Att sätta betyg av Helena Wallberg

Skärmklipp 2017-05-01 20.11.14.png

Helena Wallbergs senaste bok heter “Att sätta betyg” och behandlar betyg och betygsättning ur ett kollegialt perspektiv. Tidigare har hon skrivit böckerna “Formativ bedömning i praktiken:från förmedling till förståelse” och ” Återkoppling för utveckling: från förmedling till handledning”.  I den nya boken ifrågasätts den testkultur som smugit sig in på många skolor där kunskapskrav ständigt ska checkas av. Istället vill Wallberg få läsaren att öppna ögonen för lärande, hur man planerar för en mångfald av elever och hur man kan bedöma elevernas kunskaper på olika sätt i den dagliga undervisningen.  Boken förmedlar att bedömning är en del av undervisningen och man ska inte blanda ihop det med betygsättning samt att om läraren arbetar formativt arbetar man automatiskt med anpassningar.

Under ett läsår får vi följa ett fiktivt kollegium som brottas med frågor som angår alla lärare. Hur ska vi lärare följa styrdokumenten, bedöma, betygsätta och samtidigt möta alla elever utifrån deras förutsättningar? Det fiktiva kollegiet samarbetar, utvecklar undervisningen (t.ex. genom UDL) och hittar samsyn tillsammans. Bl.a. funderar de över vad vi letar efter i elevernas prestationer. Kollegiet antar utmaningen och hittar lösningar som fungerar för dem och som även kan fungera för andra, verkliga, arbetslag.

Wallberg tar upp många aktuella dilemman som  presenteras i början av boken såsom  lärarnas utmaningar, föreställningar och åsikter. Några av dem är:  var går gränsen mellan anpassning och “fusk”, det går inte att undervisa i en klass där flera elever har diagnoser, vi hinner inte jobba formativt eller med anpassningar om vi ska hinna med att arbeta med kunskapskraven, jag hinner inte ge stöd till elever som behöver det.

I boken finns en hel del verktyg och konkreta idéer som hjälper arbetslaget. Vi får t.ex. läsa om Universal Design for Learning, ankaruppgifter, hur man kan dokumentera kunskaper på olika sätt, Barbapapamodellen och hur man planerar förebyggande med PASS-teorin.

Här finns det mycket matnyttigt att hämta och jag skulle gärna läsa boken och arbeta med den i kollegiet samt diskutera många av de dilemman som tas upp. Ibland tycker jag  att kollegiets samtal är lite irriterande töntiga och tillrättalagda. Författaren reflekterade dock kring detta det i efterordet vilket gjorde att jag kunde släppa det för bokens budskap är så otroligt viktigt, planeringen måste hålla för ALLA elever i gruppen.

 

 

 

 

 

Advertisements

NPF- Podden

Skärmklipp 2017-03-14 17.32.07.pngSkärmklipp 2017-03-14 17.32.52.png

UR står bakom NPF-podden där psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo diskuterar och handleder utifrån ett NPF-perspektiv. Varje program är ca 15 minuter långt och behandlar en frågeställning. Säsong 1 innehåller 10 program och nu är det klart att det även blir en säsong 2.NPF-podden hittar du här.

Ett avsnitt jag vill rekommendera är “Inreda och anpassa klassrummet” där man pratar om hur fysiskt tillgängliga lärmiljöer kan se ut. I programmet tar Bo och Ulrika  upp t.ex. vikten av struktur, flexibilitet, att man nyttjar hela skolans lokaler samt att målet i sig inte ska vara att alla är i samma klassrum. En tillgänglig, fysisk lärmiljö är en flexibel miljö där man tar hänsyn till alla elevers olika behov. Ingen miljö står därför över någon annan, vi lär oss helt enkelt bäst i olika typer av miljöer.

Ett annat intressant avsnitt är “Vad göra med en skolarbetsvägrare?” där Bo och Ulrika diskuterar möjliga lösningar för en pojke som inte gör skolarbete och där man redan gjort olika genomgripande anpassningar med klent resultat.

 

 

Förstärkt elevhälsa i Kolsva- Föreläsning UR Samtiden

 

Skärmklipp 2017-03-13 16.24.29.png

Johan Hallberg är rektor för Malmaskolan i Kolsva och har de senaste åren blivit något av en profil för förstärkt elevhälsa. På Malmaskolan var endast 80-85% behöriga till gymnasiet när skolans förändringsarbete började,  när föredraget hölls 2015 var 100% av eleverna behöriga till gymnasiet. På UR-samtiden berättar Johan om förändringsarbetet i föredraget “Förstärkt elevhälsa i Kolsva” som du hittar här. Jag har sammanställt några av huvudpunkterna i föredraget och elevhälsoarbetet för den som vill läsa.

Ett av huvudsyftena till förändringsarbetet var att rektor Johan ville förändra elevhälsan till verklig stödfunktion för lärarna. Lärarna skulle inte lämnas ensamma i sitt arbete med svåra situationer eller elever som inte nådde kunskapskraven utan de skulle få stöd i form av exempelvis konsultation, praktiskt stöd i sitt arbete och bolla tankar för att komma vidare på individ- grupp- eller klassnivå.

Vilka förändringar gjordes på Malmaskolan? 

  • Skolan började arbeta med hemmasittare genom hemundervisning. Genom hemundervisningen bygger man på relationen vilket är ett av huvudmålen med hemundervisningen.  När man fått progression i arbetet kan man flytta undervisningen från hemmet till skolan. Undervisningen sker då efter ordinarie  skoltid. Därefter kan eleven komma tillbaka till klassrummet i sin egen takt eller diskussion/utredning till särskild undervisningsgrupp kan påbörjas.
  • Mentorskapet förstärktes relationellt och i elevhälsofrågor. Mentorstiden prioriterades så att det nu finns tidsmässiga förutsättningar för att bygga goda relationer till sina mentorselever. På Malmaskolan träffar mentor sin grupp 2 dagar i veckan i 50 minuter och 3 dagar i veckan 10 minuter.
  • Ökad samverkan mellan ämneslärare så att inte alla prov/bedömningsuppgifter ligger samtidigt, t.ex. innan lov. På skolan sammanställer man ett provschema.
  • Diskussioner förs i kollegiet om alternativa sätt som eleverna kan visa sina kunskaper, finns det alternativ till skriftliga prov t.ex.
  • På skolan arbetar man med studieteknik i alla ämnen samt olika digitala och analoga hjälpmedel för att planera sina studier.
  • Lärmiljöerna undersöktes i ett främjande och förebyggande arbete. T.ex.  så åtgärdade Malmaskolan omklädningsrummen i idrotten, de inventerade och åtgärdade otrygga platser på skolan. Vidare diskuterade man också tillgängligheten pedagogiskt i klassrummen genom att analysera vad som inte fungerar för många elever samt hur man kan anpassa undervisningen för att fler ska lyckas (metodutveckling).
  • Kunskap från förskolorna samlades in så att eleverna som börjar förskoleklass skulle få en god överlämning med kontinuitet mellan övergångarna.
  •  Fritids/fritidsledarna och deras kunskaper om eleven inkluderades i elevhälsoarbetet.
  • Malmaskolan har en anställd socionom som kan arbeta med sociala frågor. Exempelvis kan den funktionen i perioder  väcka elever, åka hem och hämta elever och på andra sätt hjälpa till socialt för att få elever till skolan.
  • EHT blev medvetna/informerade om vilket förebyggande och främjande arbete som finns i skolan samt hur det bedrivs. Exempelvis arbetade en fritidsledare mot mobbning och kränkning men EHT var inte insatt  i det arbetet.
  • På Malmaskolan arbetade man för att få lärarna att känna att de är en del av elevhälsan och att elevhälsan är ett stödsystem för hela lärarkåren.
  • Elevhälsan blev värdegrundsbärare av ett salutogent synsätt, bygger på styrkor och för utvecklande samtal.
  • De gjorde slut med “vänta och se mentaliteten”. Skolan sätter in tidiga insatser i händelsekedjan redan vid tidig ålder.
  • I elevhälsoarbetet har man tränat på samarbete mellan olika professioner.
  • Generellt satsar Malmaskolan på att på olika sätt odla goda relationer mellan alla på skolan (elev/elev, lärare/lärare, lärare/elev etc.)
  • Det nya arbetssättet har inneburit att man tog bort klasskonferenserna. De gamla klasskonferenserna blev ofta en klagomur runt olika elever och inga samtal som fokuserade på att utveckla undervisningan och göra anpassningar runt elever i svårigheter.

Vägen in i elevhälsan beskrivs såhär v rektor Johan Hallberg:

Vägen in i Elevhälsan “En väg in”

  • Skolpersonalen/lärarna kan möta elevhälsan 3 gånger i veckan. Läraren bokar tid med elevhälsan  15, 30 eller 45 minuter och samtalar med de samlade professionerna om eleven. Läraren måste inte förbereda sig speciellt inför samtalet men  kan göra det. Tanken är att man “Snart och snabbt” ska få rådgöra med EHT innan situationen förvärras. Processen ska snabbt startas upp men lösningen behöver inte komma snabbt. Detta tillfälle kan även utvecklas till ett handledningstillfälle. Efter ett möte med elevhälsan får läraren alltid en återbesökstid för uppföljning av ärendet.
  • Om en lärare har en elev som inte klarat eller riskerar att inte klara ett kunskapskrav så måste läraren boka tid med EHT. Dessa möten sker efter utvecklingssamtalen på höst och vår samt efter jullov och sommarlov då de har terminsuppföljning. Det är pulsen i elevhälsoarbetet.
  • Det ska finnas en väg för läraren in i elevhälsan men massor av vägar in för eleverna. De måste kunna vända sig till den personal på skolan de har mest förtroende för som sedan tar ärendet vidare in i elevhälsan.

Johan Hallberg tar i sitt föredrag också upp hur de arbetar för att vända klasser där det inte fungerar:

Att vända en klass från kaos till ordning

Om en klass inte fungerar kommer lärarna till elevhälsan och beskriver situationen. Klassen delas då upp i små grupper om ca 3-5 elever. Varje person i elevhälsan får en grupp och de går igenom ett frågebatteri som skolan sammanställt med gruppen. Frågebatteriet innehåller frågor såsom, vad fungerar bra i klassen? Vad händer när det inte fungerar bra? Elevhälsans gruppledare träffar sin lilla grupp varje dag i 1-2 veckor och fokuserar på förändring både långsiktigt och kortsiktigt (vad kan du göra till imorgon för att det ska fungera bättre?) Styrkan ligger bl.a. i att alla i klassen är med om samtalen samtidigt, de synliggörs och får göra sina röster hörda samt utvärderar varje dag dagens arbete samt ställer upp mål för nästa dag.

 

 

 

 

 

Startblock för tydlig lektionsstruktur

Skärmklipp 2017-03-07 16.15.31.png

Det är lätt att glömma bort hur flexibel en elev behöver vara på högstadiet varje dag. Många gånger per dag byter eleven ämne, sal, böcker, grupp och lärare vilket är en ständig omställning. Efter varje omställning ska det fokuseras på nytt och eleven ska förhålla sig till den nya läraren och till det nya ämnet. För att hjälpa eleverna med dessa övergångar kan man i skolan arbeta med gemensamma lektionsstrukturer och s.k startblock.

Ett startblock innehåller någon form av kortare uppgift (ca 5 minuter) som eleverna ska börja med så fort de kommit in i klassrummet. Uppgiften ska stå på tavlan och får gärna knyta an till föregående lektion. För eleverna blir det en trygghet att alltid veta vad de ska göra när de kommit in i lektionssalen och uppgiften hjälper till att fokusera på arbetet i lektionssalen. När man gått igenom uppgiften går man igenom övrig lektionsinformation samt kan ha genomgångar vid behov.

Lektionsinformationen i startblocken kan i variera något men ofta innehåller startblocket förutom en uppgift visuell och auditiv information om:

Tid:  När börjar och slutar lektionen

Lektionens mål

Lektionens syfte: Varför är detta viktigt? Varför gör vi detta?

Vilka delmoment som ska göras/gås igenom under lektionen

Läxa 

En strukturerad, tydlig och engagerande lektionsstart är viktigt för arbetsro i klassrummet. Strukturen skapar trygghet och förutsägbarhet vilket är bra för alla elever och en absolut nödvändighet för en del. Tydliggörande av lektionens syfte och mål stärker engagemang och motivation samt skapar en tydlig yttre ram. Om eleven missar delar av den auditiva genomgången så finns all information om lektionen även projicerad på tavlan i skriftlig form.

Genom att läraren lyfter fram lektionens mål är det lätt att stämma av vid lektionens slut om målet är nått. Här kan man med fördel använda någon form av exit ticket för att eleven ska kunna göra en självvärdering i förhållande till mål och syfte.

Skärmklipp 2017-03-07 17.13.45.png

Skolpojkarna UR

Skärmklipp 2016-11-02 16.18.19.png

“Skolpojkarna” är UR:s nya serie i åtta delar. Vi får följa fyra killar i åk 9 för att få en djupare förståelse för skillnaderna i betyg och Pisa resultat mellan killar och tjejer. Du hittar serien här

I denna serie möter vi inte bara fyra killar som kämpar med motivation, skolarbete, beteende och att vara tonåringar utan vi får också möta lärarnas arbete och samarbete i och utanför klassrummen. Under de två första avsnitten som sänts hittills får vi bevittna lektioner, elevsamtal, motivationsarbete, arbetslagsmöten, kampen om ledarskapet i klassrummet och det viktiga relationsskapandet mellan lärare och elev. Det finns många olika lösningar och man kan ser tydligt att vissa strategier är mer framgångsrika än andra samt att det går att lösa en situation på olika sätt.

Precis som i verkligheten är alla olika, eleverna är olika, lärarna är olika, personalen har olika värderingar, samtalsstrategier, ledaregenskaper, syn på regler och undervisning. I serien är det bakomliggande temat vad som ligger till grund för elevresultaten men det är också intressant att studera samtalstekniker, undervisning och möten som den fluga i klassrummet som man så sällan får vara. Det kommer bli intressant att se återstående sex avsnitt för att se hur det går för killarna samt hur lärarna och skolan utvecklas under året.

Efter dessa två första program finns en rad olika frågor att reflektera över, jag tänkte på dessa:

  • Varför skiljer sig skolresultaten så markant åt mellan flickor och pojkar? Vilken forskning finns? Vad tror du?
  • Var finner lågpresterande pojkar sin motivation till skolarbete? Vad visas i programmet?
  • Hur arbetar lärarna i programmet med elevsamtal? Vilka strategier har de? Finns det andra strategier som du tror kan vara framgångsrika?
  • Hur arbetar lärarna i programmen relationsskapande?
  • Vilka för- och nackdelar finns det med att lärarna “gör olika” (se avsnitt 2)?
  • Vad karaktäriserar en skicklig lärare?

 

 

 

Rätt särskilt stöd ingen självklarhet

Skärmklipp 2016-11-02 14.53.37.png

Specialpedagogiska skolmyndigheten uppmärksammar idag Vedrana Bolic Barics avhandling  “Support in school and the occupational transition process. Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities”.  Du kan läsa SPSM:s sammanfattning här.

Avhandlingens syfte är att få en djupare förståelse och kunna beskriva hur ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) upplever det stöd de får i skolan. Vidare vill Baric undersöka vilket stöd som hade betydelse i övergången mellan gymnasium och arbete/eftergymnasiala studier. Fyra studier gjordes varav jag kommer att fokusera på studie III där Baric beskriver hur 68 vuxna med Aspergers syndrom och ADHD återger sina erfarenheter av stöd i skolan samt vilket stöd de i efterhand värderar som mest värdefullt.

De unga vuxna i studie III hade svårigheter i skolan inom den pedagogiska sfären såväl som inom den sociala och psykiska sfären. Det kunde handla om att hantera läxor, kompisrelationer, oro, ångest, nedstämdhet och depression. Det stöd som givits upplevdes som tillfälligt och bristande av intervjupersonerna trots att en rad olika insatser kunde beskrivas. Det stöd som uppgavs mest effektivt var det individinriktade stödet som var en kombination av pedagogiskt och psykosocialt stöd i skolmiljön. Generellt stöd uppgav intervjupersonerna inte hade någon effekt, det stöd som ges måste vara individanpassat och praktiskt i skolvardagen. De som var med i studien önskade även att de skulle fått vara mer delaktiga vid utformningen av stödet. Diagnosen i sig uppgav intervjupersonerna inte resulterade i mer eller bättre stöd.

Att gå i en liten grupp eller annan placering utanför det ordinarie klassrummet upplevdes endast meningsfullt om det kombinerades med undervisning anpassad efter individens behov. Valmöjligheter, användandet av IKT, individualiserat schema, strukturstöd, anpassade uppgifter/prov, ett varierat undervisningssätt  och att få arbeta i sin egen arbetstakt upplevdes som positivt av deltagarna i studien. Det var även viktigt för intervjudeltagarna att de hade en relation till lärare och övrig personal, detta gjorde att de kände tillhörighet till skolan. Skolpersonal som visade engagemang för elevens situation, mående och person uppskattades av intervjupersonerna. Tyvärr upplevde intervjupersonerna att endast vissa lärare gav eleverna möjlighet till anpassningar, vilket gjorde att det fungerande stödet blev sporadiskt.

Det psykosociala stödet av elevhälsan, föräldrar, vänner och andra viktiga vuxna uppgavs mycket viktigt för elevens självkänsla. Stödet från kurator och elevhälsa var dock svårt att få enligt deltagarna i studien och det stöd som gavs var tillfälligt. Intervjupersonerna kände sig även ofta missförstådda av elevhälsan.

Till sist kommer Baric fram till att det behövs mer kunskap i skolan om hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättingar fungerar för att bättre kunna anpassa stödet efter elevernas individuella behov

 

 

 

Förklaring av UDL ramverket

 

Skärmklipp 2016-10-15 11.38.30.png

Här kommer en enkel  förklaring till UDL ramverkets uppbyggnad för den som är intresserad:

Skärmklipp 2016-10-15 12.10.29.png

Ramverket består av 3 huvudprinciper Engagement, Representation och Action & Expression. 

Skärmklipp 2016-10-15 12.11.11.png

Under varje huvudprincip står målet för huvudprinciperna och hela ramverket. Tanken är att om man använder ramverket ger skolan alla elever möjlighet att nå målen på olika sätt. Målet är att eleverna ska bli expert learners vilket definieras som  Purposeful, motivated learners; Resourceful knowledgeable learners samt Strategic, goal-directed learners.

Skärmklipp 2016-10-15 12.11.49.png

Varje huvudprincip består av 3 guidelines, riktlinjer. I hela ramverket finns 9 guidelines (de grå boxarna). 

Skärmklipp 2016-10-15 12.12.40.png

Varje riktlinje, guideline består av 2-5 checkpoints. Varje checkpoint ger förslag på olika sätt att utföra riktlinjen. I det digitala ramverket som du hittar här finns det en förklaring till varje checkpoint och allmänna tips, forskningsbakgrund samt förslag på olika digitala verktyg som kan användas för att uppfylla riktlinjen/guidelinen.

Varför finns två olika ramverk? Den som läst lite om UDL kanske blir förvirrad av att det finns två ramverk med olika design. 

Det första basramverket ser ut såhär:

Skärmklipp 2016-10-15 11.41.59.png

Skärmklipp 2016-10-15 19.17.37.png

I det ramverket står de första riktlinjerna (guidelines, boxar) horisontellt i varje huvudprincip för tillgänglighet. De andra horisontella riktlinjerna står för att göra fakta/information meningsfull. Till sist står de 3:e horisontella riktlinjerna i varje huvudprincip för att utbilda självständiga elever som tar ansvar för sitt eget lärande. Detta ramverk finns parallellt med det nyare på t.ex. CAST:s hemsida och hemsidan för National Center on Universal Design for Learning

 

Här kan du hitta detta ramverk och skriva ut.

Det nyare alternativa UDL-ramverket ser ut såhär:

Skärmklipp 2016-10-15 11.41.44.png

Här kan du skriva det alternativa UDL-ramverket.

Basen är densamma med huvudprinciperna, guidelines (riktlinjer) samt checkpoints dock har huvudprincipernas ordning ändrats något. Detta beror på att man vill betona betydelsen av huvudprincipen Engagement samt betona betydelsen av bl.a. självreglering i riktlinjerna.

 

Hoppas att du förstår lite mer om ramverkets uppbyggnad nu 🙂

 

Skolans tomma stolar- Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan

Skärmklipp 2016-09-14 18.02.36.png

Aggie Öhman, som kanske är mer känd som Prestationsprinsen, har i dagarna kommit ut med en rapport i samarbete med Skandia: Idéer för livet. Rapporten behandlar ämnet problematisk skolfrånvaro och hur kommuner arbetar med frågan för att kunna tillgodose alla barn och ungdomars rätt till utbildning. Rapporten hittar du här och Aggies egen sammanställning av slutsatserna finns att läsa på Prestationsprinsens blogg här.

För att kunna identifiera elever som riskerar att inte kunna slutföra sin utbildning krävs att det finns data att analysera och följa upp. Vikten av korrekt närvarorapportering kan därför inte nog betonas,  även den giltiga och anmälda frånvaron måste tas med i analys och följas upp.

Det är anmärkningsvärt att 99% av skolorna i rapporten säger sig följa upp den problematiska frånvaron samtidigt som frånvaron är stor och antalet elever med stor frånvaro ökar. Då kan man undra hur effektiv uppföljningen är och vilket stöd som erbjuds elever som av olika anledningar inte kan ta sig till skolan. För det är så att i princip alla elever vill klara skolan men inte alla klarar de förutsättningar som ges.

Det förebyggande arbetet är kanske det allra viktigaste. Antalet elever som inte klarar den fysiska, pedagogiska och sociala skolmiljön och därmed inte kan slutföra sin utbildning måste minimeras.

 

 

 

Digital läsförståelse på engelska genom UDL

 

Skärmklipp 2016-02-10 15.14.45.png

UDL Editions har tillsammans med CAST utvecklat ett läsverktyg som följer några av de principer som finns i UDL ramverket. I detta verktyg kan man välja att läsa/lyssna på sex olika texter och samtidigt få hjälp med att förstå och reflektera runt texten enligt reciprocal teaching, RT 

I övre högra hörnet finns det talsyntes eller och olikfärgade understrykningspennor som kan vara till hjälp för en del elever. Talsyntesen skulle kunna vidareutvecklas och i många fall är det nog bättre att använda talsyntesen i datorn.

När man valt en bok kan man i förväg högst upp på hemsidan t.ex. läsa på glosor, gå igenom begrepp för litteraturanalys, bekanta sig med bakgrunden till berättelsen, läsa en sammanfattning av berättelsen och persongalleriet. Detta underlättar förståelsen för texten för många elever och kan vara en nyckel till att orka igenom en text.

Skärmklipp 2016-02-10 15.15.08.png

 

 

Innan man börjar läsa så väljer läsaren nivå 1-3 på hur mycket stöd läsaren behöver med att reflektera runt läsningen. Man kan byta nivå på stödstrukturerna medan man läser texten.

Skärmklipp 2016-02-10 20.29.21.png

Under läsningen får läsaren stanna upp och svara på frågor samt uppmärksammas på olika fraser och litterära begrepp. Om läsaren har svårt att svara på frågorna kan hen klicka på någon av nedanstående tre coacher så kommer det upp mer stödstrukturer och hjälp som hjälper läsaren att ytterligare fördjupa sin läsning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.38.24.png

Jag tycker absolut att det är värt för lärare att ta sig en titt på hemsidan och bekanta sig med tänket runt läsning och stödstrukturer. Varför inte börja med att läsa “How Coyote Stole Fire” tillsammans i helklass och arbeta sig igenom de olika momenten för hur man kan närma sig en text. På så sätt lär sig eleverna en struktur som de även kan applicera på andra texter.

 

Podtips

Lyssna på denna podcast med UDL gurun Katie Novak om du vill veta mer om Universal Design for Learning.

Skärmklipp 2016-02-10 20.14.16.png