INSTRUCTIONAL ROUNDS- ett verktyg för skolutveckling

Skärmklipp 2015-05-19 20.24.20

Lee Teitel gästar denna vecka Täby för att föreläsa om “Instructional Rounds” för skolledare och lärare i Täby och Sollentuna. Under besöket kommer även en rond att genomföras på en av Täbys skolor. Vem är då Lee Teitel och vad innebär Instructional Rounds?

Lee Teitel är Doctor of Education på Harvard och har varit med och utvecklat Instructional Rounds. Instructional Rounds eller läranderonder som man ibland säger på svenska är ett sätt för skolor att systematiskt arbeta med skolutveckling genom att observera verksamheten. Ronderna fokuserar på var vi står och vad vi kan lära. Här kan du lyssna på när Lee berättar om rondarbetet.

Ronderna är en lärandeprocess  där man utgår från skolans önskan till utveckling, den lokala förankringen är viktig för att bibehålla tanken om att processen ska ske “inifrån och ut” inte ovanifrån. Rondernas bas är nätverk som skapas inom en skola eller mellan skolor i området, kommunen eller regionen. Man kan även arbeta på olika plan samtidigt, t.ex. i skolan, i området och i kommunen. I arbetet uppmuntras alla till ett lärande förhållningssätt oavsett vilka nätverket består av, d.v.s. förvaltning, rektorer, lärare, elever osv. Vilka nätverk som fungerar bäst kan variera exempelvis beroende på syfte, motivation till rondarbetet och klimatet på skolan m.m.

Skärmklipp 2015-05-19 20.24.07

En rond är ingen bedömning av enskilda lärares prestationer i klassrummet utan en gemensam insats för att utveckla skolan som observeras i nätverket. Tillsammans blir man bättre, tanken är att när nätverket tillsammans lär sig att förbättra ett område så kan även den kunskapen överföras till att utveckla andra områden. För att rondarbetet ska fungera optimalt är det önskvärt att det finns trygghet, tillit och ett öppet klimat mellan lärare på skolan och inom nätverket.

Rondarbetet är cykliskt och börjar med att nätverket identifierar och arbetar fram ett “Problem of practice”, ett område som skolan vill att observatörerna tittar på. Det finns olika metoder att tillgå i förberedelsearbetet. Till “Problem of practice” kopplar men ett par fokusfrågor som hjälper till att hålla kursen vid observationen. För att ge störst effekt så ska man förena “Problem of practice” med skolans utvecklingsmål så att ronderna inte ses som isolerade öar i utvecklingsarbetet.

Under observationen fokuserar observatörerna på fakta, att vara icke värderande i sina iakttagelser samt att koppla det de ser till “Problem of practice”. En observationsgrupp fungerar bäst om den består av ca 3-4 personer som besöker 3-4 klassrum i ca 20 minuter vardera. Ett nätverk består av ca 25 personer men detta kan variera. När observationen är färdig samlas gruppen och var och en skriver ner sina viktigaste iakttagelser som kopplats till “Problem of practice” på post-it lappar. Det icke värderande förhållningssättet är kärnan i observationen och gruppen som observerar hjälper varandra att sålla bort värderande information. Gruppen beskriver, analyserar och värderar den information de fått och försöker se kluster och mönster i den insamlade informationen. Därefter utformar gruppen påståenden om det de sett i klassrummen under observationen.

Efter ronden kan man även göra förutsägelser som baseras på frågan, om du vore en elev på den här skolan och gjorde vad du ska, vad vet du och vad kan du göra av de kunskaperna?

Det viktigaste är dock momentet “Next level of work”. I det momentet analyseras samtliga gruppers modeller, påståenden och analyser och nätverket skapar en plan för hur man kan utveckla verksamheten och hur uppföljningen ska ske. Det finns några modeller som man kan använda i arbetet samt lite olika sätt att göra detta på. Själva ronderna är alltså endast avsedda för att samla in data, det är i för- och efterarbetet samt i uppföljningsarbetet som merparten av tiden läggs.

Detta var en mycket kortfattat introduktion till vad ronder är blir du nyfiken så rekommenderar jag att läsa böckerna.

Här kan du se hur ett district i Massachusetts arbetar med metoden och svarar på vanliga frågor. Det finns olika sätt att arbeta på så detta är endast ett exempel.

Om du vill veta mer om läranderonder finns det att läsa här: 

Instructional Rounds in Education: A Network Approach to Improving Teaching and LearningPaperback – April 14, 2009 av Elizabeth A. City  (Author), Richard F. Elmore  (Author), Sarah E. Fiarman (Author), Lee Teitel  (Author), Andrew Lachman (Foreword)

School-Based Instructional Rounds: Improving Teaching and Learning Across Classrooms av Lee Teitel

        Skärmklipp 2015-05-09 15.06.31       Skärmklipp 2015-05-18 19.01.09

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s