NPF- Podden

Skärmklipp 2017-03-14 17.32.07.pngSkärmklipp 2017-03-14 17.32.52.png

UR står bakom NPF-podden där psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo diskuterar och handleder utifrån ett NPF-perspektiv. Varje program är ca 15 minuter långt och behandlar en frågeställning. Säsong 1 innehåller 10 program och nu är det klart att det även blir en säsong 2.NPF-podden hittar du här.

Ett avsnitt jag vill rekommendera är “Inreda och anpassa klassrummet” där man pratar om hur fysiskt tillgängliga lärmiljöer kan se ut. I programmet tar Bo och Ulrika  upp t.ex. vikten av struktur, flexibilitet, att man nyttjar hela skolans lokaler samt att målet i sig inte ska vara att alla är i samma klassrum. En tillgänglig, fysisk lärmiljö är en flexibel miljö där man tar hänsyn till alla elevers olika behov. Ingen miljö står därför över någon annan, vi lär oss helt enkelt bäst i olika typer av miljöer.

Ett annat intressant avsnitt är “Vad göra med en skolarbetsvägrare?” där Bo och Ulrika diskuterar möjliga lösningar för en pojke som inte gör skolarbete och där man redan gjort olika genomgripande anpassningar med klent resultat.

 

 

Förstärkt elevhälsa i Kolsva- Föreläsning UR Samtiden

 

Skärmklipp 2017-03-13 16.24.29.png

Johan Hallberg är rektor för Malmaskolan i Kolsva och har de senaste åren blivit något av en profil för förstärkt elevhälsa. På Malmaskolan var endast 80-85% behöriga till gymnasiet när skolans förändringsarbete började,  när föredraget hölls 2015 var 100% av eleverna behöriga till gymnasiet. På UR-samtiden berättar Johan om förändringsarbetet i föredraget “Förstärkt elevhälsa i Kolsva” som du hittar här. Jag har sammanställt några av huvudpunkterna i föredraget och elevhälsoarbetet för den som vill läsa.

Ett av huvudsyftena till förändringsarbetet var att rektor Johan ville förändra elevhälsan till verklig stödfunktion för lärarna. Lärarna skulle inte lämnas ensamma i sitt arbete med svåra situationer eller elever som inte nådde kunskapskraven utan de skulle få stöd i form av exempelvis konsultation, praktiskt stöd i sitt arbete och bolla tankar för att komma vidare på individ- grupp- eller klassnivå.

Vilka förändringar gjordes på Malmaskolan? 

  • Skolan började arbeta med hemmasittare genom hemundervisning. Genom hemundervisningen bygger man på relationen vilket är ett av huvudmålen med hemundervisningen.  När man fått progression i arbetet kan man flytta undervisningen från hemmet till skolan. Undervisningen sker då efter ordinarie  skoltid. Därefter kan eleven komma tillbaka till klassrummet i sin egen takt eller diskussion/utredning till särskild undervisningsgrupp kan påbörjas.
  • Mentorskapet förstärktes relationellt och i elevhälsofrågor. Mentorstiden prioriterades så att det nu finns tidsmässiga förutsättningar för att bygga goda relationer till sina mentorselever. På Malmaskolan träffar mentor sin grupp 2 dagar i veckan i 50 minuter och 3 dagar i veckan 10 minuter.
  • Ökad samverkan mellan ämneslärare så att inte alla prov/bedömningsuppgifter ligger samtidigt, t.ex. innan lov. På skolan sammanställer man ett provschema.
  • Diskussioner förs i kollegiet om alternativa sätt som eleverna kan visa sina kunskaper, finns det alternativ till skriftliga prov t.ex.
  • På skolan arbetar man med studieteknik i alla ämnen samt olika digitala och analoga hjälpmedel för att planera sina studier.
  • Lärmiljöerna undersöktes i ett främjande och förebyggande arbete. T.ex.  så åtgärdade Malmaskolan omklädningsrummen i idrotten, de inventerade och åtgärdade otrygga platser på skolan. Vidare diskuterade man också tillgängligheten pedagogiskt i klassrummen genom att analysera vad som inte fungerar för många elever samt hur man kan anpassa undervisningen för att fler ska lyckas (metodutveckling).
  • Kunskap från förskolorna samlades in så att eleverna som börjar förskoleklass skulle få en god överlämning med kontinuitet mellan övergångarna.
  •  Fritids/fritidsledarna och deras kunskaper om eleven inkluderades i elevhälsoarbetet.
  • Malmaskolan har en anställd socionom som kan arbeta med sociala frågor. Exempelvis kan den funktionen i perioder  väcka elever, åka hem och hämta elever och på andra sätt hjälpa till socialt för att få elever till skolan.
  • EHT blev medvetna/informerade om vilket förebyggande och främjande arbete som finns i skolan samt hur det bedrivs. Exempelvis arbetade en fritidsledare mot mobbning och kränkning men EHT var inte insatt  i det arbetet.
  • På Malmaskolan arbetade man för att få lärarna att känna att de är en del av elevhälsan och att elevhälsan är ett stödsystem för hela lärarkåren.
  • Elevhälsan blev värdegrundsbärare av ett salutogent synsätt, bygger på styrkor och för utvecklande samtal.
  • De gjorde slut med “vänta och se mentaliteten”. Skolan sätter in tidiga insatser i händelsekedjan redan vid tidig ålder.
  • I elevhälsoarbetet har man tränat på samarbete mellan olika professioner.
  • Generellt satsar Malmaskolan på att på olika sätt odla goda relationer mellan alla på skolan (elev/elev, lärare/lärare, lärare/elev etc.)
  • Det nya arbetssättet har inneburit att man tog bort klasskonferenserna. De gamla klasskonferenserna blev ofta en klagomur runt olika elever och inga samtal som fokuserade på att utveckla undervisningan och göra anpassningar runt elever i svårigheter.

Vägen in i elevhälsan beskrivs såhär v rektor Johan Hallberg:

Vägen in i Elevhälsan “En väg in”

  • Skolpersonalen/lärarna kan möta elevhälsan 3 gånger i veckan. Läraren bokar tid med elevhälsan  15, 30 eller 45 minuter och samtalar med de samlade professionerna om eleven. Läraren måste inte förbereda sig speciellt inför samtalet men  kan göra det. Tanken är att man “Snart och snabbt” ska få rådgöra med EHT innan situationen förvärras. Processen ska snabbt startas upp men lösningen behöver inte komma snabbt. Detta tillfälle kan även utvecklas till ett handledningstillfälle. Efter ett möte med elevhälsan får läraren alltid en återbesökstid för uppföljning av ärendet.
  • Om en lärare har en elev som inte klarat eller riskerar att inte klara ett kunskapskrav så måste läraren boka tid med EHT. Dessa möten sker efter utvecklingssamtalen på höst och vår samt efter jullov och sommarlov då de har terminsuppföljning. Det är pulsen i elevhälsoarbetet.
  • Det ska finnas en väg för läraren in i elevhälsan men massor av vägar in för eleverna. De måste kunna vända sig till den personal på skolan de har mest förtroende för som sedan tar ärendet vidare in i elevhälsan.

Johan Hallberg tar i sitt föredrag också upp hur de arbetar för att vända klasser där det inte fungerar:

Att vända en klass från kaos till ordning

Om en klass inte fungerar kommer lärarna till elevhälsan och beskriver situationen. Klassen delas då upp i små grupper om ca 3-5 elever. Varje person i elevhälsan får en grupp och de går igenom ett frågebatteri som skolan sammanställt med gruppen. Frågebatteriet innehåller frågor såsom, vad fungerar bra i klassen? Vad händer när det inte fungerar bra? Elevhälsans gruppledare träffar sin lilla grupp varje dag i 1-2 veckor och fokuserar på förändring både långsiktigt och kortsiktigt (vad kan du göra till imorgon för att det ska fungera bättre?) Styrkan ligger bl.a. i att alla i klassen är med om samtalen samtidigt, de synliggörs och får göra sina röster hörda samt utvärderar varje dag dagens arbete samt ställer upp mål för nästa dag.

 

 

 

 

 

Skolans tomma stolar- Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och skolor arbetar med frågan

Skärmklipp 2016-09-14 18.02.36.png

Aggie Öhman, som kanske är mer känd som Prestationsprinsen, har i dagarna kommit ut med en rapport i samarbete med Skandia: Idéer för livet. Rapporten behandlar ämnet problematisk skolfrånvaro och hur kommuner arbetar med frågan för att kunna tillgodose alla barn och ungdomars rätt till utbildning. Rapporten hittar du här och Aggies egen sammanställning av slutsatserna finns att läsa på Prestationsprinsens blogg här.

För att kunna identifiera elever som riskerar att inte kunna slutföra sin utbildning krävs att det finns data att analysera och följa upp. Vikten av korrekt närvarorapportering kan därför inte nog betonas,  även den giltiga och anmälda frånvaron måste tas med i analys och följas upp.

Det är anmärkningsvärt att 99% av skolorna i rapporten säger sig följa upp den problematiska frånvaron samtidigt som frånvaron är stor och antalet elever med stor frånvaro ökar. Då kan man undra hur effektiv uppföljningen är och vilket stöd som erbjuds elever som av olika anledningar inte kan ta sig till skolan. För det är så att i princip alla elever vill klara skolan men inte alla klarar de förutsättningar som ges.

Det förebyggande arbetet är kanske det allra viktigaste. Antalet elever som inte klarar den fysiska, pedagogiska och sociala skolmiljön och därmed inte kan slutföra sin utbildning måste minimeras.

 

 

 

Hur når man hemmasittare?

 Skärmklipp 2015-09-01 07.06.55

 

Många skolor och vuxna ställer sig frågan hur man når hemmasittare. Självklart finns det många olika svar men här får du reda på hur man arbetat i projektet “Oneeighty” genom podcasten Didaktorn. Didaktorn är en ganska ny podcast som produceras av UR. Varje avsnitt är runt 15 minuter och handlar om ett specifikt ämne i skolans värd. Det avsnitt som jag rekommenderar idag är, “Att nå fram till hemmasittarna“. Såhär presenteras programmet:

 Att nå fram till en elev som vägrar gå till skolan är svårt. Marit Sahlström berättar om hur de inom Stadsmissionens projekt Oneeighty arbetar med en metod som går ut på att försöka nå eleverna genom en chatt – helt utan krav på närvaro i skolan. Metoden har varit framgångsrik, men den har också provocerat och ifrågasatts. Enligt Marit kan det till synes opersonliga vara det som gör att det blir möjligt att nå fram och bli personlig. Programledare: Natanael Derwinger.

Klicka http://www.ur.se/Produkter/190483-Didaktorn-Att-na-fram-till-hemmasittarna  för att lyssna!

Oneeightys hemsida hittar du här, under “ladda ner material” kan du hitta deras processhandledning där de beskriver och delar med sig av sina metoder gällande hemmasittare. Under fliken “metod” har de även beskrivit sin metod kort med hjälp av två olika case.

Skärmklipp 2015-09-01 07.18.16Skärmklipp 2015-09-01 07.18.00

Skärmklipp 2015-09-01 07.26.14

Här kan du också titta på “UR samtiden- Att nå de onåbara”. Programmet är 24 minuter långt och här berättar Marit Sahlström om hur man arbetat med projektet Oneeighty.