Att möta det som är annorlunda

Som lärare möter vi många olika barn i våra grupper, de flesta barn kan vi kommunicera med på ett fungerande sätt och vi uppnår en slags ömsesidig förståelse. Men sen träffar man även barn som man inte förstår sig på, i alla fall inte på en gång. Dessa barn kan vara annorlunda, bete sig på ett sätt som inte fungerar i skolan, de kan ta avstånd och undvika kommunikation, vara alltför aktiva eller passiva osv. Som vuxen försöker man nyttja sin verktygslåda med strategier för kommunikation men kanske går man bet. Då är det lätt att man skjuter över ansvaret på barnet och sätter en etikett på eleven som ett omöjligt barn, ett barn som medvetet förstör, manipulerar eller som borde ha en diagnos.

I mötet med det annorlunda är naturligt att fråga sig varför barnen gör som de gör men det är kanske ännu viktigare att försöka förstå varför man själv reagerar som man gör. Vilka etiketter sätter vi på andra och varför är det så lätt att göra det fast man inte egentligen vill?

Kanske är det för att vi söker förklaringen i etiketten. Det vi inte tänker på är att vi blir så upptagna av etiketten och blir då mindre uppmärksamma för personliga variabler och andra förklaringar. Etiketteringen leder oss in i förklaringar som kan vara korrekta men de kan även vara direkt felaktiga. Alla människor behöver mötas som individer och människor oavsett eventuella diagnoser, handikapp och problematik. Om detta och mycket mer föreläser Gillis Herlitz.

Gillis Herlitz är forskare i etnologi och antropologi och föreläser om kulturmöten, hans föreläsning “Att möta det som är annorlunda” kan du se här Kulturella möten kan handla om att möta människor med olika världsbilder från olika delar av världen men det är vanligare man möter människor från samma del av världen med skilda världsbilder. Skillnaderna handlar då ofta om  skillnader i olika generationers tankemönster och synsätt, utbildningsnivå och olika fördomar om andra. Gillis talar om exkludering som motsatsen till inkludering och som lämnar spår genom hela livet för många människor.

Starka fördomar om andra blir till sanningar när man tolkar in dem hos den andre vare sig det handlar om ungdomar, norrmän eller jurister. Gillis menar att en grundläggande förutsättning för att vara en god kommunikatör är att sätta sig in i en annan människas värld och verklighet för att försöka förstå varifrån den andra människan hämtar sina uppfattningar, bilder och språk. Förmågan att kommunicera handlar i grund och botten om vilken människosyn man har och inte om olika tekniker.

 Skärmklipp 2015-03-20 22.35.39

Det finns olika världar och verkligheter och sökandet som öppnar upp för kommunikation. Kommunikation ska inte blandas ihop med information som bara går åt ett håll. När man möter människor med oväntade världsbilder är lättare om man har en undersökande attityd,  lägger tvärsäkerheten åt sidan och låter nyfikenheten ta över.

Visst har man hört detta förut och visst är det på ett sätt självklarheter, men tydligen inte tillräckligt självklart för att det ska efterlevas. Hur lätt är det inte att se sin egen världsbild som den sanna? Hur lätt är det inte att som lärare trilla dit och ofta tro sig veta bättre vilka resurser och möjligheter eleven framför oss har? Hur lätt är det inte att som lärare styra elevernas mål när de dröjer för länge med svaret eller målen verkar orealistiska?

Gillis Herllitz föreläsning är underhållande och påminner om det som är kärnan i mötet mellan människor, att se individen utan fördomar och antaganden utifrån vår egen världsbild.

 

 

 

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s