SKOLKOMPASSEN- ett nytt kartläggningsmaterial

Skärmklipp 2015-10-29 07.20.36

Skolkompassen är ett nytt kartläggningsmaterial från Gothia Fortbildning författat av Anna Sjölund och Lena W Henrikson. Kartläggningens betydelse för att kunna stödja elever genom hela skolsituationen kan inte nog betonas. I Skolkompassen får pedagogen verktyg för att kunna förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna kravanpassa, kompensera och utveckla elevers färdigheter i skolan. Denna bok är fantastisk och läses med stor behållning av alla pedagoger och inte bara av de som gör pedagogiska utredningar/kartläggningar. Den lämpar sig väl som grund för hur man anpassar lärmiljöer i skolvardagen för alla elever, d.v.s. skapar inkluderande skolverksamheter.

Kartläggningen i boken utgår från ett lösningsfokuserat och problembaserat arbetssätt och använder sig av havet som en sorts genomgående allegori. Elevernas funktionsförmågor är ankare och deras svårigheter benämns som grund. Med hjälp av en kompass kan eleven navigera med hjälp av en vuxen (lots) som hjälper eleven att slippa misslyckas och ideligen gå på grund . De svårigheter som man försöker identifiera i materialet utgår från förmågor inom exekutiva funktioner, sinnesintryck (perception) och motorik, mentaliseringsförmåga och central coherens (del/helhet, sammanhang).

Tre nyckelord, kravanpassa (flytväst), kompensera (syrgastuber) och träna (roder) går som en röd tråd genom boken. Havstemat fungerar bra och skapar bilder i läsarens huvud även om det ibland kan kännas en aning överdrivet.

Det pedagogiska utredningsmaterialet (sjökortet) består av tre delar kartläggning, situationsanalys och kompenserande strategier och hjälpmedel. Genom bokens två exempelelever, Jenny och Viktor, får vi goda exempel och insikter i hur vi kan anpassa lärmiljöerna utifrån kartläggningen. I situationsanalysen får vi exempel på situationer som kan vara krävande för många barn i skolan, vi får förtydliganden på vilka krav som lektionen, skolmatsalen, idrotten och rasten ställer på eleverna. Som stöd finns listor på vanliga grund och även navigeringshjälp för lots och elev. Navigeringshjälpen är en checklista som är kopplad till varje situation. Som vanligt får vi följa eleverna, Jenny och Viktor, som förtydligar och exemplifierar hur man kan arbeta med materialet.

De kompenserande strategierna och hjälpmedlen är tydliga och handfasta inom områdena kommunikation/information, planering/organisation, sinnesintryck/motorik, uppmärksamhet, impulsivitet/aktivitet, tidsuppfattning, flexibilitet och stress. Strategierna berör bl.a. visualisering, struktur, energiinventering och tidshjälpmedel

Detta är ett otroligt användbart material som borde finnas i varje arbetslag och ingå i var lärares verktygslåda. Jag ser bara en enda stor brist och det är att allt material endast finns i boken eller som pdf, det borde finnas en digital version år 2015 som man kan ha i sin dator. Förhoppningsvis kan detta åtgärdas i framtiden. Bilagorna till boken finns här som pdf

För dig som arbetar i förskolan finns även Förskolekompassen och för den som behöver stöd i vardagen finns Vardagskompassen:

Skärmklipp 2015-10-29 08.25.56Skärmklipp 2015-10-29 08.26.15

Läs mer om kartläggningens betydelse: Jag har i tidigare blogginlägg belyst kartläggningens betydelse, bl.a. här och här.

UDL som en Game Changer

Skärmklipp 2015-10-06 14.06.30

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Universal Design for Learning här och här. I detta inlägg vill jag passa på att tipsa om “UDL series” , det är en serie på tre avsnitt med tillhörande powerpoints och arbetsmaterial som ska hjälpa lärare, rektorer och beslutsfattare att förstå UDL i teori och praktik. Det finns tre avsnitt som heter Explore (15 min) , Implement (17 min) och Lead (1h). I det sista avsnittet fördjupas kunskaperna runt UDL:s principer utifrån ett exempel ur musikens värld.

Dessa filmer passar utmärkt att använda som fortbildning i kollegiet. De är utformade för att engagera och ge upphov till reflektion och diskussion, bl.a. genom att de stannar upp filmerna ett par gånger och ger tittaren chans att reflektera över frågeställningar som hör till avsnittet. Jag rekommenderar att man tillsammans tittar på alla tre filmer på sin skola då UDL är en process som kan utföras på olika sätt och inget färdigt koncept.

Det första avsnittet “Explore” handlar om learner variability. Avsnittet tar upp vikten av att eleverna behöver valfrihet att inhämta kunskap på olika sätt då de är olika. Trots olikheterna så finns ändå en systematik i hur elever lär sig och det är de likheterna (universala) som vi ska använda oss utav. Det är viktigt att vi lärare förstår hur den systematiken fungerar och att vi använder oss av olika sätt att undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och nå goda resultat. När läraren tillämpar UDL är det ett sätt att ta hänsyn till alla tänkbara hinder i klassrummet kanske t.o.m. utan att veta exakt om de finns såsom t.ex. i början när man undervisar en ny klass. UDL förespråkar vikten av att ligga före och planera undervisningen så att den passar elever med olika tänkbara  behov som sannolikt finns i klassrummet. När man lär känna gruppen kanske man upptäcker ytterligare behov och kan justera undervisningen allteftersom. Genom UDL tillämpar man systematiskt en metod och slipper på så sätt anpassa undervisningen till varje enskild individ allteftersom man upptäcker hinder i undervisningen. Individualiserinen är inbyggd i systemet.

Skärmklipp 2015-10-06 14.08.37

Ett exempel på detta är att vi i en klass på 30 personer sannolikt har elever som har svårt med ljud, tycker det är läskigt att tala inför en stor grupp, har svårt att sitta still länge, har svårt med uppmärksamhet/ koncentration, tycker om att titta på film, helst vill lyssna på ljudbok, behöver ta paus ofta osv. Om vi redan i början antar att dessa behov finns och anpassar undervisningen efter dem så kommer sannolikheten öka för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen från början. Genom att göra undervisningen mer tillgänglig i allmänhet så lyfter vi även fokus från det enskilda barnets svårigheter till hur vi kan undanröja hinder på gruppnivå.

Jag tycker att är UDL är ett strukturerat sätt att sätta tillgängligt lärande i fokus och ett sätt att sträva efter att undervisa för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kanske är det ett verktyg för din skola när det gäller att omsätta teori till praktik.

 

 

 

LEVLA LÄRMILJÖN

Skärmklipp 2015-06-03 20.36.08

Umeå kommun driver projektet “Levla Lärmiljön” som sätter lärmiljön i fokus. Genom att levla lärmiljön vill man bidra till att förstärka skolans tidiga insatser för elever som hamnar i problemsituationer. I projektet har det utformats en handledning och formulär som ska hjälpa skolpersonal att systematiskt göra en konstruktiv beskrivning av problemsituationen samt att sätta in anpassningar och åtgärder i lärmiljön. Utöver formulären finns även en åtgärds och anpassningsbank som fokuserar på konkreta åtgärder i lärmiljön.

I banken finns åtgärdsbeskrivningar med fokus på konkreta anpassningar som kan göras i lärmiljön. Åtgärderna återfinns inom fem områden, förhållningssätt, strukturstöd, strategistöd, kommunikationsstöd och organisation. Jag rekommenderar verkligen att titta igenom materialet för det är till stor hjälp vid kartläggning, anpassningar och åtgärder till elevgrupper och individer.

Skärmklipp 2015-06-03 20.49.00Exempel på formuläret

Modellen som används behandlar problembeskrivning, önskat läge, åtgärder och avstämning.

Skärmklipp 2015-06-03 20.43.26

Nedan kan du se den första av 6 instruktionsfilmer som presenterar projektet.

 

Här kan du se alla instruktionsfilmer till materialet.

Här hittar du alla Levla formulär.

Här hittar du Levlas handledning.

Här hittar du Åtgärds- och anpassningsbanken.

Föräldrars kunskaper om stödinsatser

Skärmklipp 2015-03-09 19.51.13

Goda relationer mellan hem och skola är en framgångsfaktor och kanske särskilt när det gäller arbetet med elever med ett behov av stödinsatser. Hur kommunicerar er skola med föräldrarna när det gäller stödinsatser? Vet föräldrarna hur systemet fungerar och vilket stöd deras barn kan förväntas att få?

Skolverket har sett behovet att ge föräldrar kunskaper om vilket stöd deras barn kan få i skolan. Denna publikation riktar sig till vårdnadshavare som har barn i förskoleklass, grundskola eller motsvarande skolform, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem. I publikationen kan vårdnadshavarna läsa om hur regelverket fungerar och om hur skolorna ska arbeta med extra anpassningar, pedagogiska kartläggningar, extra anpassningar och särskilt stöd.

Stödmaterial för inkludering i grundskolan

Ulrika Aspeflo är logoped och har stor erfarenhet av att på olika sätt arbeta med barn och ungdomar med AST (autismspektrumtillstånd). Du kan läsa mer om vem hon är här. Ulrika har skrivit en artikel som heter “Stödmaterial för inkludering i grundskolan” som jag rekommenderar alla att läsa i sin helhet, du hittar den här.

I början av artikeln åskådliggör Ulrika bl.a. med hjälp av matriser olika nivåer av inkludering genom elevernas, föräldrarnas, pedagogernas och rektorns perspektiv. Hon börjar med att skildra nivå 0.

Skärmklipp 2015-03-08 09.37.18Matrisexempel på inkludering nivå 0

Ulrika beskriver situationen såhär i en skola där inkluderingen befinner sig på nivå 0:

“Eleverna påvisar tydliga stressymptom, pedagoger uppvisar ofta uppgivenhet och maktlöshet och förlägger ansvaret på elevernas lärande på eleverna själva, alternativt på deras föräldrar. Föräldrar till barn vars pedagog/skola befinner sig på denna nivå är ofta mycket missnöjda, frustrerade och besvikna på skolan.Ledningen och organisationen inom skolan är ofta otydlig/bristfällig och samarbete mellan rektor – elevhälsa ‐ pedagog fungerar sällan tillfredsställande.”.

Vanliga kommentarer på nivå 0 från elever kan vara ”Jag fattar inte”, ”Det är tråkigt”, ”Jag vill hem”, ”Jag orkar inte”, ”Håll käften!” Lärarna anser ofta att eleverna borde undervisas någon annanstans, att föräldrarna inte gör tillräckligt, att de inte har kunskap om hur de ska hantera situationen, att de inte får stöd och att de inte har utrymme i sin tjänst för detta arbete. Även rektor på denna nivå uttrycker ofta en önskan att eleven ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp och/eller att de inte har resurser på skolan för att kunna tillgodose elevens behov.

Föräldrarna känner att de inte får förståelse av skolans personal och att barnet inte får stöd. De upplever att skolan tycker att de är jobbiga och de saknar förtroende för skolan. Ulrika beskriver vidare att på denna nivå förekommer det få pedagogiska diskussioner där man talar om metoder och strategier däremot läggs det tid på att dokumentera händelser och det oönskade beteende som eleven uppvisar i olika situationer. Det stöd som eleven är inte långsiktigt och ges av personalen som har minst erfarenhet, t.ex. unga assistenter utan utbildning.

För att ta sig till nivå 1 behövs det sättas in ett medvetet arbete på olika nivåer i verksamheten. På nivå ett råder en grundsyn att alla elever gör så gott de kan, klimatet på skolan är tillåtande och positivt. Pedagogerna samarbetar, använder sig av lågaffektivt bemötande samt tänker på hur de kommunicerar med barnen samt anpassar miljön efter eleverna.

nivå 1 välkomnar skolan alla elever och hittar individuella lösningar tillsammans med elever och föräldrar för att det ska fungera. Man försöker att se möjligheterna istället för att fokusera på hinder. Såhär ser Ulrikas framgångsmodell ut:

Skärmklipp 2015-03-08 09.28.05Framgångsmodell

När skolan uppnått nivå ett finns det en bra grund men det behövs fortfarande mer individuella insatser för att alla barn med NPF (neuropsykiatriska funktionshinder) och AST ska uppnå kunskapskraven. Ulrika har gjort en tydlig översikt över de svårigheter och det stöd som jag verkligen rekommenderar att man sätter sig in i.

Skärmklipp 2015-03-08 10.12.01Översikt över svårigheter och stöd 

nivå 2 har pedagogerna kunskap om de svårigheter en elev med AST kan ha och arbetar metodiskt och strukturerat för att alla elever ska nå sin fulla potential. Strategierna utvärderas kontinuerligt och ersätts med nya strategier om så behövs. I samband med nivå 2 presenterar Ulrika en matris hur en elev med AST kan arbeta utifrån The Big Five.

Skärmklipp 2015-03-08 09.28.52The Big Five och autismspektrum

Nivå 3 fortsätter personalen att arbeta kollegialt kring det sociala lärandet och arbetar mycket förebyggande. Skolan tar ansvar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Pedagogerna har anpassat sitt arbetssätt efter elevernas olika behov, elevhälsan har ett gott samarbete med varandra samt med rektor och pedagoger. Det finns en fungerande struktur och organisation på skolan för “När gör vem vad med vem?”.

nivå 3 har även huvudman och rektor hittat fungerande strategier och lösningar för resursförstärkning i form av tvålärarsystem, effektiv användning av speciallärare/specialpedagog m.m. Rektorn och huvudmannen arbetar även systematiskt med utbildning av personalen. På denna nivå når många elever med AST och NPF kunskapskraven samt mår bra i skolan men ännu alla.

nivå 4 arbetar man med att skapa flexibla “oaser”, mindre grupper/klasser/sammanhang, för de elever som behöver det.

nivå 5 arbetar man helt med skräddarsydda lösningar på individnivå då eleverna har mycket stora behov. På denna nivå mår ofta eleverna mycket dåligt och har även i de flesta fall tilläggsproblematik såsom t.ex. depressioner, ångest, ätstörningar, isolering, utbrott eller annat som gör det omöjligt att delta i ett skolupplägg som inte är specialdesignat för just den individen. I detta skede behövs ett samarbete med andra aktörer såsom t.ex. BUP, Habiliteringen, Mellanvården och Socialtjänsten.

Det här var en sammanfattning av artikeln som finns att läsa i sin helhet här.

Dags att undervisa begripligt

Skärmklipp 2015-02-17 11.53.07

Lärarnas Nyheter har precis publicerat en artikel som heter “Dags att undervisa begripligt” som är mycket läsvärd. Artikeln handlar om konsekvenserna av de nya reglerna om extra anpassningar och särskilt stöd och vad de betyder i skolvardagen. Det är inte bara formuleringar som ändrats utan det som det handlar om är att lärarna måste ta sitt ansvar i klassrummet och undervisa begripligt. Det ska vara lärarens skyldighet att undervisa så att en elev förstår och inte i första hand snabbt bolla över de elever som inte hänger med i lärarens undervisning till speciallärare eller att skjuta över ansvaret till eleven och ge F-varning i slutet av terminen.

Anledningen till formuleringen extra anpassningar är att man vill minska antalet åtgärdsprogram och då särskilt de som innehåller små justeringar som egentligen handlar om att läraren måste tänka om och skapa nya vanor.  För elever med en funktionsnedsättning krävs det dock nästan alltid åtgärdsprogram och man ska komma ihåg att ett åtgärdsprogram är rättsskyddat på ett annat sätt än de extra anpassningarna.

Läs artikeln i sin helhet här.

 

 

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram är ett angeläget arbete för de elever som har behov utöver det som skolan erbjuder alla elever. Det är centralt att detta arbete sker systematiskt, dokumenteras och utvärderas för att det ska få avsedda effekter. En väsentlig del är att det också måste finnas former för hur man sprider vetskapen om extra anpassningar och åtgärdsprogram i skolorganisationen. Vidare är det betydelsefullt att åtgärderas ursprung finns i den pedagogiska utredningen där man kartlägger elevens styrkor och svagheter. 

När en elev av olika anledningar behöver mer hjälp i skolan och riskerar att inte uppnå kunskapskraven och kunskapsmålen så ska läraren sätta in extra anpassningar. Det är ett mindre stöd som är möjligt att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen av lärare och annan skolpersonal. Det kan bl.a. vara att gå några gånger till speciallärare, få extra hjälp på a-tid, dubbla böcker, läraren har hand om elevens material m.m. Det är av yttersta vikt att dessa extra anpassningar dokumenteras och utvärderas av lärarna samt att någon, exempelvis mentor har en helhetsbild om en elev har många extra anpassningar i olika ämnen.

När man efter ca 2-6 veckor utvärderar de extra anpassningarna måste läraren ta ställning till om de extra anpassningarna gett effekt eller inte. När man tagit ställning till effekten går man vidare. Kanske beslutar man justera de extra anpassningarna för att sedan utvärdera igen eller så väljer man att gå vidare. Allt detta arbete ska dokumenteras, många Täbyskolor gör detta via Vklass i olika handlingsplaner. Det är viktigt att det finns en helhetsbild kring varje elev och inte många olika handlingsplaner som svävar runt i skolplattformar på olika sidor.

Om de extra anpassningarna inte ger effekt ska läraren eller eventuellt annan skolpersonal anmäla till rektorn som ska besluta om det finns ett behov av särskilt stöd. Särskilt stöd utförs normalt inte inom ramen för för den ordinarie undervisningen men den kan göra det. Särskilt stöd är mer omfattande och varaktigt. Det kan t.ex. vara att träna färdigheter mer varaktigt hos speciallärare, att det mer varaktigt tillförs ett extra stöd i klassen i form av speciallärare, anpassning av schemat m.m.

När rektorn har fått in anmälan ska hen skyndsamt påbörja en pedagogisk utredning. Den pedagogiska utredningen ska ge underlag för att förstå elevens svårigheter och säkra att man sätter in individanpassade åtgärder. Elevhälsan ska kopplas in vid behov.

Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utformas med utgångspunkt från den pedagogiska kartläggningen. Åtgärderna ska vara anpassade för eleven och utvärderingsbara. Åtgärderna ska utvärderas regelbundet  för att se om de har effekt. Om så inte är fallet så ska man revidera åtgärderna. Allt detta arbete måste dokumenteras noggrant, i Täby använder man Asynja för dokumentation. Dock ska alla inblandade parter elev, föräldrar, läsare samt annan berörd personal ha kännedom om dokumentet och realisera det i verksamheten.

Vill du veta mer?

Läs mer om detta i Skolverkets publikation “Allmänna råd med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” som du hittar här.

I boken “Pedagogisk kartläggning- att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd” av Petra Runström Nilsson. Här finns modeller och exempel på hur man kan utföra och analysera en pedagogisk kartläggning samt läsa om olika exempel.

Skärmklipp 2015-02-06 17.43.08Skärmklipp 2015-02-06 17.44.19

 

 

Skolans arbete med stödinsatser

Skolverkets nya film “Skolans arbete med stödinsatser” riktar sig i huvudsak till huvudmän men jag tycker att den är informativ även för lärare och övrig skolpersonal. I filmen får du information om huvudmannens ansvar för skolans arbete med extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram och systematiskt kvalitetsarbete.

 

Här kan du läsa mer om hur skolan kan arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

 

Bloggtips

Skärmklipp 2015-01-13 22.18.51

En av mina favoritbloggar är Specialpedagogen- Det inkluderande klassrummet. Helena Wallberg som skriver bloggen är specialpedagog på Täby Enskilda Gymnasium, föreläsare och författare. Här presenterar hon sig själv på bloggen.

Jag hittade till bloggen efter att ha läst hennes bok “Formativ bedömning i praktiken” och sedan dess har jag återvänt dit. Helena har utgångspunkt i det inkluderande klassrummet, inläggen är välskrivna och sätter fingret på det som många av oss kanske tänkt men inte kan uttrycka lika tydligt. Vidare så gillar jag att Helena också skriver om föreläsningar hon varit på och böcker hon läst. På bloggen hittar läsaren även tips på matriser, länktips  och BFL strategier.

Dessutom kan jag även rekommendera att läsa Helenas bok “Formativ bedömning” i praktiken om du vill ha konkreta tips på hur du kan utvärdera din undervisning.

Skärmklipp 2015-01-13 22.21.41

Stödinsatser i utbildningen- ny publikation

Skärmklipp 2015-01-13 07.43.31

“Alla elever är olika och har olika erfarenheter, intressen och behov. Det är viktigt att läraren skaffar sig kunskap om varje elev för att kunna ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov i utbildningen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Det gäller såväl i undervisningen som i andra lärmiljöer, till exempel rastaktiviteter, praktik och arbetsplatsförlagt lärande (alp).”

Detta är ett citat ur Skolverkets nya publikation, “Stödinsatser i utbildningen”. I skrivandets stund finns den att ladda ner, pappersversionen kommer i slutet av januari. Syftet med materialet är att vägleda rektorer, lärare och övrig skolpersonal i arbetet med olika former av stödinsatser när en elev inte utvecklas mot läroplanens kunskapskrav. I materialet ges exempel på extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram som verktyg för lärarnas arbete. Kapitlen är uppbyggda på detta vis:

1. Syfte med stödmaterialet                                                                                               2. Hur begrepp och uttryck används i materialet                                                                3. Främja en god lärmiljö för att förebygga svårigheter                                                        4. Arbete med extra anpassningar                                                                                         5. Utreda behov om särskilt stöd                                                                                          6. Ge särskilt stöd                                                                                                                   7. När frågan om annan skolform väcks  

Skärmklipp 2015-01-13 07.45.18

Detta är ett mycket användbart material som med fördel kan användas som utgångspunkt i diskussioner om hur man skapar en inkluderande skola.