Lösningsfokuserat tänkande i skolan?

 

Skärmklipp 2015-10-31 08.50.36

Vid lösningsfokuserat förhållningssätt så arbetar man utifrån vad eleven gör som är bra, vad som fungerar, vad de har lärt sig av det förflutna och deras styrkor. I arbetssättet finns en tilltro till elevens förmåga till utveckling samt att äga sin egen lösning.  

Jag tänkte väldigt kort presentera grunderna i förhållningssättet. Det som jag anser är en stor styrka i denna metod är att den lyfter fram dialogen och gör eleven delaktig i sin egen utveckling. Förhållningssättet ger en grund, underlättar samtal och gör dem hanterbara samt ökar begripligheten och meningsfullheten när man tillsammans ska skapa lösningar.

Fyra grundstenar utgör fundamentet i metoden och förhållningssättet.

  • Om något inte är trasigt – laga det inte. Lämna det som inte behöver åtgärdas och gå vidare istället.
  • När du vet vad som fungerar – gör mer av det. Det innebär att det är viktigt att utforska kartlägga vad som fungerar så att man kan bygga vidare på det.
  • Om det inte fungerar – gör något annorlunda. Det innebär att våga pröva nya lösningar istället för att försöka med samma lösningar, som inte har fungerat, flera gånger. Självklart utifrån en kartläggning och eleven.
  • Om det går för långsamt – sakta ner farten. Eleven kanske inte förstår, vi behöver reflektera vart vi är på väg och om vi är på rätt väg.

Lösningsinriktat förhållningssätt är preciserat och använder sig av 6 grundläggande antaganden.

  1. Det är inte nödvändigt att koncentrera sig på det förflutna eller på problemdetaljer för att kunna arbeta sig fram till lösningar.
  2. Det finns alltid undantag, d.v.s. tillfällen då problemen är mindre eller helt borta.
  3. Människor har resurser att klara sina svårigheter.
  4. En liten förändring kan leda till omfattande utveckling.
  5. Samarbetsprincipen, En fråga används inte om den kan tänkas störa samarbetet, språkets nyanser och användning är också av stor betydelse.
  6.  Målet är i fokus.

I samtalen finns preciserade moment som där man praktiserar ovanstående antaganden i praktiken. De praktiska momenten utgörs bl.a. av problemfritt prat (för att fördjupa relationen mellan samtalsparterna), undantag (När fungerar det som bäst? Vad gör de tillfällena annorlunda?), mål (tydlig, realistisk målbild), hypotetiska lösningar (Hur skulle ett liv utan problemet se ut?) skalfrågor (Skalfrågor hjälper att få mer detaljerad information) samt uppgifter och beröm (reflektion och positiva omdömen som man sett i samtalet). En viktig del i samtalet är att tillsammans med eleven skapa en bild som visar hur hen ska veta när de första stegen tagits mot delmål och slutmålet.

Lösningsfokuserat arbetssätt kanske vid första anblicken verkar vara en enkel och självklar metod men det krävs mycket övning för att vara lösningsfokuserad. Det behövs träning för att formulera och ställa frågorna så att de kommer naturligt samt våga vänta ut svaren hos eleven. Därutöver behövs också förståelse och kunskap om de mekanismer som styr elevens val. När det är ovant så kan det vara bra om man t.ex. har stöd i arbetslaget och att en grupp lärare stöttar varandra för att utvecklas. Självklart kan det också vara gynnsamt med en handledare eller att man får gå en fortbildningskurs i metoden.

Läs mer om lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken “Lösningsfokuserat tänkande i skolan i boken” av Yasmin Ajmal och John Rhodes.

Skärmklipp 2015-10-31 09.07.15

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s