan tonårstiden. Det här är berättelsen om Lina som trots tvång, ångest och anorexia presterade på topp i skolan. Lina berättar om ett ständigt utanförskap och hur hon fejkar för att passa in. Fejkandet har ett pris men det visar hon inte utåt, utåt är ytan polerad, inuti kaos.

Detta är en viktig berättelse för alla som vill förstå mer om hur det kan vara att leva med AST. Kombinationen av styrka och skörhet kan vara svår att förstå och därför är det viktigt för exempelvis skolpersonal att försöka förstå autismens paradoxala natur. Hur kan man skriva fantastiska texter och sedan inte kunna borsta tänderna? Få A på matteprov men inte alls kunna bedöma tid? Ojämnheten i förmågorna kan för omvärlden vara ologisk och därför riskerar den att inte tas på allvar. För personer med AST kan denna okunskap vara förödande och på sikt resultera i utmattning och stort lidande. Att leva med ojämna förmågor är svårt och därför behöver personer med autism förståelse och hjälp med att få vardagen som helhet att fungera.

Denna bok kan varmt rekommenderas att läsa eller lyssna på.

Advertisements

Startblock för tydlig lektionsstruktur

Skärmklipp 2017-03-07 16.15.31.png

Det är lätt att glömma bort hur flexibel en elev behöver vara på högstadiet varje dag. Många gånger per dag byter eleven ämne, sal, böcker, grupp och lärare vilket är en ständig omställning. Efter varje omställning ska det fokuseras på nytt och eleven ska förhålla sig till den nya läraren och till det nya ämnet. För att hjälpa eleverna med dessa övergångar kan man i skolan arbeta med gemensamma lektionsstrukturer och s.k startblock.

Ett startblock innehåller någon form av kortare uppgift (ca 5 minuter) som eleverna ska börja med så fort de kommit in i klassrummet. Uppgiften ska stå på tavlan och får gärna knyta an till föregående lektion. För eleverna blir det en trygghet att alltid veta vad de ska göra när de kommit in i lektionssalen och uppgiften hjälper till att fokusera på arbetet i lektionssalen. När man gått igenom uppgiften går man igenom övrig lektionsinformation samt kan ha genomgångar vid behov.

Lektionsinformationen i startblocken kan i variera något men ofta innehåller startblocket förutom en uppgift visuell och auditiv information om:

Tid:  När börjar och slutar lektionen

Lektionens mål

Lektionens syfte: Varför är detta viktigt? Varför gör vi detta?

Vilka delmoment som ska göras/gås igenom under lektionen

Läxa 

En strukturerad, tydlig och engagerande lektionsstart är viktigt för arbetsro i klassrummet. Strukturen skapar trygghet och förutsägbarhet vilket är bra för alla elever och en absolut nödvändighet för en del. Tydliggörande av lektionens syfte och mål stärker engagemang och motivation samt skapar en tydlig yttre ram. Om eleven missar delar av den auditiva genomgången så finns all information om lektionen även projicerad på tavlan i skriftlig form.

Genom att läraren lyfter fram lektionens mål är det lätt att stämma av vid lektionens slut om målet är nått. Här kan man med fördel använda någon form av exit ticket för att eleven ska kunna göra en självvärdering i förhållande till mål och syfte.

Skärmklipp 2017-03-07 17.13.45.png

Skolpojkarna UR

Skärmklipp 2016-11-02 16.18.19.png

“Skolpojkarna” är UR:s nya serie i åtta delar. Vi får följa fyra killar i åk 9 för att få en djupare förståelse för skillnaderna i betyg och Pisa resultat mellan killar och tjejer. Du hittar serien här

I denna serie möter vi inte bara fyra killar som kämpar med motivation, skolarbete, beteende och att vara tonåringar utan vi får också möta lärarnas arbete och samarbete i och utanför klassrummen. Under de två första avsnitten som sänts hittills får vi bevittna lektioner, elevsamtal, motivationsarbete, arbetslagsmöten, kampen om ledarskapet i klassrummet och det viktiga relationsskapandet mellan lärare och elev. Det finns många olika lösningar och man kan ser tydligt att vissa strategier är mer framgångsrika än andra samt att det går att lösa en situation på olika sätt.

Precis som i verkligheten är alla olika, eleverna är olika, lärarna är olika, personalen har olika värderingar, samtalsstrategier, ledaregenskaper, syn på regler och undervisning. I serien är det bakomliggande temat vad som ligger till grund för elevresultaten men det är också intressant att studera samtalstekniker, undervisning och möten som den fluga i klassrummet som man så sällan får vara. Det kommer bli intressant att se återstående sex avsnitt för att se hur det går för killarna samt hur lärarna och skolan utvecklas under året.

Efter dessa två första program finns en rad olika frågor att reflektera över, jag tänkte på dessa:

  • Varför skiljer sig skolresultaten så markant åt mellan flickor och pojkar? Vilken forskning finns? Vad tror du?
  • Var finner lågpresterande pojkar sin motivation till skolarbete? Vad visas i programmet?
  • Hur arbetar lärarna i programmet med elevsamtal? Vilka strategier har de? Finns det andra strategier som du tror kan vara framgångsrika?
  • Hur arbetar lärarna i programmen relationsskapande?
  • Vilka för- och nackdelar finns det med att lärarna “gör olika” (se avsnitt 2)?
  • Vad karaktäriserar en skicklig lärare?

 

 

 

Engelska utifrån UDL- ett praktiskt exempel

Här kommer jag att ge exempel på hur man som ämneslärare kan använda några delar av UDL-ramverket för att göra undervisningen mer tillgänglig. Man använder aldrig hela ramverket på en gång utan koncentrerar sig på några riktlinjer/checkpoints i taget för att ramverket ska bli hanterbart. Med tiden så införlivas automatiskt ett förhållningssätt där man tar hänsyn till alltfler huvudprinciper, riktlinjer och checkpoints i UDL-ramverket.

I veckan kommer jag i engelskan att arbeta med Michelle Obamas fantastiska tal i New Hampshire. För att göra undervisningen mer tillgänglig så finns det några enkla knep att ta till. Här exemplifierar jag hur jag använder mig av UDL- ramverket i vardagen. Här hittar du uppgiften som jag lagt ut till eleverna i Classroom : https://docs.google.com/document/d/1oG5Ka0NMYwML6FLVF9ecbT-vgJ5YmeAHK9LoerhavQE/edit

I UDL ramverket finns en huvudprincip om engagemang där jag försökt möta några behov i riktlinjerna, 7: Provide options for recruiting interest och 8: Provide options for sustaining effort and persistence. Mina elever intresserar sig för det amerikanska presidentvalet och jämställdhetsfrågor därför kommer detta tal med stor säkerhet att engagera eleverna. Ämnet är också högaktuellt och relevant i samhällsdebatten (7.2 Optimize relevance, value, and authenticity). För att eleverna ska orka med uppgiften behöver den vara tydlig, ha tydliga mål och sättas in i en kontext (8.1 Heighten salience of goals and objectives, 3.1 Activate or supply background knowledge). Uppgiften är flexibelt utformad för att kunna arbetas med enskilt eller i grupp (7.1 Optimize individual choice and autonomy). Jag arbetar i en undervisningsgrupp med elever där dagsformen spelar stor roll därför är det viktigt att uppgiften är flexibel och kan utföras enskilt eller i grupp.  En del av att öka engagemanget hos eleverna ligger ofta i samarbete och att skapa en gemenskap i gruppen (8.3 Foster collaboration and community).

När det gäller huvudprincipen representation är det viktigt att tänka på uppgiftens tillgänglighet. Jag har valt att ge eleverna tillgång till en transkribering av talet för de elever som även vill läsa talet (1.2 Offer alternatives for auditory information).

För de elever som behöver textning på svenska, engelska eller annat språk är det väldigt användbart att visa talet på youtube. Med hjälp av automatisk översättning kan man ha textning på nästan alla olika språk, t.ex. arabiska, engelska, svenska, spanska osv. Översättningarna är inte perfekta med de hjälper elever med olika språklig bakgrund att hänga med i kontexten (2.4 Promote understanding across languages).

På hjulet längst ner på klippet kan man välja undertexter samt översätt automatiskt sedan väljer man språk. Visst är det bra att man till och med kan översätta till arabiska och persiska så att nyanlända också kan tillgodogöra sig materialet och ta del av undervisningen? 

Skärmklipp 2016-10-16 08.46.23.pngSkärmklipp 2016-10-16 08.47.00.png

Skärmklipp 2016-10-16 08.48.24.png

Det som hjälper mig när jag planerar med UDL-ramverket är att det synliggör på vilket/vilka sätt min undervisning är tillgänglig utefter lektionens mål. Det blir också tydligt vad jag inte arbetar med i olika moment. Här har jag t.ex. inte prioriterat att arbeta med begrepp och glosor i någon större omfattning (2.1 Clarify vocabulary and symbols) även om det finns med som en liten del i uppgiften. Man gör inte alltid allting men UDL-ramverket hjälper mig att navigera mot målen så att alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

 

 

Lite tips på verktyg att använda i undervisningen

Blogginläggen har varit sparsmakade för det är så mycket som ska hinnas med i livet. Så kommer det fortsätta vara men då och då kommer det något nytt när andan och lusten att dela med sig faller på.

Skärmklipp 2016-09-13 16.11.30.png

Först vill jag tipsa om en rolig sida som heter Akinator som med fördel kan användas i språkundervisningen då den finns på många olika språk, engelska, tyska, franska, spanska och italienska för att nämna några. Spelaren skriver in sin ålder och börjar med att tänka på en fiktiv eller verklig person, sedan ska Akinator gissa vem det är genom att ställa frågor till eleven.  Eleverna får lära sig många nya ord när de ska svara på frågorna och blir ofta väldigt engagerade för Akinator är en jäkel på att gissa rätt 🙂 Efter ett tag blir det en sport att göra det så svårt som möjligt för Akinator.

Skärmklipp 2016-09-12 07.33.32.png

Tips nummer två är verktyget EDpuzzle som är ganska likt Zaption som tråkigt nog stänger ner denna månad. Du skapar enkelt ett konto i Edpuzzle och sedan hämtar du hem en film som du vill bearbeta, exempelvis från youtube. I Edpuzzle kan du ställa frågor under filmen som eleverna ska svara på, klippa och kommentera filmen helt eller delvis. En annan bra sak är att man kan exportera filmen direkt till Classroom om man använder sig av GAFE. Här kan du se exempel på hur det funkar:

 

 

 

 

 

Arbetsminnesträning som insats i skolan

Skärmklipp 2016-03-14 17.09.49

En ny studie vid Mittuniversitetet har visat att metakognitiv träning är väsentligt för att förbättra arbetsminnet. Elever som genomgår arbetsminnesträning och samtidigt övar sina strategier för tänkande och lärande förbättrar sitt arbetsminne medan elever som endast får arbetsminnesträning inte visar någon ökning av arbetsminnet. Psykolog Petri Partanens studie visade även att arbetsminnesträning inte hade effekter på huvudräkning eller läs- och skrivförmåga.

Arbetsminne, d.v.s. förmågan att hålla information i huvudet samtidigt som man bearbetar den, är åtråvärd i dagens moderna samhälle. Ju bättre arbetsminne desto bättre förutsättningar har vi för att planera livet hemma och på jobbet. Arbetsminnet hjälper också till vid läsning, skrivning och räkning och är centralt vid all nyinlärning.

Denna vetskap har många skolor uppmärksammat och idag har arbetsminnesträning blivit en allt vanligare stödåtgärd i Sveriges skolor trots det oklara evidensläget. Arbetsminnesträning i skolan sker ofta i form av dataprogrammet Robomemo som är ett krävande program att ta sig igenom. Träningen pågår ca 45 minuter om dagen under flera veckors tid. Tanken med arbetsminnesträningen är att eleven ska generalisera framgångarna i dataprogrammmet till andra situationer i skolan och i livet. Tidigare forskning går isär och det finns inget entydigt stöd för att träningsprogrammen ger framgång inom andra områden. Vissa forskare menar att metoden trots allt kan hjälpa individer med uthållighet samt att hålla fokus medan andra är tveksamma.

Dessa nya resultat ger en tydlig indikation på att arbetsminnesträning som stödmetod måste utvecklas innan man använder den som en evidensbaserad insats i skolan. HÄR hittar du hela studien “Metacognitive Strategy Training Adds to the Effects of Working Memory Training in Children with Special Educational Needs

Petri Partanen disputerar i vår med en avhandling om utrednings- och stödinsatser för barn i behov av stöd. Det ska bli spännande att läsa avhandlingen!

 

Studiepaket NPF

Skärmklipp 2016-01-19 19.48.26

SPSM har ett studiepaket om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som vänder sig till lärare och skolpersonal. Studiepaketet är ett sätt för lärare att få mer kunskap och förståelse för NPF samt en ökad inblick i hur svårigheterna kan yttra sig i skolmiljön. Förutom detta riktar man även fokus mot vilka anpassningar i lärmiljöerna som kan vara gynnsamma för denna heterogena grupp elever. Även om paketet handlar om NPF så är innehållet användbart för alla elever som har svårigheter inom de kluster som utgör en neuropsykiatrisk diagnos.

Detta är ett gediget studiepaket i sitt basutförande och om man vill så finns det möjlighet att ytterligare fördjupa sig i extramaterialet till de fem momenten. De fem momenten behandlar egen- och föräldraperspektiv, perception och kognition, pedagogiska strategier, problemskapande situationer och tillgänglig lärmiljö.    Skärmklipp 2016-01-13 18.30.59

Språkutvecklande arbetssätt /Checklista

Skärmklipp 2015-11-24 10.45.34

Har du använt Skolverkets checklista för ett språkutvecklande arbetsområde?

Att arbeta språkutvecklande i alla ämnen är en vinst för alla elever och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska. Många elever har svårt att tillägna sig ett formellt skolspråk och har inte tillräcklig begreppsförståelse för att tillgodogöra sig faktatexter och muntliga föreläsningar på egen hand. Om du som lärare arbetar språkutvecklande så ger du fler elever möjligheter att tillägna sig ett formellt språk som de kan använda genom hela livet. Man kan säga att språket är nyckeln till att inhämta, bearbeta och kunna återge kunskap.

På Skolverkets hemsida finns mycket bra material när det gäller att arbeta språkutvecklande, en del av det materialet har jag tagit upp i bloggen tidigare och du kan läsa om det här. En sak som jag gillar är checklistor, de är behändiga och hjälper mig att fokusera på det som är viktigt. Den språkutvecklande checklistan från Skolverket hittar du här.

Skärmklipp 2015-11-24 10.35.18

Gå in på Skolverkets sida om du vill komma igång med språkutvecklande arbete i arbetslaget, här hittar du sidan.

 

Skapa en ny vana?

Skärmklipp 2015-11-12 09.36.24

Enligt en studie från Phillippa Lally  tar det i snitt 66 dagar att skapa en ny vana. Enklare vanor såsom att dricka ett extra glas vatten eller att äta en extra frukt om dagen tog bara 18 dagar att implementera medan större förändringar i livsstilen såsom träning ibland krävde upp till 254 dagar.

Ett annat intressant resultat i Lallys studie var att det inte gör så mycket i långa loppet om man glömmer, inte orkar eller missar sin nya vana någon gång ibland. Det handlar bara om att vara tillräckligt motiverad för att återvända till den goda vanan igen. Däremot så fanns det personer i studien som inte klarade av att forma en ny vana p.g.a. för liten uthållighet.

Det som jag tycker är särskilt intressant är att genomsnittstiden för att skapa en vana är längre än de ca 28 dagar som påvisats i andra studier. Det kräver med andra ord en hel del uthållighet för att skapa nya vanor. För att en individ ska förändra ett beteende måste det kännas belönande för individen som ska förändra sig, man måste då koppla det nya beteendet till någon form av belöning.

Vad har då denna studie med skolan att göra? I skolan vill vi att eleverna ska skapa goda rutiner och studievanor, där kan denna typ av studier hjälpa oss. Om vi vet att enklare vanor går snabbare och lättare att införliva så kanske vi måste arbeta mer med att bryta ner mål i konkreta små enkla delmål. Vi behöver också förstå att människor är olika och behöver olika belöningar för att orka fortsätta. Så för att våra elever ska införliva nya vanor så behöver vi rimligtvis veta vad som är belönande nog för att få igång och upprätthålla förändringsprocessen. Denna uppgift är svår och stor men fundamental om man vill att alla elever ska utvecklas och lyckas i skolan.

 

 

  • Lally, P., van Jaarsveld, Cornelia H. M, Potts, H. W. W., & Wardle, J. (2010). How are habits formed: Modelling habit formation in the real world. European Journal of Social Psychology, 40(6), 998-1009. doi:10.1002/ejsp.674