Förstärkt elevhälsa i Kolsva- Föreläsning UR Samtiden

 

Skärmklipp 2017-03-13 16.24.29.png

Johan Hallberg är rektor för Malmaskolan i Kolsva och har de senaste åren blivit något av en profil för förstärkt elevhälsa. På Malmaskolan var endast 80-85% behöriga till gymnasiet när skolans förändringsarbete började,  när föredraget hölls 2015 var 100% av eleverna behöriga till gymnasiet. På UR-samtiden berättar Johan om förändringsarbetet i föredraget “Förstärkt elevhälsa i Kolsva” som du hittar här. Jag har sammanställt några av huvudpunkterna i föredraget och elevhälsoarbetet för den som vill läsa.

Ett av huvudsyftena till förändringsarbetet var att rektor Johan ville förändra elevhälsan till verklig stödfunktion för lärarna. Lärarna skulle inte lämnas ensamma i sitt arbete med svåra situationer eller elever som inte nådde kunskapskraven utan de skulle få stöd i form av exempelvis konsultation, praktiskt stöd i sitt arbete och bolla tankar för att komma vidare på individ- grupp- eller klassnivå.

Vilka förändringar gjordes på Malmaskolan? 

  • Skolan började arbeta med hemmasittare genom hemundervisning. Genom hemundervisningen bygger man på relationen vilket är ett av huvudmålen med hemundervisningen.  När man fått progression i arbetet kan man flytta undervisningen från hemmet till skolan. Undervisningen sker då efter ordinarie  skoltid. Därefter kan eleven komma tillbaka till klassrummet i sin egen takt eller diskussion/utredning till särskild undervisningsgrupp kan påbörjas.
  • Mentorskapet förstärktes relationellt och i elevhälsofrågor. Mentorstiden prioriterades så att det nu finns tidsmässiga förutsättningar för att bygga goda relationer till sina mentorselever. På Malmaskolan träffar mentor sin grupp 2 dagar i veckan i 50 minuter och 3 dagar i veckan 10 minuter.
  • Ökad samverkan mellan ämneslärare så att inte alla prov/bedömningsuppgifter ligger samtidigt, t.ex. innan lov. På skolan sammanställer man ett provschema.
  • Diskussioner förs i kollegiet om alternativa sätt som eleverna kan visa sina kunskaper, finns det alternativ till skriftliga prov t.ex.
  • På skolan arbetar man med studieteknik i alla ämnen samt olika digitala och analoga hjälpmedel för att planera sina studier.
  • Lärmiljöerna undersöktes i ett främjande och förebyggande arbete. T.ex.  så åtgärdade Malmaskolan omklädningsrummen i idrotten, de inventerade och åtgärdade otrygga platser på skolan. Vidare diskuterade man också tillgängligheten pedagogiskt i klassrummen genom att analysera vad som inte fungerar för många elever samt hur man kan anpassa undervisningen för att fler ska lyckas (metodutveckling).
  • Kunskap från förskolorna samlades in så att eleverna som börjar förskoleklass skulle få en god överlämning med kontinuitet mellan övergångarna.
  •  Fritids/fritidsledarna och deras kunskaper om eleven inkluderades i elevhälsoarbetet.
  • Malmaskolan har en anställd socionom som kan arbeta med sociala frågor. Exempelvis kan den funktionen i perioder  väcka elever, åka hem och hämta elever och på andra sätt hjälpa till socialt för att få elever till skolan.
  • EHT blev medvetna/informerade om vilket förebyggande och främjande arbete som finns i skolan samt hur det bedrivs. Exempelvis arbetade en fritidsledare mot mobbning och kränkning men EHT var inte insatt  i det arbetet.
  • På Malmaskolan arbetade man för att få lärarna att känna att de är en del av elevhälsan och att elevhälsan är ett stödsystem för hela lärarkåren.
  • Elevhälsan blev värdegrundsbärare av ett salutogent synsätt, bygger på styrkor och för utvecklande samtal.
  • De gjorde slut med “vänta och se mentaliteten”. Skolan sätter in tidiga insatser i händelsekedjan redan vid tidig ålder.
  • I elevhälsoarbetet har man tränat på samarbete mellan olika professioner.
  • Generellt satsar Malmaskolan på att på olika sätt odla goda relationer mellan alla på skolan (elev/elev, lärare/lärare, lärare/elev etc.)
  • Det nya arbetssättet har inneburit att man tog bort klasskonferenserna. De gamla klasskonferenserna blev ofta en klagomur runt olika elever och inga samtal som fokuserade på att utveckla undervisningan och göra anpassningar runt elever i svårigheter.

Vägen in i elevhälsan beskrivs såhär v rektor Johan Hallberg:

Vägen in i Elevhälsan “En väg in”

  • Skolpersonalen/lärarna kan möta elevhälsan 3 gånger i veckan. Läraren bokar tid med elevhälsan  15, 30 eller 45 minuter och samtalar med de samlade professionerna om eleven. Läraren måste inte förbereda sig speciellt inför samtalet men  kan göra det. Tanken är att man “Snart och snabbt” ska få rådgöra med EHT innan situationen förvärras. Processen ska snabbt startas upp men lösningen behöver inte komma snabbt. Detta tillfälle kan även utvecklas till ett handledningstillfälle. Efter ett möte med elevhälsan får läraren alltid en återbesökstid för uppföljning av ärendet.
  • Om en lärare har en elev som inte klarat eller riskerar att inte klara ett kunskapskrav så måste läraren boka tid med EHT. Dessa möten sker efter utvecklingssamtalen på höst och vår samt efter jullov och sommarlov då de har terminsuppföljning. Det är pulsen i elevhälsoarbetet.
  • Det ska finnas en väg för läraren in i elevhälsan men massor av vägar in för eleverna. De måste kunna vända sig till den personal på skolan de har mest förtroende för som sedan tar ärendet vidare in i elevhälsan.

Johan Hallberg tar i sitt föredrag också upp hur de arbetar för att vända klasser där det inte fungerar:

Att vända en klass från kaos till ordning

Om en klass inte fungerar kommer lärarna till elevhälsan och beskriver situationen. Klassen delas då upp i små grupper om ca 3-5 elever. Varje person i elevhälsan får en grupp och de går igenom ett frågebatteri som skolan sammanställt med gruppen. Frågebatteriet innehåller frågor såsom, vad fungerar bra i klassen? Vad händer när det inte fungerar bra? Elevhälsans gruppledare träffar sin lilla grupp varje dag i 1-2 veckor och fokuserar på förändring både långsiktigt och kortsiktigt (vad kan du göra till imorgon för att det ska fungera bättre?) Styrkan ligger bl.a. i att alla i klassen är med om samtalen samtidigt, de synliggörs och får göra sina röster hörda samt utvärderar varje dag dagens arbete samt ställer upp mål för nästa dag.

 

 

 

 

 

PK-mannen utmanar normen

Skärmklipp 2017-03-13 08.03.45.png

PK-mannen gestaltas av Musse Hasselvall som i 6 program utmanar normen och ger alternativa perspektiv på norm och normalitet. De normer som bl.a. synas är mansnormen, funktionsnormen, svenskhetsnormen, heteronormen och kroppsnormen. Varje program är ca 15 minuter långt med tillhörande arbetsblad med frågor. Till serien finns en lärarhandledning med förslag på hur man kan arbeta med programmet i klassrummet, bl.a. finns ett färdigt Kahoot att använda.

Skärmklipp 2017-03-13 08.21.58.png

Såhär presenterar UR programserien “PK-mannen”:

“Musse Hasselvall gestaltar PK-mannen. Han lever i föreställningen att han är en öppen person med få fördomar. Samtidigt tillhör han på många sätt normen. Han är vit, hetero, stockholmare, medelklass, man och har inga funktionsnedsättningar. PK-mannen gör misstag i mötet med personer som på olika sätt är normbrytare och får dem att känna sig utsatta. Han gör det inte av illvilja utan som en konsekvens av att aldrig själv ha tillhört någon utsatt grupp. Syftet med serien är att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.”

Lösningsfokuserat tänkande i skolan?

 

Skärmklipp 2015-10-31 08.50.36

Vid lösningsfokuserat förhållningssätt så arbetar man utifrån vad eleven gör som är bra, vad som fungerar, vad de har lärt sig av det förflutna och deras styrkor. I arbetssättet finns en tilltro till elevens förmåga till utveckling samt att äga sin egen lösning.  

Jag tänkte väldigt kort presentera grunderna i förhållningssättet. Det som jag anser är en stor styrka i denna metod är att den lyfter fram dialogen och gör eleven delaktig i sin egen utveckling. Förhållningssättet ger en grund, underlättar samtal och gör dem hanterbara samt ökar begripligheten och meningsfullheten när man tillsammans ska skapa lösningar.

Fyra grundstenar utgör fundamentet i metoden och förhållningssättet.

  • Om något inte är trasigt – laga det inte. Lämna det som inte behöver åtgärdas och gå vidare istället.
  • När du vet vad som fungerar – gör mer av det. Det innebär att det är viktigt att utforska kartlägga vad som fungerar så att man kan bygga vidare på det.
  • Om det inte fungerar – gör något annorlunda. Det innebär att våga pröva nya lösningar istället för att försöka med samma lösningar, som inte har fungerat, flera gånger. Självklart utifrån en kartläggning och eleven.
  • Om det går för långsamt – sakta ner farten. Eleven kanske inte förstår, vi behöver reflektera vart vi är på väg och om vi är på rätt väg.

Lösningsinriktat förhållningssätt är preciserat och använder sig av 6 grundläggande antaganden.

  1. Det är inte nödvändigt att koncentrera sig på det förflutna eller på problemdetaljer för att kunna arbeta sig fram till lösningar.
  2. Det finns alltid undantag, d.v.s. tillfällen då problemen är mindre eller helt borta.
  3. Människor har resurser att klara sina svårigheter.
  4. En liten förändring kan leda till omfattande utveckling.
  5. Samarbetsprincipen, En fråga används inte om den kan tänkas störa samarbetet, språkets nyanser och användning är också av stor betydelse.
  6.  Målet är i fokus.

I samtalen finns preciserade moment som där man praktiserar ovanstående antaganden i praktiken. De praktiska momenten utgörs bl.a. av problemfritt prat (för att fördjupa relationen mellan samtalsparterna), undantag (När fungerar det som bäst? Vad gör de tillfällena annorlunda?), mål (tydlig, realistisk målbild), hypotetiska lösningar (Hur skulle ett liv utan problemet se ut?) skalfrågor (Skalfrågor hjälper att få mer detaljerad information) samt uppgifter och beröm (reflektion och positiva omdömen som man sett i samtalet). En viktig del i samtalet är att tillsammans med eleven skapa en bild som visar hur hen ska veta när de första stegen tagits mot delmål och slutmålet.

Lösningsfokuserat arbetssätt kanske vid första anblicken verkar vara en enkel och självklar metod men det krävs mycket övning för att vara lösningsfokuserad. Det behövs träning för att formulera och ställa frågorna så att de kommer naturligt samt våga vänta ut svaren hos eleven. Därutöver behövs också förståelse och kunskap om de mekanismer som styr elevens val. När det är ovant så kan det vara bra om man t.ex. har stöd i arbetslaget och att en grupp lärare stöttar varandra för att utvecklas. Självklart kan det också vara gynnsamt med en handledare eller att man får gå en fortbildningskurs i metoden.

Läs mer om lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken “Lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken” av Yasmin Ajmal och John Rhodes.

Skärmklipp 2015-10-31 09.07.15

Hur är det att uppleva världen annorlunda?

Skärmklipp 2015-10-29 09.22.06

En förutsättning för en inkluderande verksamhet där man ser olikhet som en resurs är att synsättet genomsyrar hela verksamheten i allt vi gör, varje dag. Ett sätt att konkretisera värdegrunden i skolvardagen är att göra övningar tillsammans för att få ökad förståelse för andra människor.

Ett häfte med övningar som passar för åk f-6 heter “Hur är det att uppleva världen annorlunda- 11 övningar att använda i klassen” och är framtaget av Autism- och Aspergerförbundet, du hittar dem här. I övningarna ges möjlighet till reflektion över vad rättvisa egentligen är. Är det rättvist att alla ska ha exakt samma regler och göra likadant eller är rättvisa att ta hänsyn till individens behov och förmågor? Häftet är utarbetat med fokus på autism men det fungerar även i ett bredare sammanhang.

En inkluderande verksamhet arbetar med olikheter i skolvardagen på ett förebyggande sätt  och det är i ett förebyggande skede som dessa övningar fungerar som bäst.

UDL som en Game Changer

Skärmklipp 2015-10-06 14.06.30

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Universal Design for Learning här och här. I detta inlägg vill jag passa på att tipsa om “UDL series” , det är en serie på tre avsnitt med tillhörande powerpoints och arbetsmaterial som ska hjälpa lärare, rektorer och beslutsfattare att förstå UDL i teori och praktik. Det finns tre avsnitt som heter Explore (15 min) , Implement (17 min) och Lead (1h). I det sista avsnittet fördjupas kunskaperna runt UDL:s principer utifrån ett exempel ur musikens värld.

Dessa filmer passar utmärkt att använda som fortbildning i kollegiet. De är utformade för att engagera och ge upphov till reflektion och diskussion, bl.a. genom att de stannar upp filmerna ett par gånger och ger tittaren chans att reflektera över frågeställningar som hör till avsnittet. Jag rekommenderar att man tillsammans tittar på alla tre filmer på sin skola då UDL är en process som kan utföras på olika sätt och inget färdigt koncept.

Det första avsnittet “Explore” handlar om learner variability. Avsnittet tar upp vikten av att eleverna behöver valfrihet att inhämta kunskap på olika sätt då de är olika. Trots olikheterna så finns ändå en systematik i hur elever lär sig och det är de likheterna (universala) som vi ska använda oss utav. Det är viktigt att vi lärare förstår hur den systematiken fungerar och att vi använder oss av olika sätt att undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och nå goda resultat. När läraren tillämpar UDL är det ett sätt att ta hänsyn till alla tänkbara hinder i klassrummet kanske t.o.m. utan att veta exakt om de finns såsom t.ex. i början när man undervisar en ny klass. UDL förespråkar vikten av att ligga före och planera undervisningen så att den passar elever med olika tänkbara  behov som sannolikt finns i klassrummet. När man lär känna gruppen kanske man upptäcker ytterligare behov och kan justera undervisningen allteftersom. Genom UDL tillämpar man systematiskt en metod och slipper på så sätt anpassa undervisningen till varje enskild individ allteftersom man upptäcker hinder i undervisningen. Individualiserinen är inbyggd i systemet.

Skärmklipp 2015-10-06 14.08.37

Ett exempel på detta är att vi i en klass på 30 personer sannolikt har elever som har svårt med ljud, tycker det är läskigt att tala inför en stor grupp, har svårt att sitta still länge, har svårt med uppmärksamhet/ koncentration, tycker om att titta på film, helst vill lyssna på ljudbok, behöver ta paus ofta osv. Om vi redan i början antar att dessa behov finns och anpassar undervisningen efter dem så kommer sannolikheten öka för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen från början. Genom att göra undervisningen mer tillgänglig i allmänhet så lyfter vi även fokus från det enskilda barnets svårigheter till hur vi kan undanröja hinder på gruppnivå.

Jag tycker att är UDL är ett strukturerat sätt att sätta tillgängligt lärande i fokus och ett sätt att sträva efter att undervisa för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kanske är det ett verktyg för din skola när det gäller att omsätta teori till praktik.

 

 

 

Hur når man hemmasittare?

 Skärmklipp 2015-09-01 07.06.55

 

Många skolor och vuxna ställer sig frågan hur man når hemmasittare. Självklart finns det många olika svar men här får du reda på hur man arbetat i projektet “Oneeighty” genom podcasten Didaktorn. Didaktorn är en ganska ny podcast som produceras av UR. Varje avsnitt är runt 15 minuter och handlar om ett specifikt ämne i skolans värd. Det avsnitt som jag rekommenderar idag är, “Att nå fram till hemmasittarna“. Såhär presenteras programmet:

 Att nå fram till en elev som vägrar gå till skolan är svårt. Marit Sahlström berättar om hur de inom Stadsmissionens projekt Oneeighty arbetar med en metod som går ut på att försöka nå eleverna genom en chatt – helt utan krav på närvaro i skolan. Metoden har varit framgångsrik, men den har också provocerat och ifrågasatts. Enligt Marit kan det till synes opersonliga vara det som gör att det blir möjligt att nå fram och bli personlig. Programledare: Natanael Derwinger.

Klicka http://www.ur.se/Produkter/190483-Didaktorn-Att-na-fram-till-hemmasittarna  för att lyssna!

Oneeightys hemsida hittar du här, under “ladda ner material” kan du hitta deras processhandledning där de beskriver och delar med sig av sina metoder gällande hemmasittare. Under fliken “metod” har de även beskrivit sin metod kort med hjälp av två olika case.

Skärmklipp 2015-09-01 07.18.16Skärmklipp 2015-09-01 07.18.00

Skärmklipp 2015-09-01 07.26.14

Här kan du också titta på “UR samtiden- Att nå de onåbara”. Programmet är 24 minuter långt och här berättar Marit Sahlström om hur man arbetat med projektet Oneeighty.

Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar

Skärmklipp 2015-01-21 10.49.16

Skolans arbete mot trakasserier och kränkningar är en av skolans viktigaste uppgifter, för vilken elev trivs och kan göra sitt bästa i en skola som är otrygg? Jag tycker att Skolverkets publikationer är mycket användbara och det gäller även denna nya publikation  som heter “Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar” som du kan ladda ner här.

Publikationen är indelad i fyra kapitel som behandlar hur man kan arbeta för att främja likabehandling samt förebygga, upptäcka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I materialet refereras till den forskning som finns och man kan läsa om olika fallbeskrivningar. I anslutning till texten finns frågeställningar som är användbara för att vidareutveckla skolans arbete.

Alla skolor i Sverige arbetar på något sätt med dessa frågor men alla är inte lika framgångsrika. Den här publikationen ger en god bakgrund i forskningen samt uppmuntrar skolan till en fortsatt utveckling genom att ge olika praktiska förslag till hur en skola kan gå vidare i sitt arbete. Det är av största vikt att alla skolor hela tiden arbetar aktivt då denna typ av arbete aldrig blir klart. Risken om en skola bara kör på i sitt invanda mönster som kanske fungerar är att arbetet kan bli slentrianmässigt och det som en gång fungerade kanske inte fungerar längre utan att någon lägger märke till det. I den här publikationen får skolan möjlighet att granska sig själv för att sedan kunna utveckla sitt arbete. Exempel på frågeställningar inom de fyra kapitlen är:

Främja: Vilka elever gynnas av ett visst undervisningsupplägg? Hur ser de formella och informella beslutsvägarna ut och vilka möjligheter till inflytande har lärare och elever? Vilka uttalade och outtalade normer råder i verksamheten?                                             Förebygga: Hur ser skolans systematiska arbete ut när det gäller 1. Kartläggning 2. Analys av kartläggningsresultatet 3. Slutsatser 4. Mål för det fortsatta arbetet 5. Insatser för förbättring.                                                                                                                                    Upptäcka: Hur upptäcker vi elever som far illa? Hur vet vi att vi vet det vi tror oss veta om elevernas situation stämmer? Hur arbetar vi med relationer på skolan? Hur ser vuxennärvaron ut utanför lektionstid på vår skola?                                                                      Åtgärda: Vilka rutiner har vi för det åtgärdande arbetet? Känner all personal, elever och föräldrar till dessa rutiner? Hur dokumenterar och följer skolan upp ärenden? Hur används kunskapen i ärendena för att främja, förebygga och upptäcka trakasserier och kränkningar?

Det finns dock många fler viktiga frågeställningar än de exempel jag tagit upp. Denna publikation tycker jag att alla i skolans värld borde läsa och den är en välarbetad grund att utgå ifrån i skolans arbete. Vill man fördjupa sig så finns det även förslag på böcker så att man kan fördjupa sina kunskaper.

 

 

 

Metoder och stöd för systematiserat värdegrundsarbete

I stödmaterialet ” Förskolans och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg och metoder” beskrivs, förklaras och problematiseras demokratiuppdraget. I boken ges också konkreta exempel på olika typer av samtal och metoder som man kan använda i klassrummet samt diskussionsfrågor som hjälper personalen i arbetet med att systematisera arbetet med värdegrunden. I materialet finns även reportage och intervjuer från olika verksamheter.

Exempel på samtal och metoder i boken är:

Samtal: Deliberativa samtal, Filosofiska samtal och Sokratiska samtal

Forumspel, Workshop, Värderingsövnningar, Diskussionsunderlag

Skärmdump 2014-10-17 17.28.34

Uppdrag värdegrund

Värdegrundsarbetet och demokratiuppdraget är ett av skolans allra viktigaste uppdrag, det upptar hela kapitel 1 i Lgr11 och utgör fundamentet i hela skolväsendet. Alla skolor ska idag ha en Likabehandlingsplan som fungerar som en dokumentation av det praktiska arbetet som utförs i verksamheten.

 Arbetet med värdegrunden måste ske i all verksamhet, i klassrum, i korridoren, på skolgården, vid samlingen, i omklädningsrummet och vid mellanmålet. Man kan diskutera men framförallt måste man praktisera det man talar om och modellera. Faran när arbetet sker överallt och hela tiden är att man missar systematiken och helheten, det är inte framgångsrikt att några få eldsjälar bedriver värdegrundsarbetet i en liten grupp eller att man lägger ut arbetet på temadagar. Ett framgångsrikt värdegrundsarbete är synligt och sker som en integrerad, medveten och välplanerad del i helheten. Studier visar att ett arbete som inte görs tillsammans inte når samma framgång. För att nå dit behöver man arbeta systematisk och tillsammans. All personal, alla elever och föräldrar behöver vara delaktiga i arbetet samt informeras om det arbete som görs.

Skärmdump 2014-10-17 11.30.07