Forskningsnytt om formativ bedömning

 

Skärmklipp 2016-03-14 19.46.06.png

 

Skärmklipp 2016-03-14 19.40.19

UR Samtiden har filmat en föreläsning med Åsa Hirsh som heter “Forskningsnytt om formativ bedömning“, där redovisar hon resultaten i forskningsöversikten “Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning“. 

Denna översikt är mycket intressant då formativ bedömning implementerats storskaligt världen över, samt är i fokus i många av Sveriges kommuner.  Allt fler lärare och skolor uppger att de arbetar formativt i klassrummen. På senare tid har vi även sett läromedel, både i pappersform och digitalt, som saluför sig som formativa.

I korthet visar kartläggningen att det finns en risk att det blir för mycket  av aktivitetsskapande och för lite av analys och omformande av undervisningen. Formativ bedömning går då från ett professionellt lärande till att pseudoformativa praktiker utvecklas, där man använder olika metoder instrumentellt som ett metodpaket. Formativ bedömning/bedömning för lärande är i grunden  ett sätt att forma elevens lärande på och en metod för att utveckla undervisningen. Särskilt i skolor där det saknats kollegialt lärande bland lärare och skolledare är risken större att BFL reduceras till ett metodpaket.

När det gäller IKT behöver man fråga sig vem det är som utvecklar de program som enligt utsago ska vara formativa samt huruvida de kan ge effektiv feedback. Man behöver också ta i beaktning hur undervisningen ska kunna utvecklas när läraren inte kan se processen.

Till sist konstateras att det som behövs är fler studier, både kvalitativa och kvantitativa på olika nivåer för att mäta effekterna av de formativa metoderna samt undersöka i vilken mån de används för att analysera och utveckla undervisningen. Vi kan idag inte säga med säkerhet att formativ bedömning leder till ett ökat lärande men vi kan heller inte säga att det inte gör det.

HÄR kan du läsa hela kartläggningen

Hirsh, Å., Lindberg, V., Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, & Institutionen för pedagogik och didaktik. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning  

 

Lär eleverna de 2800 mest frekventa engelska orden!

IMG_5955 IMG_5956

När man lär sig ett språk är det i första hand viktigt att lära sig ord för det man vill kommunicera. Ett gott ordförråd är nyckeln till att kunna uttrycka sig och kunna förstå det man läser och hör. En genomsnittlig person med engelska som modersmål och som  har genomgått college behärskar ungefär 20.000-30.000 ord, det är många ord att lära sig!

När man studerat ordsamlingar (korpus) visar det sig att det är ca 3000 ord som är mer frekventa än andra. Som ESL elev underlättar det en hel del om man fokuserar på att lära sig de orden. De 2818 vanligaste engelska orden finns att hitta på New General Service List. Enligt uppgifter i appen ska dessa ord täcke 90-92% av alla ord i de flesta engelska texter.

New General Service List Test finns att ladda ner som pdf här och här kan du läsa hur testet kan användas och hur det är utformat. Mata förslagsvis in i testet ett Socrative quizz (SOC-18728765 är numret om du vill importera quizzet i Socrative)) eller på en liknande sida så att det blir självrättande. När eleverna gör testet kan du enkelt se procentsatsen på hur de lyckats i kalkylbladet som du får skickat till din mail utan att rätta en enda glosa 🙂 . Be eleverna därefter att ladda ner gratisappen NGSL Builder på sina telefoner eller sina lärplattor. I appen väljer de nivå utefter resultatet på testet och börjar träna på nya ord, detta kan med fördel göras några minuter i slutet av varje lektion. I appen får de ett ord som de ska tänka en förklaring till och sedan bedöma om de kan den eller inte. Detta sätt att lära sig glosor fungerar alltså som flashcards. I appen kan man systematiskt studera ordkluster, s.k. bands, se alla ord i alfabetisk ordning eller i frekvensordning. De ord du vill studera kan du även maila till dig själv. I appen finns det tydliga förklaringar på vilka olika sätt den kan användas på.

På samma sätt kan man även arbeta med appen NAWL Builder, NAWL står för National Academic Word List vars lista sägs täcka ca 90% av de akademiska orden.

UDL som en Game Changer

Skärmklipp 2015-10-06 14.06.30

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Universal Design for Learning här och här. I detta inlägg vill jag passa på att tipsa om “UDL series” , det är en serie på tre avsnitt med tillhörande powerpoints och arbetsmaterial som ska hjälpa lärare, rektorer och beslutsfattare att förstå UDL i teori och praktik. Det finns tre avsnitt som heter Explore (15 min) , Implement (17 min) och Lead (1h). I det sista avsnittet fördjupas kunskaperna runt UDL:s principer utifrån ett exempel ur musikens värld.

Dessa filmer passar utmärkt att använda som fortbildning i kollegiet. De är utformade för att engagera och ge upphov till reflektion och diskussion, bl.a. genom att de stannar upp filmerna ett par gånger och ger tittaren chans att reflektera över frågeställningar som hör till avsnittet. Jag rekommenderar att man tillsammans tittar på alla tre filmer på sin skola då UDL är en process som kan utföras på olika sätt och inget färdigt koncept.

Det första avsnittet “Explore” handlar om learner variability. Avsnittet tar upp vikten av att eleverna behöver valfrihet att inhämta kunskap på olika sätt då de är olika. Trots olikheterna så finns ändå en systematik i hur elever lär sig och det är de likheterna (universala) som vi ska använda oss utav. Det är viktigt att vi lärare förstår hur den systematiken fungerar och att vi använder oss av olika sätt att undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och nå goda resultat. När läraren tillämpar UDL är det ett sätt att ta hänsyn till alla tänkbara hinder i klassrummet kanske t.o.m. utan att veta exakt om de finns såsom t.ex. i början när man undervisar en ny klass. UDL förespråkar vikten av att ligga före och planera undervisningen så att den passar elever med olika tänkbara  behov som sannolikt finns i klassrummet. När man lär känna gruppen kanske man upptäcker ytterligare behov och kan justera undervisningen allteftersom. Genom UDL tillämpar man systematiskt en metod och slipper på så sätt anpassa undervisningen till varje enskild individ allteftersom man upptäcker hinder i undervisningen. Individualiserinen är inbyggd i systemet.

Skärmklipp 2015-10-06 14.08.37

Ett exempel på detta är att vi i en klass på 30 personer sannolikt har elever som har svårt med ljud, tycker det är läskigt att tala inför en stor grupp, har svårt att sitta still länge, har svårt med uppmärksamhet/ koncentration, tycker om att titta på film, helst vill lyssna på ljudbok, behöver ta paus ofta osv. Om vi redan i början antar att dessa behov finns och anpassar undervisningen efter dem så kommer sannolikheten öka för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen från början. Genom att göra undervisningen mer tillgänglig i allmänhet så lyfter vi även fokus från det enskilda barnets svårigheter till hur vi kan undanröja hinder på gruppnivå.

Jag tycker att är UDL är ett strukturerat sätt att sätta tillgängligt lärande i fokus och ett sätt att sträva efter att undervisa för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kanske är det ett verktyg för din skola när det gäller att omsätta teori till praktik.

 

 

 

Matris till “Att följa lärande” av Dylan William

Skärmdump 2014-10-12 21.56.45

För lite mer än ett år sedan så sammanställde jag Dylan Williams bok “Att följa lärande” för att få en bättre överblick över de metoder han tog upp i boken. För mig underlättade det mycket med en matris istället för att slå i boken.

Inlägget är långt men jag har blivit ombedd att lägga upp matrisen i bloggen. Maila mig om du vill att jag ska skicka den som word fil, då är den mindre rörig och mycket snyggare 🙂 jenni.wagner@taby.se

Formativ bedömning i praktiken

En sammanställning av formativ bedömning i praktiken från boken ”Att följa lärande” av Dylan Wiliam.

Kort bakgrund:

–    Forskningen visar att den viktigaste resursen för lärande är läraren. Dylan Wiliam uttrycker att ”Vi vet att lärare gör skillnad, men vi vet mindre om vad som gör skillnaden när det gäller olika lärare” (s.48)

–  Samtidigt vittnar studier om att formativ bedömning har betydande positiv inverkan på elevers lärande. Flera forskare hävdar att formativ bedömning är det viktigaste pedagogiska verktyget för elevernas kunskapsutveckling. (Skolverket, ”Forskning för klassrummet”).

Formativ bedömning enligt Dylan Wiliam:

”Bedömning fungerar formativt när bevis för elevens prestation tas fram, tolkas och används av lärare, elever eller deras kamrater för att besluta om nästa steg i undervisningen som förmodligen blir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle fattat om bevis inte hade funnits.”          

 

AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 –          Bedömningsmatriser

–          Visa upp och diskutera elevexempel.

–          Eleverna jämför sina egna arbeten med exempelarbeten.

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål. -Tydliggör hur olika svar/arbeten på A, C och E nivån skiljer sig från varandra.

 

-Hjälp eleverna att utveckla varandras svar.

 –          Eleverna skriver checklistor, såhär ska du inte skriva/Såhär ska du skriva.

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål.
           Välj- byt- välj

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål.

 

Eleverna diskuterar kvalitén i sitt arbete med varandra i små grupper, t.ex. vid högläsning, handstil. (s.83).

 

 Eleverna gör egna översikter av vad de lärt sig samt formulerar provfrågor med korrekta svar.

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål. Befriande för många elever att slippa traditionella prov. Läraren får reda på vad eleverna tror att de lärt sig. (s.84).
AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 ”Vi lär oss att…”

”Jag söker…”

”Det är för att…”

 

Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål. Fraserna är användbara metoder för att få elever att komma igång med lärandemål. (s.84).

 

 Ta reda på vad eleverna vet

–          Ställ frågor

–          Diskutera

 

 

 

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer

 

Detta ger läraren information om vad som ska göras härnäst samt genererar tänkande.

 

Ställ relevanta, genomtänkta frågor som genererar tänkande.

 

 No hands up

(bara för att fråga)

 

För att ta fram belägg för elevernas prestationer

 

Elevengagemang, ingen ska kunna välja bort att delta.

Lärare väljer ut elever slumpvis med hjälp av glasspinnar, app eller kort med elevernas namn på.

Om eleven inte kan svaret kan man låte dem bolla frågan vidare, ”ring en vän”.

(s. 97/98)

Främjar även mer jämlikhet i klassrummet. Alla elever riskerar att ”svara fel” och man diskutera varandras svar.

 

 Tankepaus/Väntetid Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Att ge eleven tid att tänka igenom frågan och svaret. Fler elever kan engagera sig.

 

För lång väntetid kan orsaka att lektionen tappar tempo. (s. 99)

 

 Diskutera i grupper

–          Påståenden

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Diskussionens kvalitet stegras.
 Utvärderande och tolkande lyssnande

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Vad kan jag lära mig om elevernas tänkande genom att lyssna noga på vad de säger?

 

 Ställ varför och hurfrågor.

Varför? Hur?

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer. Original:Är det här en sats eller mening?

Omformulerat:

Varför är det här en mening och inte en sats?

 

AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 Heta stolen utfrågning

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Läraren ställer en fråga till eleven (glasspinne!) och därefter en serie uppföljningsfrågor för att undersöka kunskapernas djup. De andra lyssnar noga för läraren kan när som helst dra en glasspinne och be en annan elev att sammanfatta det som sagts.

 

 System för svar från hela klassen

 

–          Tänkande tummar

–          Hålla upp fingrar

–          ABCD- kort

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer. –          Tumme upp, ner eller horisontellt (s. 103)

–          Skala från knuten näve till fem fingrar

–          Med ABCD korten kan man visa att en fråga har mer än ett korrekt svar. Kräver oftast planerade frågor.

Man kan skapa en situation på tavlan som eleverna ska lösa i anslutning till utvärderingen så att eleverna inte kan gömma sig. (s. 103)

 

 System för svar från hela klassen

 

Mini whiteboards/Skrivplattor

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer

 

Läraren får samlade svar även på spontana frågor.

 

Eleverna arbetar individuellt eller i grupp. De skriver ner sina svar på skrivplattor som de sedan håller upp så att läraren och andra elever ser svaren.
 System för svar från hela klassen

 

Exit ticket/ Utgångspass

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer.

 

Eleverna svarar på lappar eller via app/dator/läsplatta på frågor om sitt lärande, eventuella frågor m.m.

Vad har jag lärt mig?

Hur ska jag komma vidare?

Vad undrar jag?

Vad vill jag fördjupa mig i?

Såhär fungerar…..

 

 

 

 

 

 

 

 

 
AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 System för svar från hela klassen

 

Socrative app och hemsida är ett instrument för att hjälpa läraren att få information från en grupp.

 

Att ta fram belägg för elevernas prestationer

 

Detta ger läraren information om vad som ska göras härnäst samt genererar tänkande.

Med detta verktyg kan man få en överblick vad klassen svarar på dina frågor, exit tickets, glosförhör, m.m.

 

http://www.socrative.com/

Diagnostiska frågor

–          Vändpunktsfrågor

 

Diagnostiska frågor kan användas som sonderings-frågor innan ett avsnitt eller som kontrollfrågor mitt i lärandeprocessen.

Den diagnostiska frågan kan bli en vändpunktsfråga där läraren utifrån ser om eleverna är redo att gå vidare. eller om lektionen riktning måste förändras.

 

Diagnostiska frågor kan bygga på svar från exit ticket frågor. Det är flervalsfrågor av typen:

Vilket av nedanstående är den bästa tesen?

Vilken översättning är bäst?

Varför intresserar sig historiker för fördomar när de analyserar. historiska källor? (s. 108-119)

                    + =    ̶ Att ge feedback som för lärandet framåt

 

Feedback ska generera tänkande.

 

Tillsammans med kommentarer ger du plus om elevens arbete varit bättre än den förra uppgiften i ämnet, minus om den varit sämre och likhetstecken om kvalitén är oförändrad.

 

Tre frågor

 

Att ge feedback som för lärandet framåt

 

Feedback ska inte generera straffarbete hemma utan är en nyckel till framgång.

 

Läraren skriver tre frågor vid rättningen som eleven ska svara på de första 15 minuterna av nästa lektion. Det kan vara något eleven behöver fundera på, omformulera m.m.
 Ge mindre men mer fokuserad feedback

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Feedbacken ska relatera till lärandemål som har delgivits eleverna. Den ska innebära mer arbete för mottagaren än för givaren.

 

 C3B4ME

 

Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra. Eleven ska be tre kamrater om hjälp innan den får fråga läraren om hjälp.

”Det finns mer än en lärare i det här rummet.”

AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 Kamratbedömning på läxan

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

 

 

Använd matriser, facit eller varandra som hjälp. Arbetet kan ske i små grupper och utvärderas i helklass.
 Tavlan för läxhjälp Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

Eleverna skriver upp frågor som de har om läxan på tavlan. Elever som tror att de kan svara uppmuntras till att förklara för kamraterna och hjälpa dem.
 Two stars and a wish

Två stjärnor och en önskning

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Eleverna ger varandra feedback. Två saker som är bra och en som kan förbättras.

 

Feedbacken kan skrivas på post it lappar som läraren samlar in. Sedan kan man diskutera feedbacken i klassen för att förbättra kvalitén på återkopplingen.

 

 Slutfrågor efter genomgång

 

Att ge feedback som för lärandet framåt

 

Förbättra sin skrivförmåga och sin förmåga att ställa frågor.

 

Eleverna diskuterar i grupper om de har frågor efter en genomgång. Om gruppen inte kan svara/har en lösning bollar de frågan vidare till läraren.

Grupperna skriver ner sina frågor på papperslappar.

 

 Felklassificering

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

Läraren stryker under fel som eleven sedan ska klassificera. (t.ex. vilken typ av grammatikfel)

Eleven fastställer vilken typ av fel hen gör och söker upp en kamrat med kompletterande kompetenser för att få hjälp med rättningen.

 

 Vad har vi lärt oss idag?

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

Eleverna bildar grupper och gör en lista vad de lärt sig under lektionen. Sedan rapporterar varje grupp en sak de lärt sig.

 

 

 

AKTIVITET SYFTE KOMMENTAR
 Elevrapportör

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Elevrapportören utses i början av lektionen och ska sammanfatta lektionens huvidpunkter och svara på kamraternas frågor.

Rapportören kan ta hjälp av andra om hen inte kan svara samt själv ställa frågor till kamraterna.

 

Checklista inför flygning

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

En kamrat ska kontrollera och signera att allt finns med på checklistan vid t.ex. en labbrapport. Kamraten får stå till svars om rapporten visar sig inte ”uppnå kraven för flygning.”

 

Jag-Du-Vi-Checklistor

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Efter grupparbetet ska varje elev skriva något om sina bidrag, något om andras bidrag samt utvärdera gruppens arbete.

 

Slumpvis rapportör

 

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

När man ger elever roller som ordförande, tidtagare, sekreterare m.m. ska man även utse en slumpvis rapportör i slutet. Detta för att alla ska vara aktiva och redo att sammanfatta.

 

 Gruppbaserad provförberedelse

 

Att ge feedback som för lärandet framåt. Grupper om ca 5-6 elever bildas, varje elev repeterar en delfråga i momentet (läraren delar ut frågor) och redogör för gruppen följande dag. Resten av gruppen använder muggar i färg för att utvärdera svaret.

 

 Om du har lärt dig hjälp någon annan

 

 

 

 

AKTIVITET

Att ge feedback som för lärandet framåt.

 

 

 

 

 

SYFTE

Man lär sig att förklara genom att lära ut. (s. 156)

 

 

 

 

 

KOMMENTAR

Självbedömning

 

 

 

Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Elever självbedömer sina arbeten/prestationer i förhållande till lärandemålen.
– Trafikljus

– Rödgröna skivor

– Olikfärgade muggar

 

Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Elever visar med hjälp av färger röt/gult/grönt om de förstår undervisningen.
Portföljer

 

Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Elever omarbetar texter, bilder, rapporter m.m. eller gör liknande uppgifter såsom t.ex. självporträtt. Allt sparas i portföljen så att de sedan kan se och utvärdera sina framsteg.

 

Loggböcker

 

Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Eleverna fortsätter på påståenden såsom

Jag blev förvånad över…..

Det jag tyckte mest om på lektionen var…….

En sak som jag är osäker på….

 

 

 

 

Verktyg för inkluderande arbetssätt, några exempel

Skärmklipp 2015-02-06 08.32.08

Ovanstående bild känner nog de flesta lärare igen, den är väldigt tydlig och visualiserar de olika behov och förmågor som finns i en klass. När man ser bilden ter det sig ganska självklart för de flesta att likvärdig undervisning inte betyder att alla ska få exakt samma uppgift.

Det händer ganska ofta att lärare frågar mig hur man ska arbeta inkluderande och vad man ska tänka på. Det är självklart komplext och det finns mycket man ska tänka på. Det viktigaste är att tänka på vilka elever man ska undervisa och att inventera deras behov och intressen.

För att förenkla denna process har jag sammanställt en lista med några saker man kan tänka på som lärare när man undervisar en stor klass på ca 30 elever. Denna lista kan även fungera som utgångspunkt i arbetslaget när man diskuterar inkluderande undervisning. Har ni fler förslag så fortsätt att fylla på 🙂

Vill du ha den som snyggare  word dokument så maila mig på jenni.wagner@taby.se

 

Några verktyg för inkluderande arbetssätt i klassundervisninge

Detta är exempel på sådant man kan tänka på när man undervisar i helklass ca. 30 elever. Har du fler tips? Fyll på listan

Lektionens start
Jag skriver start och sluttid på tavlan.
Jag börjar lektionen med att berätta vad vi ska göra under lektionen och presenterar det även skriftligt, t.ex. på tavlan eller handout
Stoff/Faktakunskaper
Jag går igenom och övar begrepp i början av ett arbetsområde.
Genomgångar
Jag använder mig av visuellt stöd vid muntliga genomgångar och berättande (bilder. modeller, skisser, ppt m.m.)
Jag börjar genomgångar med att tala om det viktigaste, innehållets kärna.
Jag talar inte mer än 10 minuter i taget vid genomgångar.
Jag ställer frågor eller ger korta uppgifter som är kopplade till genomgången som genererar tänkande och elevaktivitet.
Jag har i förväg förberett de elever som behöver det, t.ex. genom att maila ppt eller inspelat material såsom t.ex. filmer.
Jag skickar anteckningar, filmer, bildspel m.m. till de elever som vill ha det
Uppgifter
Jag konstruerar strukturerade uppgifter med tydliga delmål och slutmål.
Jag går igenom de uppgifter jag ger tillsammans med eleverna.
Jag anpassar uppgifter efter olika behov.
Jag har visuellt stöd när jag går igenom uppgifter.
Jag ger eleverna tydliga skriftliga instruktioner i punktform.
Jag visar och går igenom ett exempel på hur uppgiftens slutprodukt kan se ut.
Jag använder mig av en checklista där eleven kan pricka av olika moment för att färdigställa en uppgift.
Jag använder mig utav andra stödstrukturer, mallar och modeller
Hjälpmedel
Jag erbjuder hjälpmedel/anpassade läromedel/verktyg till de elever som behöver det (dator Ipad, inlästa läromedel m.m.)
Jag låter alla elever i en klass/grupp prova olika hjälpmedel/anpassade läromedel/verktyg (t.ex. inläst material, talsyntes, diktering)
Betyg och bedömning
Jag förklarar de olika kunskapskraven med elevexempel.
Jag använder mig utav BFL/formativ bedömning för att utvärdera min undervisning.
Bemötande
Jag pekar inte ut en elev framför andra.(t.ex.” lyssna nu du som varit sjuk”, ”kul att du är här”, ”du som varit borta så mycket tillhör ingen grupp, kan du jobba själv?”)
Jag är lugn och använder mig av ett lågaffektivt bemötande.
Jag är positiv och ger beröm och positiv feedback när jag ser framsteg.
Lokaler
Jag låter elever som behöver en lugnare miljö arbeta i grupprum.
Läxor och hemuppgifter
Jag går alltid igenom läxan på lektionen innan jag ger den.
Jag återkopplar alltid till den läxa jag gett.
Jag låter inte elever som inte förstår uppgiften gå hem och göra uppgiften i läxa.
Jag anpassar hemuppgifter efter elevens kunskaper och förmågor.
Prov/ visa kunskaper
Jag anpassar mina prov/ låter elever visa sina kunskaper på ett sätt som passar individen (muntligt, hemprov, klassiskt prov, andra uppgifter)
Motivation/delaktighet
Jag utgår från elevernas intressen i min undervisning för att öka deras motivation i ämnet.
Jag låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen.
Planering
Jag planerar min undervisning utifrån elevers olikheter
Jag har en genomtänkt placering för eleverna i klassrummet.
Jag bestämmer vilka grupper som eleverna ska arbeta i.

 

Hög tid att planera terminen!

Skärmklipp 2015-01-10 16.00.48

En ny termin har precis börjat och många lärare håller på med sina terminsplaneringar. Hur gör du när du planerar din undervisning för att synliggöra kopplingen mellan syfte/mål, undervisning och bedömning för dina elever och dig själv?

Baklängesplanering/Alignmentplanering är en modell för att tydliggöra kopplingen mellan mål, undervisning och bedömning för eleverna och för läraren. Den här filmen förklarar modellen kortfattat och tydligt.

Många lärare kommer att förbereda sina elever inför de nationella proven som snart går av stapeln. Här talar Christian Lundahl om hur man kan tydliggöra mål och kunskapskrav och hur man kan använda elevexempel samt bedömningsanvisningar i gamla nationella prov för att tydliggöra de kvalitéer som bedöms i de olika delproven. Gamla nationella prov kan även fungera som underlag för att tala om strategier för att lyckas med sina läsprov, uppsatser m.m.

Istället för att eleverna börjar med att göra gamla nationella provuppgifter direkt kan det vara en god idé att tillsammans gå igenom uppgiften och hur den bedöms. Därefter får eleverna läsa elevlösningarna och diskutera deras kvalitéer och brister utifrån bedömningsmallarna samt betygsätta elevlösningarna. Efter det samtalar man om olika strategier som kan användas för att lyckas optimalt med uppgiften. Till sist får eleverna själva lösa uppgiften utifrån det de lärt sig. Med detta arbetssätt kommer eleverna att vara väl insatta i vad som bedöms i uppgiften samt ha konkret kunskap om skillnaderna på de olika nivåerna i kunskapskraven. De har även talat om strategier och lärt sig nya eller utvecklat de strategier de använder.

Lycka till med planeringen!

 

 

Dylan Wiliam #sigbox

“We need to improve student achievement. This requires improving teacher quality. Improving the quality of entrants takes too long. So we have to make the teachers we have better. We can change teachers in a range of ways. Some will benefit students, and some will not.”                                                                                                

                                                                  Dylan Wiliam  

Dylan Wiliam gästade Sverige och Sigtuna för tre veckor sedan och föreläste för alla lärare i Sigtuna kommun samt några andra inbjudna. Vilken upplevelse att få se denna BFL guru föreläsa vars metoder jag provat under det gångna året. Föreläsningen utgick självklart från de böcker och annat material som han publicerat men han fördjupade även några resonemang så att föreläsningen kändes uppdaterad och givande. Det centrala i Wiliams undervisning är de berömda frågorna:

  • Var befinner sig eleven?
  • Vart är eleven på väg?
  • Hur ska eleven ta sig dit?
Jag gick därifrån med ett par förbättringsområden som jag tänker fokusera på det närmsta året:

Frågor Att ställa relevanta, effektiva frågor som ger bevis på lärande är en av lärarens svåra och viktiga uppgifter. Hur vet man att en elev kan? Wiliam säger, ”Planera hur du ska ställa din fråga, ställ frågan och var sedan tyst.” Alltför många pedagoger väntar alldeles för kort tid på svaret  samt lägger till följdfrågor så att det blir flera saker för eleverna att ta ställning till. Frågorna ska generera tänkande samt ge läraren upplysningar om undervisningen. Ofta är det bättre att ge eleverna påståenden att ta ställning till än att ställa frågor.

Feedback ska generera tänkande, inte skapa känslor. Återkopplingen ska vara framåtsyftande, återkoppla till mallar/checklistor/modeller, ge förslag till förbättring utan att ge färdiga lösningar och inte innehålla betyg. Feedbacken ska ge mottagaren mer jobb än avsändaren. Här finns flera olika strategier, men viktigast är att feedbacken leder till en aktivitet. Att bara få feedback utan att göra något av den leder inte lärande. Ganska självklara, basala saker kan tyckas men ofta är det det enkla som är det svåra. Hur många lärare hinner/tar sig tid att planera sina frågor lika väl som undervisningens innehåll?

PhotoSkärmdump 2014-10-12 21.56.45  

5 strategier för att jobba formativt:

  1. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande
  2. Genomföra effektiva diskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som ger bevis på lärande
  3. Ge återkoppling som för lärandet framåt
  4. Aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra
  5. Få eleverna att se sig som ägare av sitt eget lärande