Engelska utifrån UDL- ett praktiskt exempel

Här kommer jag att ge exempel på hur man som ämneslärare kan använda några delar av UDL-ramverket för att göra undervisningen mer tillgänglig. Man använder aldrig hela ramverket på en gång utan koncentrerar sig på några riktlinjer/checkpoints i taget för att ramverket ska bli hanterbart. Med tiden så införlivas automatiskt ett förhållningssätt där man tar hänsyn till alltfler huvudprinciper, riktlinjer och checkpoints i UDL-ramverket.

I veckan kommer jag i engelskan att arbeta med Michelle Obamas fantastiska tal i New Hampshire. För att göra undervisningen mer tillgänglig så finns det några enkla knep att ta till. Här exemplifierar jag hur jag använder mig av UDL- ramverket i vardagen. Här hittar du uppgiften som jag lagt ut till eleverna i Classroom : https://docs.google.com/document/d/1oG5Ka0NMYwML6FLVF9ecbT-vgJ5YmeAHK9LoerhavQE/edit

I UDL ramverket finns en huvudprincip om engagemang där jag försökt möta några behov i riktlinjerna, 7: Provide options for recruiting interest och 8: Provide options for sustaining effort and persistence. Mina elever intresserar sig för det amerikanska presidentvalet och jämställdhetsfrågor därför kommer detta tal med stor säkerhet att engagera eleverna. Ämnet är också högaktuellt och relevant i samhällsdebatten (7.2 Optimize relevance, value, and authenticity). För att eleverna ska orka med uppgiften behöver den vara tydlig, ha tydliga mål och sättas in i en kontext (8.1 Heighten salience of goals and objectives, 3.1 Activate or supply background knowledge). Uppgiften är flexibelt utformad för att kunna arbetas med enskilt eller i grupp (7.1 Optimize individual choice and autonomy). Jag arbetar i en undervisningsgrupp med elever där dagsformen spelar stor roll därför är det viktigt att uppgiften är flexibel och kan utföras enskilt eller i grupp.  En del av att öka engagemanget hos eleverna ligger ofta i samarbete och att skapa en gemenskap i gruppen (8.3 Foster collaboration and community).

När det gäller huvudprincipen representation är det viktigt att tänka på uppgiftens tillgänglighet. Jag har valt att ge eleverna tillgång till en transkribering av talet för de elever som även vill läsa talet (1.2 Offer alternatives for auditory information).

För de elever som behöver textning på svenska, engelska eller annat språk är det väldigt användbart att visa talet på youtube. Med hjälp av automatisk översättning kan man ha textning på nästan alla olika språk, t.ex. arabiska, engelska, svenska, spanska osv. Översättningarna är inte perfekta med de hjälper elever med olika språklig bakgrund att hänga med i kontexten (2.4 Promote understanding across languages).

På hjulet längst ner på klippet kan man välja undertexter samt översätt automatiskt sedan väljer man språk. Visst är det bra att man till och med kan översätta till arabiska och persiska så att nyanlända också kan tillgodogöra sig materialet och ta del av undervisningen? 

Skärmklipp 2016-10-16 08.46.23.pngSkärmklipp 2016-10-16 08.47.00.png

Skärmklipp 2016-10-16 08.48.24.png

Det som hjälper mig när jag planerar med UDL-ramverket är att det synliggör på vilket/vilka sätt min undervisning är tillgänglig utefter lektionens mål. Det blir också tydligt vad jag inte arbetar med i olika moment. Här har jag t.ex. inte prioriterat att arbeta med begrepp och glosor i någon större omfattning (2.1 Clarify vocabulary and symbols) även om det finns med som en liten del i uppgiften. Man gör inte alltid allting men UDL-ramverket hjälper mig att navigera mot målen så att alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen.

 

 

Lite tips på verktyg att använda i undervisningen

Blogginläggen har varit sparsmakade för det är så mycket som ska hinnas med i livet. Så kommer det fortsätta vara men då och då kommer det något nytt när andan och lusten att dela med sig faller på.

Skärmklipp 2016-09-13 16.11.30.png

Först vill jag tipsa om en rolig sida som heter Akinator som med fördel kan användas i språkundervisningen då den finns på många olika språk, engelska, tyska, franska, spanska och italienska för att nämna några. Spelaren skriver in sin ålder och börjar med att tänka på en fiktiv eller verklig person, sedan ska Akinator gissa vem det är genom att ställa frågor till eleven.  Eleverna får lära sig många nya ord när de ska svara på frågorna och blir ofta väldigt engagerade för Akinator är en jäkel på att gissa rätt 🙂 Efter ett tag blir det en sport att göra det så svårt som möjligt för Akinator.

Skärmklipp 2016-09-12 07.33.32.png

Tips nummer två är verktyget EDpuzzle som är ganska likt Zaption som tråkigt nog stänger ner denna månad. Du skapar enkelt ett konto i Edpuzzle och sedan hämtar du hem en film som du vill bearbeta, exempelvis från youtube. I Edpuzzle kan du ställa frågor under filmen som eleverna ska svara på, klippa och kommentera filmen helt eller delvis. En annan bra sak är att man kan exportera filmen direkt till Classroom om man använder sig av GAFE. Här kan du se exempel på hur det funkar:

 

 

 

 

 

Lär eleverna de 2800 mest frekventa engelska orden!

IMG_5955 IMG_5956

När man lär sig ett språk är det i första hand viktigt att lära sig ord för det man vill kommunicera. Ett gott ordförråd är nyckeln till att kunna uttrycka sig och kunna förstå det man läser och hör. En genomsnittlig person med engelska som modersmål och som  har genomgått college behärskar ungefär 20.000-30.000 ord, det är många ord att lära sig!

När man studerat ordsamlingar (korpus) visar det sig att det är ca 3000 ord som är mer frekventa än andra. Som ESL elev underlättar det en hel del om man fokuserar på att lära sig de orden. De 2818 vanligaste engelska orden finns att hitta på New General Service List. Enligt uppgifter i appen ska dessa ord täcke 90-92% av alla ord i de flesta engelska texter.

New General Service List Test finns att ladda ner som pdf här och här kan du läsa hur testet kan användas och hur det är utformat. Mata förslagsvis in i testet ett Socrative quizz (SOC-18728765 är numret om du vill importera quizzet i Socrative)) eller på en liknande sida så att det blir självrättande. När eleverna gör testet kan du enkelt se procentsatsen på hur de lyckats i kalkylbladet som du får skickat till din mail utan att rätta en enda glosa 🙂 . Be eleverna därefter att ladda ner gratisappen NGSL Builder på sina telefoner eller sina lärplattor. I appen väljer de nivå utefter resultatet på testet och börjar träna på nya ord, detta kan med fördel göras några minuter i slutet av varje lektion. I appen får de ett ord som de ska tänka en förklaring till och sedan bedöma om de kan den eller inte. Detta sätt att lära sig glosor fungerar alltså som flashcards. I appen kan man systematiskt studera ordkluster, s.k. bands, se alla ord i alfabetisk ordning eller i frekvensordning. De ord du vill studera kan du även maila till dig själv. I appen finns det tydliga förklaringar på vilka olika sätt den kan användas på.

På samma sätt kan man även arbeta med appen NAWL Builder, NAWL står för National Academic Word List vars lista sägs täcka ca 90% av de akademiska orden.

Flubaroo – ett verktyg för formativ bedömning

Skärmklipp 2015-05-14 11.57.28

Flubaroo är ett tillägg som kan användas tillsammans med Google kalkylark för att snabbt självrätta och bedöma enklare förhör, t.ex. glosförhör. Med detta verktyg kan du snabbt och enkelt analysera undervisningen och resultaten. Tänk på att du måste arbeta i google drive för att använda tillägget Flubaroo. 

Flubaroo alltså ett sätt för läraren att få feedback angående undervisningen och elevernas framsteg. I Flubaroo ser man elevernas resultat och kan även analysera undervisningen och resultaten med hjälp av cirkeldiagram och staplar. I tillägget finns det även en mailfunktion för att eleverna ska kunna delges sina resultat. Det enklaste om du vill testa detta är att titta på klippen nedan.

Här kommer några tutorials om Flubaroo för dig som vill veta mer:

Tid och tidsuppfattning

Skärmklipp 2015-05-01 10.28.48Skärmklipp 2015-04-30 21.01.41

Ju äldre ett barn blir desto större ansvarsbörda förväntas barnet kunna ta. En del av detta ansvar består av att kunna passa tider och veta hur lång tid saker tar att göra. Många barn med olika funtionsnedsättningar t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har svårt med tidsuppfattningen. Det finns även barn utan funktionsnedsättningar som har en svag tidsuppfattning. 

Man kanske inte tänker på hur mycket problem detta skapar i vardagen men skoldagarna bygger på att man ska kunna läsa av klockan och förstå vad den information man får betyder i relation till tid, d.v.s. ha en tidsuppfattning.

För att komma i tid till skolan måste man veta när man ska gå upp, hur länge varje moment tar innan man börjar lektionen, t.ex. klä på sig, äta frukost, gå till bussen/skolan, ta fram böcker samt gå till klassrummet. Väl i skolan ska nya tider passas i schemat, man behöver ha koll på hur lång tid man har på sig för en uppgift, veta hur lång rasten är, hinna ha lite rast, lämna och hämta nya böcker, gå på toa o.s.v.

Som tur är finns det både analoga och digitala hjälpmedel för att underlätta känslan för tid och hur klockan går. De digitala är mycket billigare men ibland kan det fungera bättre med analoga, man får testa sig fram ved som fungerar bäst för individen.

Ett sätt att underlätta för elever med svag tidsuppfattning under lektioner är att undvika vaga tidsuttryck såsom sen, om en stund och senare. I stället kan man använda en timer via projektor i klassrummet. Det finns olika digitala timers på nätet, ett exempel hittar du här. Timern hjälper alla elever att ha koll på hur lång tid de har på sig för en uppgift eller hur lång lektionen är.

Skärmklipp 2015-05-01 11.13.18 Såhär kan en digital klassrumstimer visualisera tiden.

 

Exempel på andra digitala tidshjälpmedel kommer här:

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.11Time Timer appen

Time Timer finns ju analoga men de är ganska dyra ca 400 kronor för de minsta pocketvarianterna upp till 700 för en i större storlek till klassrummet. Ett alternativ är appen som finns till Iphone / Android och Ipad för 29 kronor. Den fungerar ungefär som timern och väckarklockan i telefonen och man kan lägga in påminnelser , skillnaden är att man ser hur den röda cirkeln minskar i takt med tiden. Detta är ett stort stöd för många.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.47Timstock finns som app

Timstockar finns också analoga och kostar ca 1200 kronor, appen Timstock kostar 9 kronor. Timstocken visar tiden genom att räkna ner dioder linjärt.

Skärmklipp 2015-05-01 10.11.38Skärmklipp 2015-05-01 10.53.12 Fun Time Timer är gratis!

Fun Time Timer är helt gratis och räknar ner visuellt genom att en röd cirkel minskar. Samtidigt kryper snigeln från vänster till höger och visar hur lång sträcka det är kvar. Den fungerar bra som timer och är väldigt söt men man kan inte lägga in påminnelser, den bara räknar ner.

 

 

Fotokalendern- ett visuellt verktyg

Skärmklipp 2015-04-20 20.02.50

Appen Fotokalendern är gratis och har skapats av Landstinget i Uppsala län för att ge personer med kommunikativ funktionsnedsättning möjlighet att vara delaktiga och aktiva i återberättande.

Kalendern är ett utmärkt stöd för att knyta händelser och uppgifter till en viss dag med hjälp av foton. På detta sätt kan den fungera både i nuet, förberedande och för att minnas. Bilderna hjälper eleverna med minne, förförståelse och att skapa sammanhang.

I appen kan man lägga in bilder och filmer från kamerarullen men också fota och filma direkt. Det finns dag, månads och veckovy samt talsyntes, man kan även spela in meddelanden i appen. Dessa och fler funktioner förklaras i filmen nedan.

Jag kan se flera användningsområden i skolan, t.ex. i förskoleklass för de som vill dokumentera ett arbete innan de är skrivkunniga. Kalendern fungerar även bra för dyslektiker och alla som behöver eller tycker om mycket visuellt stöd. Många elever behöver och/eller trivs med att kunna se sina framsteg visuellt. Med den här appen kan man dokumentera vad man gör under lektionerna och bocka av arbeten när de är klara.

Se filmen nedan för att få en större förståelse för vad detta är samt hur man kan använda den i undervisningen. 

Visuellt stöd- Ritprat- Seriesamtal

Skärmklipp 2015-03-28 19.42.59

Ritprat är en metod som har utvecklats för att visualisera olika händelser och situationer för personer som har kognitiva svårigheter. Användningsområdet kan dock vidgas till alla barn och ungdomar som gynnas utav det. Ritpratet kan hjälpa till med att visualisera vad som har hänt eller vad som ska hända och varför det händer. Bilderna hjälper till att hålla fokus i en förklaring eller i ett samtal.

En typ av ritprat är seriesamtal. Carol Gray är pedagog från Jenison i Michigan i USA. Hon har under många år arbetat med barn och ungdomar inom autismspektrat. Tillsammans med dem utarbetade hon under 1990-talet hjälpmedel för att förbättra den kommunikativa och sociala förståelsen, ett sådant hjälpmedel är seriesamtalet. Ett annat som hon kanske är mest känd för är sociala berättelser.

I seriesamtalet sitter man oftast bredvid varandra och det finns en speciell turtagning. I början kan det vara bra att sitta i lugn och ro i en för eleven välbekant miljö. Vanligtvis har man ett ämne för serien och turas om att rita och skriva. Fokus ska ligga på ritandet men man kan läsa upp det man har skrivit i sin pratbubbla när man är färdig och det är elevens tur att svara i pratbubblan. Om du är nyfiken på att läsa lite mer om seriesamtal kan du hitta det här. Som med allt annat finns det en grundstruktur som man sedan kan utveckla själv beroende på vad som fungerar för eleven. Eleven kanske vill prata och då skriver kanske läraren ned osv. Man får pröva sig fram.

En annan vinst med ritprat och seriesamtal är att man sparar serien och kan komma tillbaka till pratet vid ett senare tillfälle om man behöver kommunicera om händelsen igen.

Det går utmärkt att använda sig av penna och papper med det finns också appar som är anpassade för detta, t.ex. ritprat 2. I appen ritprat 2 finns färdiga symboler som kan användas som stöd för ritpratet. Det går även att rita, sudda, spela in ljud, skriva text och lägga in bilder direkt från kameran, eller kamerarullen.

Skärmklipp 2015-03-28 19.50.19

Här kommer en instruktion på ritprat samt ett kort exempel på hur man kan förbereda ett barn inför ett besök på habiliteringen. På samma sätt kan man förbereda barn inför utflykter och andra schemabrytande aktiviteter.

Hur kan man visualisera bedömningsaspekter för elever?

Det kan vara svårt att förklara för elever vad skillnaden mellan de olika betygsstegen är och vad kunskapskraven egentligen innebär. Ett sätt att göra det på är att göra modeller för att visualisera skillnaderna. Peter Wall har gjort en modell som stöd vid bedömning av kvaliteten på elevers resonemang. Den innehåller bedömningsaspekterna, bredd, djup, begreppsanvändning, problematisering, konkretisering och slutsatser.

Skärmklipp 2015-03-30 20.03.24

I programmen “Orka Plugga” från UR ligger fokus på studieteknik, eleverna får tips och strategier om allt från minnesträning och kunskapskrav till frukosttips och planering. Programmet har även en Youtube kanal. Det som jag vill fokusera på här är deras filmer om kunskapskraven, såhär presenterar de t.ex. hur man utvecklar ett resonemang i svenska. Filmerna utgår från skolämnen med är generella och kan användas i flera sammanhang/skolämnen.

Ett annat exempel finns här och gäller att lösa problem och föra resonemang i matematik.

Open Dyslexic Font

Skärmklipp 2015-02-18 08.11.04

Efter att ha fått tips om detta typsnitt två gånger på en vecka tänkte jag skriva lite om det. Kanske finns det fler än jag som inte hört talas om detta förut? Open Dyslexic Font är skapad av Abelardo Gonzalez och är ett typsnitt som är tjockare i botten och därför upplever många läsare att bokstäverna lättare hålls kvar på raden. Tyngden i botten gör även att bokstäver som ser lika ut när man spegelvänder dem inte lika lätt förväxlas. Detta typsnitt lämpar sig därför kanske extra väl att testa för de elever som har läs och skrivsvårigheter eller dyslexi. Men självklart kan vem som helst som gillar typsnittet använda det.

På Mellanrummet har vi testat att trycka ut texter i detta typsnitt och fått positiv respons från eleverna. Vad tycker dina elever om typsnittet? Typsnittet kan laddas ner gratis här.

 

The Berlin Wall

Skärmklipp 2015-01-18 11.15.33

The Berlin Wall är en app som med hjälp av bilder, berättelser, filmklipp och texter vill förmedla fakta om var Berlinmuren var placerad samt fakta om historiskt intressanta platser i anslutning. Vi får även erfara var och hur olika flyktförsök genomfördes, oftast tyvärr utan att lyckas. Appen är gratis och ett gemensamt projekt mellan Bundeszentrale für politische Bildung, Deutschlandradio och Zentrum für Zeithistorische Forschung Potsdam. Det kan vara bra att veta att appen hör ihop med sidan http://www.chronik-der-mauer.de.

Om du är på plats i Berlin och vill se hur det såg ut förr måste du testa appen “Timetraveler Die Berliner Mauer”. När du installerat appen riktar du telefonen eller Ipaden mot en plats/byggnad, då spelas en film ur det förgångna upp. Här ser du hur den fungerar: