NPF- Podden

Skärmklipp 2017-03-14 17.32.07.pngSkärmklipp 2017-03-14 17.32.52.png

UR står bakom NPF-podden där psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo diskuterar och handleder utifrån ett NPF-perspektiv. Varje program är ca 15 minuter långt och behandlar en frågeställning. Säsong 1 innehåller 10 program och nu är det klart att det även blir en säsong 2.NPF-podden hittar du här.

Ett avsnitt jag vill rekommendera är “Inreda och anpassa klassrummet” där man pratar om hur fysiskt tillgängliga lärmiljöer kan se ut. I programmet tar Bo och Ulrika  upp t.ex. vikten av struktur, flexibilitet, att man nyttjar hela skolans lokaler samt att målet i sig inte ska vara att alla är i samma klassrum. En tillgänglig, fysisk lärmiljö är en flexibel miljö där man tar hänsyn till alla elevers olika behov. Ingen miljö står därför över någon annan, vi lär oss helt enkelt bäst i olika typer av miljöer.

Ett annat intressant avsnitt är “Vad göra med en skolarbetsvägrare?” där Bo och Ulrika diskuterar möjliga lösningar för en pojke som inte gör skolarbete och där man redan gjort olika genomgripande anpassningar med klent resultat.

 

 

Rätt särskilt stöd ingen självklarhet

Skärmklipp 2016-11-02 14.53.37.png

Specialpedagogiska skolmyndigheten uppmärksammar idag Vedrana Bolic Barics avhandling  “Support in school and the occupational transition process. Adolescents and young adults with neuropsychiatric disabilities”.  Du kan läsa SPSM:s sammanfattning här.

Avhandlingens syfte är att få en djupare förståelse och kunna beskriva hur ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) upplever det stöd de får i skolan. Vidare vill Baric undersöka vilket stöd som hade betydelse i övergången mellan gymnasium och arbete/eftergymnasiala studier. Fyra studier gjordes varav jag kommer att fokusera på studie III där Baric beskriver hur 68 vuxna med Aspergers syndrom och ADHD återger sina erfarenheter av stöd i skolan samt vilket stöd de i efterhand värderar som mest värdefullt.

De unga vuxna i studie III hade svårigheter i skolan inom den pedagogiska sfären såväl som inom den sociala och psykiska sfären. Det kunde handla om att hantera läxor, kompisrelationer, oro, ångest, nedstämdhet och depression. Det stöd som givits upplevdes som tillfälligt och bristande av intervjupersonerna trots att en rad olika insatser kunde beskrivas. Det stöd som uppgavs mest effektivt var det individinriktade stödet som var en kombination av pedagogiskt och psykosocialt stöd i skolmiljön. Generellt stöd uppgav intervjupersonerna inte hade någon effekt, det stöd som ges måste vara individanpassat och praktiskt i skolvardagen. De som var med i studien önskade även att de skulle fått vara mer delaktiga vid utformningen av stödet. Diagnosen i sig uppgav intervjupersonerna inte resulterade i mer eller bättre stöd.

Att gå i en liten grupp eller annan placering utanför det ordinarie klassrummet upplevdes endast meningsfullt om det kombinerades med undervisning anpassad efter individens behov. Valmöjligheter, användandet av IKT, individualiserat schema, strukturstöd, anpassade uppgifter/prov, ett varierat undervisningssätt  och att få arbeta i sin egen arbetstakt upplevdes som positivt av deltagarna i studien. Det var även viktigt för intervjudeltagarna att de hade en relation till lärare och övrig personal, detta gjorde att de kände tillhörighet till skolan. Skolpersonal som visade engagemang för elevens situation, mående och person uppskattades av intervjupersonerna. Tyvärr upplevde intervjupersonerna att endast vissa lärare gav eleverna möjlighet till anpassningar, vilket gjorde att det fungerande stödet blev sporadiskt.

Det psykosociala stödet av elevhälsan, föräldrar, vänner och andra viktiga vuxna uppgavs mycket viktigt för elevens självkänsla. Stödet från kurator och elevhälsa var dock svårt att få enligt deltagarna i studien och det stöd som gavs var tillfälligt. Intervjupersonerna kände sig även ofta missförstådda av elevhälsan.

Till sist kommer Baric fram till att det behövs mer kunskap i skolan om hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättingar fungerar för att bättre kunna anpassa stödet efter elevernas individuella behov

 

 

 

Studiepaket NPF

Skärmklipp 2016-01-19 19.48.26

SPSM har ett studiepaket om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som vänder sig till lärare och skolpersonal. Studiepaketet är ett sätt för lärare att få mer kunskap och förståelse för NPF samt en ökad inblick i hur svårigheterna kan yttra sig i skolmiljön. Förutom detta riktar man även fokus mot vilka anpassningar i lärmiljöerna som kan vara gynnsamma för denna heterogena grupp elever. Även om paketet handlar om NPF så är innehållet användbart för alla elever som har svårigheter inom de kluster som utgör en neuropsykiatrisk diagnos.

Detta är ett gediget studiepaket i sitt basutförande och om man vill så finns det möjlighet att ytterligare fördjupa sig i extramaterialet till de fem momenten. De fem momenten behandlar egen- och föräldraperspektiv, perception och kognition, pedagogiska strategier, problemskapande situationer och tillgänglig lärmiljö.    Skärmklipp 2016-01-13 18.30.59

Lösningsfokuserat tänkande i skolan?

 

Skärmklipp 2015-10-31 08.50.36

Vid lösningsfokuserat förhållningssätt så arbetar man utifrån vad eleven gör som är bra, vad som fungerar, vad de har lärt sig av det förflutna och deras styrkor. I arbetssättet finns en tilltro till elevens förmåga till utveckling samt att äga sin egen lösning.  

Jag tänkte väldigt kort presentera grunderna i förhållningssättet. Det som jag anser är en stor styrka i denna metod är att den lyfter fram dialogen och gör eleven delaktig i sin egen utveckling. Förhållningssättet ger en grund, underlättar samtal och gör dem hanterbara samt ökar begripligheten och meningsfullheten när man tillsammans ska skapa lösningar.

Fyra grundstenar utgör fundamentet i metoden och förhållningssättet.

  • Om något inte är trasigt – laga det inte. Lämna det som inte behöver åtgärdas och gå vidare istället.
  • När du vet vad som fungerar – gör mer av det. Det innebär att det är viktigt att utforska kartlägga vad som fungerar så att man kan bygga vidare på det.
  • Om det inte fungerar – gör något annorlunda. Det innebär att våga pröva nya lösningar istället för att försöka med samma lösningar, som inte har fungerat, flera gånger. Självklart utifrån en kartläggning och eleven.
  • Om det går för långsamt – sakta ner farten. Eleven kanske inte förstår, vi behöver reflektera vart vi är på väg och om vi är på rätt väg.

Lösningsinriktat förhållningssätt är preciserat och använder sig av 6 grundläggande antaganden.

  1. Det är inte nödvändigt att koncentrera sig på det förflutna eller på problemdetaljer för att kunna arbeta sig fram till lösningar.
  2. Det finns alltid undantag, d.v.s. tillfällen då problemen är mindre eller helt borta.
  3. Människor har resurser att klara sina svårigheter.
  4. En liten förändring kan leda till omfattande utveckling.
  5. Samarbetsprincipen, En fråga används inte om den kan tänkas störa samarbetet, språkets nyanser och användning är också av stor betydelse.
  6.  Målet är i fokus.

I samtalen finns preciserade moment som där man praktiserar ovanstående antaganden i praktiken. De praktiska momenten utgörs bl.a. av problemfritt prat (för att fördjupa relationen mellan samtalsparterna), undantag (När fungerar det som bäst? Vad gör de tillfällena annorlunda?), mål (tydlig, realistisk målbild), hypotetiska lösningar (Hur skulle ett liv utan problemet se ut?) skalfrågor (Skalfrågor hjälper att få mer detaljerad information) samt uppgifter och beröm (reflektion och positiva omdömen som man sett i samtalet). En viktig del i samtalet är att tillsammans med eleven skapa en bild som visar hur hen ska veta när de första stegen tagits mot delmål och slutmålet.

Lösningsfokuserat arbetssätt kanske vid första anblicken verkar vara en enkel och självklar metod men det krävs mycket övning för att vara lösningsfokuserad. Det behövs träning för att formulera och ställa frågorna så att de kommer naturligt samt våga vänta ut svaren hos eleven. Därutöver behövs också förståelse och kunskap om de mekanismer som styr elevens val. När det är ovant så kan det vara bra om man t.ex. har stöd i arbetslaget och att en grupp lärare stöttar varandra för att utvecklas. Självklart kan det också vara gynnsamt med en handledare eller att man får gå en fortbildningskurs i metoden.

Läs mer om lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken “Lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken” av Yasmin Ajmal och John Rhodes.

Skärmklipp 2015-10-31 09.07.15

Hur är det att uppleva världen annorlunda?

Skärmklipp 2015-10-29 09.22.06

En förutsättning för en inkluderande verksamhet där man ser olikhet som en resurs är att synsättet genomsyrar hela verksamheten i allt vi gör, varje dag. Ett sätt att konkretisera värdegrunden i skolvardagen är att göra övningar tillsammans för att få ökad förståelse för andra människor.

Ett häfte med övningar som passar för åk f-6 heter “Hur är det att uppleva världen annorlunda- 11 övningar att använda i klassen” och är framtaget av Autism- och Aspergerförbundet, du hittar dem här. I övningarna ges möjlighet till reflektion över vad rättvisa egentligen är. Är det rättvist att alla ska ha exakt samma regler och göra likadant eller är rättvisa att ta hänsyn till individens behov och förmågor? Häftet är utarbetat med fokus på autism men det fungerar även i ett bredare sammanhang.

En inkluderande verksamhet arbetar med olikheter i skolvardagen på ett förebyggande sätt  och det är i ett förebyggande skede som dessa övningar fungerar som bäst.

SKOLKOMPASSEN- ett nytt kartläggningsmaterial

Skärmklipp 2015-10-29 07.20.36

Skolkompassen är ett nytt kartläggningsmaterial från Gothia Fortbildning författat av Anna Sjölund och Lena W Henrikson. Kartläggningens betydelse för att kunna stödja elever genom hela skolsituationen kan inte nog betonas. I Skolkompassen får pedagogen verktyg för att kunna förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna kravanpassa, kompensera och utveckla elevers färdigheter i skolan. Denna bok är fantastisk och läses med stor behållning av alla pedagoger och inte bara av de som gör pedagogiska utredningar/kartläggningar. Den lämpar sig väl som grund för hur man anpassar lärmiljöer i skolvardagen för alla elever, d.v.s. skapar inkluderande skolverksamheter.

Kartläggningen i boken utgår från ett lösningsfokuserat och problembaserat arbetssätt och använder sig av havet som en sorts genomgående allegori. Elevernas funktionsförmågor är ankare och deras svårigheter benämns som grund. Med hjälp av en kompass kan eleven navigera med hjälp av en vuxen (lots) som hjälper eleven att slippa misslyckas och ideligen gå på grund . De svårigheter som man försöker identifiera i materialet utgår från förmågor inom exekutiva funktioner, sinnesintryck (perception) och motorik, mentaliseringsförmåga och central coherens (del/helhet, sammanhang).

Tre nyckelord, kravanpassa (flytväst), kompensera (syrgastuber) och träna (roder) går som en röd tråd genom boken. Havstemat fungerar bra och skapar bilder i läsarens huvud även om det ibland kan kännas en aning överdrivet.

Det pedagogiska utredningsmaterialet (sjökortet) består av tre delar kartläggning, situationsanalys och kompenserande strategier och hjälpmedel. Genom bokens två exempelelever, Jenny och Viktor, får vi goda exempel och insikter i hur vi kan anpassa lärmiljöerna utifrån kartläggningen. I situationsanalysen får vi exempel på situationer som kan vara krävande för många barn i skolan, vi får förtydliganden på vilka krav som lektionen, skolmatsalen, idrotten och rasten ställer på eleverna. Som stöd finns listor på vanliga grund och även navigeringshjälp för lots och elev. Navigeringshjälpen är en checklista som är kopplad till varje situation. Som vanligt får vi följa eleverna, Jenny och Viktor, som förtydligar och exemplifierar hur man kan arbeta med materialet.

De kompenserande strategierna och hjälpmedlen är tydliga och handfasta inom områdena kommunikation/information, planering/organisation, sinnesintryck/motorik, uppmärksamhet, impulsivitet/aktivitet, tidsuppfattning, flexibilitet och stress. Strategierna berör bl.a. visualisering, struktur, energiinventering och tidshjälpmedel

Detta är ett otroligt användbart material som borde finnas i varje arbetslag och ingå i var lärares verktygslåda. Jag ser bara en enda stor brist och det är att allt material endast finns i boken eller som pdf, det borde finnas en digital version år 2015 som man kan ha i sin dator. Förhoppningsvis kan detta åtgärdas i framtiden. Bilagorna till boken finns här som pdf

För dig som arbetar i förskolan finns även Förskolekompassen och för den som behöver stöd i vardagen finns Vardagskompassen:

Skärmklipp 2015-10-29 08.25.56Skärmklipp 2015-10-29 08.26.15

Läs mer om kartläggningens betydelse: Jag har i tidigare blogginlägg belyst kartläggningens betydelse, bl.a. här och här.

NPF- skoldagarna 2015 arrangerade av KIND

 

Skärmklipp 2015-10-28 21.00.29Skärmklipp 2015-10-28 21.23.57

Den här höstlovsveckan har jag  tillbringat ett par dagar på NPF-skoldagarna som arrangeras av KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet). KIND är ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och undervisning och är ett samarbete mellan Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet. Fyra intressanta föreläsningar erbjöds där NPF var den röda tråden. Min största behållning från dagarna är den viktiga bro mellan teori, forskning, och praktik som dessa dagar utgör. Många verksamma lärare har svårt att hitta tid för att läsa avhandlingar och forskningsrapporter, här ges möjlighet att få tal del av forskningen genom forskare och professorer. Ett tema som berördes vid ett par föreläsningar var inkludering och autism och jag kommer att återkomma till vad forskningen säger om det i ett blogginlägg i framtiden.

Här hittar du alla föreläsares presentationer (pdf):

Del 1: Context and pedagogy for children with special educational needs: principles, practices and challenges of inclusion from the UK
Del 2: How do we choose technologies for learning and how do we know what works? 
Sarah Parsons, assisterande professor i pedagogik vid Southampton Education School, Storbritannien. 

Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende
Henrik Andershed, professor i psykologi och kriminologi

Inkluderande verksamheter för barn med autismspektrumtillstånd
Marita Falkmer, forskare vid Cooperative Research Centre for Living with Autism Spectrum Disorders, Curtin University, Perth, Australien

Skolintervention: Från individ till organisation – ett helhetsperspektiv
Steve Berggren, leg psykolog, biträdande föreståndare, KIND, Anna Borg, skolsamordnare, KIND, Christina Coco, leg psykolog, KIND

Elever med svag teoretisk begåvning

Skärmklipp 2015-10-17 07.49.51

“Elever med svag teoretisk begåvning” av Gunilla Carlsson Kendall är en nyutgiven lättläst lärpocket på 60 sidor.

Gunilla är psykolog och boken “Elever med svag teoretisk begåvning” vänder sig till lärare. Boken är en s.k. lärpocket och tar mycket kortfattat och enkelt upp hur man kan upptäcka elever med teoretiska svårigheter, hur svårigheterna kan yttra sig i skolan samt hur man kan kartlägga och stötta eleverna. Författaren skriver också kortfattat om olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, tar upp begreppet intelligens och ger konkreta undervisningstips.

Den här lärpocketen är verkligen på grundnivå och jag förvånas av att den vänder sig till yrkesverksamma lärare då den är otroligt översiktlig. Visst kan man använda den som utgångspunkt till diskussion men risken finns att en del lärare också kan provoceras av enkelheten. Ett exempel på detta är förslagen på analysfrågorna som presenteras i samband med kartläggning, fråga 1 “Vad är problemet?”, fråga 2 “När/hur/var märks problemet?” Å andra sidan kanske  en sådan här enkel skrift behövs då man i olika forum och undersökningar kan läsa om att lärare behöver mer kunskaper om NPF och enkel kartläggning, då kan detta vara en ingång.

Skärmklipp 2015-10-17 08.24.05 Läs artikeln här

Undervisningstipsen i boken är konkreta och tydliga men också ganska ytliga och tar bl.a. upp begreppsförklaring, vikten av rätt svårighetsgrad, stödstrukturer, visualisering, konkretisering och förförståelse. Min tanke är att om man arbetar med pedagogisk tillgänglighet för alla elever kommer denna elevgrupp också att gynnas då anpassningarna är likartade för elever med olika typer av svårigheter. Många elever har exempelvis nytta av mer konkretiserade uppgifter, ha visuellt stöd, reda ut begrepp m.m.

Boken är skriven med syfte att vilja förändra de situationer som eleverna har svårt att klara av och vill höja medvetenheten i hur vi arbetar för att alla elever ska utvecklas utifrån sina förutsättningar,  sådant är alltid viktigt och värt att reflektera över!

 

 

 

 

 

 

 

UDL som en Game Changer

Skärmklipp 2015-10-06 14.06.30

Jag har tidigare skrivit två inlägg om Universal Design for Learning här och här. I detta inlägg vill jag passa på att tipsa om “UDL series” , det är en serie på tre avsnitt med tillhörande powerpoints och arbetsmaterial som ska hjälpa lärare, rektorer och beslutsfattare att förstå UDL i teori och praktik. Det finns tre avsnitt som heter Explore (15 min) , Implement (17 min) och Lead (1h). I det sista avsnittet fördjupas kunskaperna runt UDL:s principer utifrån ett exempel ur musikens värld.

Dessa filmer passar utmärkt att använda som fortbildning i kollegiet. De är utformade för att engagera och ge upphov till reflektion och diskussion, bl.a. genom att de stannar upp filmerna ett par gånger och ger tittaren chans att reflektera över frågeställningar som hör till avsnittet. Jag rekommenderar att man tillsammans tittar på alla tre filmer på sin skola då UDL är en process som kan utföras på olika sätt och inget färdigt koncept.

Det första avsnittet “Explore” handlar om learner variability. Avsnittet tar upp vikten av att eleverna behöver valfrihet att inhämta kunskap på olika sätt då de är olika. Trots olikheterna så finns ändå en systematik i hur elever lär sig och det är de likheterna (universala) som vi ska använda oss utav. Det är viktigt att vi lärare förstår hur den systematiken fungerar och att vi använder oss av olika sätt att undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt och nå goda resultat. När läraren tillämpar UDL är det ett sätt att ta hänsyn till alla tänkbara hinder i klassrummet kanske t.o.m. utan att veta exakt om de finns såsom t.ex. i början när man undervisar en ny klass. UDL förespråkar vikten av att ligga före och planera undervisningen så att den passar elever med olika tänkbara  behov som sannolikt finns i klassrummet. När man lär känna gruppen kanske man upptäcker ytterligare behov och kan justera undervisningen allteftersom. Genom UDL tillämpar man systematiskt en metod och slipper på så sätt anpassa undervisningen till varje enskild individ allteftersom man upptäcker hinder i undervisningen. Individualiserinen är inbyggd i systemet.

Skärmklipp 2015-10-06 14.08.37

Ett exempel på detta är att vi i en klass på 30 personer sannolikt har elever som har svårt med ljud, tycker det är läskigt att tala inför en stor grupp, har svårt att sitta still länge, har svårt med uppmärksamhet/ koncentration, tycker om att titta på film, helst vill lyssna på ljudbok, behöver ta paus ofta osv. Om vi redan i början antar att dessa behov finns och anpassar undervisningen efter dem så kommer sannolikheten öka för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen från början. Genom att göra undervisningen mer tillgänglig i allmänhet så lyfter vi även fokus från det enskilda barnets svårigheter till hur vi kan undanröja hinder på gruppnivå.

Jag tycker att är UDL är ett strukturerat sätt att sätta tillgängligt lärande i fokus och ett sätt att sträva efter att undervisa för att alla barn ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Kanske är det ett verktyg för din skola när det gäller att omsätta teori till praktik.

 

 

 

Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning

Skärmklipp 2015-09-27 19.47.50

“Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning”, är en publikation från Skolverket som sammanställer forskning, utvärderingar och inspektion från 1994-2014. En kunskapsöversikt helt enkelt.

Den här publikationen är en liten skrift med stor betydelse för skolor som ska arbeta för en tillgänglig utbildning för alla. För den som arbetar i grund- och gymnasieskolan är kapitel 1 och 3 mest intressanta. I skriftens inledning tas den aktuella lagstiftningen upp för området, man går igenom vad som gäller för utredning, särskilt stöd och åtgärdsprogram, anpassad studiegång, historisk tillbakablick, delaktighetens innebörd, elevassistenter m.m.

Kapitel 3 tar bl.a. upp framgångsfaktorer för likvärdig undervisning för elever med funktionsnedsättning, neuropsykiatriska diagnoser och vad som krävs för att inkludering ska lyckas.

Skriften lämpar sig väl som utgångspunkt i arbetet för tillgänglig utbildning. Man kan använda Alm och Nilholms sammanfattande sex punkter för lärares arbetssätt på s. 97 som stöd när man ska konkretisera lärarnas arbetssätt för en tillgänglig utbildning. Man kan också inventera hur just den egna skolan står sig mot framgångsfaktorerna som identifierats för likvärdig utbildning för elever med funktionsnedsättning.

Du hittar publikationen här