About Jenni Wagner

Jag är lärare i svenska, engelska, tyska och so med försteläraruppdrag i Täby kommun. Tror på en inkluderande organisation där alla har en plats såsom de är.

Språkutvecklande arbetssätt i praktiken

Skärmklipp 2017-10-26 09.22.28

I Utbildningsradions serie “Från vardagssnack till skolspråk” så ligger fokus på språkutvecklande arbetssätt i praktiken. Tittarna får följa med in i lärares klassrum på alla stadier och i olika ämnen för att ta del av praktiska metoder och arbetssätt som är språk- och kunskapsutvecklande. Efter programmen fördjupas programmets teman av forskare och andra experter.

Programmen har följande fokus och teman:

  • Att sakna ord
  • Att se mönster och strukturer
  • Att stötta elevens lärande
  • Att låta alla lyckas

Exempel på metoder i serien är reciprocal teaching, reading to learn, genrepedagogik och ASL (att skriva sig till läsning).  Arbetssätten är varierade och syftar till gemensam diskussion, aktivitet, struktur och progression av lärandet så att alla elever kan lära sig och lyckas.

Denna serie är en väldigt praktiskt underlag för lärare och arbetslag som vill utveckla sin undervisning tillsammans.

Här hittar du serien som är tillgänglig till 30 juni 2021.

 

Advertisements

Boktips “Konsten att fejka arabiska”

Skärmklipp 2017-08-27 09.07.00.png

”En del av mig dog. En annan del började äntligen, äntligen leva.”

Autismspektrumtillstånd  visar sig på olika sätt hos olika personer, det finns ingen schablon som passar in på alla. Lina var hela 32 år när hon fick sin diagnos AST trots att hon slussats runt i sjukvården sedan tonårstiden. Det här är berättelsen om Lina som trots tvång, ångest och anorexia presterade på topp i skolan. Lina berättar om ett ständigt utanförskap och hur hon fejkar för att passa in. Fejkandet har ett pris men det visar hon inte utåt, utåt är ytan polerad, inuti kaos.

Detta är en viktig berättelse för alla som vill förstå mer om hur det kan vara att leva med AST. Kombinationen av styrka och skörhet kan vara svår att förstå och därför är det viktigt för exempelvis skolpersonal att försöka förstå autismens paradoxala natur. Hur kan man skriva fantastiska texter och sedan inte kunna borsta tänderna? Få A på matteprov men inte alls kunna bedöma tid? Ojämnheten i förmågorna kan för omvärlden vara ologisk och därför riskerar den att inte tas på allvar. För personer med AST kan denna okunskap vara förödande och på sikt resultera i utmattning och stort lidande. Att leva med ojämna förmågor är svårt och därför behöver personer med autism förståelse och hjälp med att få vardagen som helhet att fungera.

Denna bok kan varmt rekommenderas att läsa eller lyssna på.

Hur får vi skolan att funka för elever med NPF?

Skärmklipp 2017-05-31 22.03.01.png

I filmen “Få skolan att funka för elever med NPF” från Riksförbundet Attention diskuteras just vad man kan göra i skolan för att få elever med NPF att lyckas med sin skolgång. Vi får träffa lärare från Källbrinksskolan och ESS-gymnasiet och se hur de arbetar pedagogiskt, kollegialt och med skolledning för att skapa en NPF vänlig skola. Det är en utmaning att kunna anpassa lärmiljön utifrån eleven och samtidigt våga utmana så att eleven utvecklas utefter sina förutsättningar.

I programmet får vi bl.a följande tips:

  • Alla i organisationen ska vara utbildade i vad NPF innebär. Genom kunskapen får man förståelse för funktionsnedsättningen.
  • Kollegialt lärande där man diskuterar “huret”, svårigheter och lösningar
  • Hitta balans mellan att anpassa för eleven och att utmana.
  • Coachande samtal med eleverna.
  • Lärare behöver ha flexibilitet i sin planering så att eleven har möjlighet att komma till lärande och för att eleven kanske har andra vägar till lärande än vad läraren hade tänkt.
  • Aktivera eleven och få med eleven i diskussionen om vad eleven behöver. Eleven behöver vara delaktig i lösningen.
  • Utgå från elevens behov och det som fungerar, från styrkorna.
  • Inskrivningssamtal så att början blir så bra som möjligt. Då får lärarna tidigt reda på vilka förutsättningar som finns.
  • SOS- lådor med hjälpmedel såsom sittdynor, timetimers (klocka), stressbollar.
  • Anpassa den fysiska miljön med t.ex. ståbord, pilatesboll att sitta på, enskilda bås att sitta i.
  • Struktur och ordning och reda. Läraren skriver alltid på tavlan vilken lektion det är, vilken tid som gäller, när det är rast, vad de ska göra, hur det ska göras och varför det ska göras. Sedan finns det en slutrubrik som beskriver vad som ska göras när eleven är klar. Tydlig uppstart och tydligt avslut.
  • Checklistor, dela ut anteckningsstöd, åhörarkopior, utgå från elevernas intressen och livsvärld
  • Läraren klockar vid genomgång och använder timetimer. Berättar att jag ska prata 10 minuter och bryet när 10 minuter gått.
  • Avsättningar hela tiden fram till målet i längre arbeten där man pekar på det eleven lyckats med och hur målet ska nås.
  • Inte ha mycket som distraherar i klassrummet.
  • Varierat arbetssätt
  • Hemklassrum med tydliga klockor
  • Böckerna i klassrummet för att spara på elevernas energi och för att eleverna ska ha rätt material med sig.
  • Ledarskapet i klassrummet viktigt, dialog, lustfyllt lärande, gränssättning. Läraren är strukturen och är tydlig med vad som förväntas
  • Soffor i korridorerna, lugn färgsättning, tydliga markeringar så att salar är lätta att hitta.
  • Färgkodningssystem, t.ex. är svenskan rött på schemat, svenskmappen röd och läromedlen i svenska märkta med rött klistermärke.
  • Börja förändra utifrån skolans förutsättningar och gör den man kan.

 

En liten film om autism

Amazing things happen har gjort en liten film för att öka kunskapen om autism i samhället generellt men särskilt hos skolpersonal och föräldrar. Filmen är ca 5 minuter lång men innehåller trots det lilla formatet ändå en hel del träffande beskrivningar om hur det kan vara att ha autism.

Frågeställningar som kan diskuteras i anslutning till filmen i arbetslaget:

  • Hur har vi ljud- och ljusanpassat i vår skola för elever som är ljud- och/eller ljuskänsliga?
  • Vilka lugna platser kan elever återhämta sig på?
  • På vilka sätt kan vi på skolan stötta upp den sociala förmågan vid lunch och rast?
  • Hur kan vi se att en elev behöver hjälp?
  • Hur kan vi underlätta för en elev att be om hjälp?

 

Ytterligare en film om Autismspektrumtillstånd 

Här kan du se en film från Riksförbundet Attention som i korthet förklarar ytterligare om vad ASD/AST är, filmen är ca 7 minuter lång.

Att sätta betyg av Helena Wallberg

Skärmklipp 2017-05-01 20.11.14.png

Helena Wallbergs senaste bok heter “Att sätta betyg” och behandlar betyg och betygsättning ur ett kollegialt perspektiv. Tidigare har hon skrivit böckerna “Formativ bedömning i praktiken:från förmedling till förståelse” och ” Återkoppling för utveckling: från förmedling till handledning”.  I den nya boken ifrågasätts den testkultur som smugit sig in på många skolor där kunskapskrav ständigt ska checkas av. Istället vill Wallberg få läsaren att öppna ögonen för lärande, hur man planerar för en mångfald av elever och hur man kan bedöma elevernas kunskaper på olika sätt i den dagliga undervisningen.  Boken förmedlar att bedömning är en del av undervisningen och man ska inte blanda ihop det med betygsättning samt att om läraren arbetar formativt arbetar man automatiskt med anpassningar.

Under ett läsår får vi följa ett fiktivt kollegium som brottas med frågor som angår alla lärare. Hur ska vi lärare följa styrdokumenten, bedöma, betygsätta och samtidigt möta alla elever utifrån deras förutsättningar? Det fiktiva kollegiet samarbetar, utvecklar undervisningen (t.ex. genom UDL) och hittar samsyn tillsammans. Bl.a. funderar de över vad vi letar efter i elevernas prestationer. Kollegiet antar utmaningen och hittar lösningar som fungerar för dem och som även kan fungera för andra, verkliga, arbetslag.

Wallberg tar upp många aktuella dilemman som  presenteras i början av boken såsom  lärarnas utmaningar, föreställningar och åsikter. Några av dem är:  var går gränsen mellan anpassning och “fusk”, det går inte att undervisa i en klass där flera elever har diagnoser, vi hinner inte jobba formativt eller med anpassningar om vi ska hinna med att arbeta med kunskapskraven, jag hinner inte ge stöd till elever som behöver det.

I boken finns en hel del verktyg och konkreta idéer som hjälper arbetslaget. Vi får t.ex. läsa om Universal Design for Learning, ankaruppgifter, hur man kan dokumentera kunskaper på olika sätt, Barbapapamodellen och hur man planerar förebyggande med PASS-teorin.

Här finns det mycket matnyttigt att hämta och jag skulle gärna läsa boken och arbeta med den i kollegiet samt diskutera många av de dilemman som tas upp. Ibland tycker jag  att kollegiets samtal är lite irriterande töntiga och tillrättalagda. Författaren reflekterade dock kring detta det i efterordet vilket gjorde att jag kunde släppa det för bokens budskap är så otroligt viktigt, planeringen måste hålla för ALLA elever i gruppen.

 

 

 

 

 

Lärmodul UDL för det nyfikna arbetslaget

Skärmklipp 2017-04-22 08.40.16.png

Här finns det en lärmodul för den/de som vill undersöka, förstå och lära sig använda UDLs huvudprinciper för att utveckla undervisningen. Modulen börjar med en liten film där Sycamore Middle School beskrivs samt de utmaningar som skolan har. Perspektivet är amerikanskt men skolans utmaningar liknar de svenska på många sätt.

Skärmklipp 2017-04-22 09.09.41.png

Efter filmen diskuterar deltagarna följande frågeställningar genom de olika delarna i modulen.

How can teachers at Sycamore Middle School meet the educational needs of all of their students?

– To meet the needs of the widest range of students, what should teachers consider when planning their instruction?

https://iris.peabody.vanderbilt.edu/module/udl/

Students from all to fewer:  Universal design for learning, differentiated instruction, accommodationsand modifications. assistive technology

 

 

 

 

 

 

 

Jag tycker sida 9 “Implementation issues” var särskilt intressant då det diskuteras att man ibland måste kombinera UDL med mer riktade insatser för att nå alla elever, se bilden ovan. I vissa fall behöver man använda mer individualiserade metoder då det inte finns någon enskild metod som kan möta upp behovet hos alla elever. Men svenska mått skulle man kunna säga att även om man använder sig av UDL för att möta sina elevers behov så kan det ändå krävas vissa extra anpassningar och särskilt stöd för att kunna nå alla elever. Man kan se UDL som en bas i en god lärmiljö där man genom att använda ramverket minimerar behovet av extra anpassningar och särskilt stöd. I bilden nedan ser vi i SPSM:s material som illustrerar hur detta ser ut i Sverige.

Skärmklipp 2017-04-22 09.32.16.png

 

 

Filmer om olika textgenrer

Har du sett att “Orka Plugga” har gjort små filmer om olika textgenrer? Det finns nio olika filmer som är lite över en minut vardera. De textgenrer som tas upp är insändare, krönika, reportage, nyhetsartikel, debattartikel, brev, notis, dagbok och novell. 

Filmerna fungerar bra som repetition eller inledning. Varför inte kolla igenom några tillsammans med nior inför nationella provet på fredag.

NPF- Podden

Skärmklipp 2017-03-14 17.32.07.pngSkärmklipp 2017-03-14 17.32.52.png

UR står bakom NPF-podden där psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo diskuterar och handleder utifrån ett NPF-perspektiv. Varje program är ca 15 minuter långt och behandlar en frågeställning. Säsong 1 innehåller 10 program och nu är det klart att det även blir en säsong 2.NPF-podden hittar du här.

Ett avsnitt jag vill rekommendera är “Inreda och anpassa klassrummet” där man pratar om hur fysiskt tillgängliga lärmiljöer kan se ut. I programmet tar Bo och Ulrika  upp t.ex. vikten av struktur, flexibilitet, att man nyttjar hela skolans lokaler samt att målet i sig inte ska vara att alla är i samma klassrum. En tillgänglig, fysisk lärmiljö är en flexibel miljö där man tar hänsyn till alla elevers olika behov. Ingen miljö står därför över någon annan, vi lär oss helt enkelt bäst i olika typer av miljöer.

Ett annat intressant avsnitt är “Vad göra med en skolarbetsvägrare?” där Bo och Ulrika diskuterar möjliga lösningar för en pojke som inte gör skolarbete och där man redan gjort olika genomgripande anpassningar med klent resultat.