Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram är ett angeläget arbete för de elever som har behov utöver det som skolan erbjuder alla elever. Det är centralt att detta arbete sker systematiskt, dokumenteras och utvärderas för att det ska få avsedda effekter. En väsentlig del är att det också måste finnas former för hur man sprider vetskapen om extra anpassningar och åtgärdsprogram i skolorganisationen. Vidare är det betydelsefullt att åtgärderas ursprung finns i den pedagogiska utredningen där man kartlägger elevens styrkor och svagheter. 

När en elev av olika anledningar behöver mer hjälp i skolan och riskerar att inte uppnå kunskapskraven och kunskapsmålen så ska läraren sätta in extra anpassningar. Det är ett mindre stöd som är möjligt att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen av lärare och annan skolpersonal. Det kan bl.a. vara att gå några gånger till speciallärare, få extra hjälp på a-tid, dubbla böcker, läraren har hand om elevens material m.m. Det är av yttersta vikt att dessa extra anpassningar dokumenteras och utvärderas av lärarna samt att någon, exempelvis mentor har en helhetsbild om en elev har många extra anpassningar i olika ämnen.

När man efter ca 2-6 veckor utvärderar de extra anpassningarna måste läraren ta ställning till om de extra anpassningarna gett effekt eller inte. När man tagit ställning till effekten går man vidare. Kanske beslutar man justera de extra anpassningarna för att sedan utvärdera igen eller så väljer man att gå vidare. Allt detta arbete ska dokumenteras, många Täbyskolor gör detta via Vklass i olika handlingsplaner. Det är viktigt att det finns en helhetsbild kring varje elev och inte många olika handlingsplaner som svävar runt i skolplattformar på olika sidor.

Om de extra anpassningarna inte ger effekt ska läraren eller eventuellt annan skolpersonal anmäla till rektorn som ska besluta om det finns ett behov av särskilt stöd. Särskilt stöd utförs normalt inte inom ramen för för den ordinarie undervisningen men den kan göra det. Särskilt stöd är mer omfattande och varaktigt. Det kan t.ex. vara att träna färdigheter mer varaktigt hos speciallärare, att det mer varaktigt tillförs ett extra stöd i klassen i form av speciallärare, anpassning av schemat m.m.

När rektorn har fått in anmälan ska hen skyndsamt påbörja en pedagogisk utredning. Den pedagogiska utredningen ska ge underlag för att förstå elevens svårigheter och säkra att man sätter in individanpassade åtgärder. Elevhälsan ska kopplas in vid behov.

Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utformas med utgångspunkt från den pedagogiska kartläggningen. Åtgärderna ska vara anpassade för eleven och utvärderingsbara. Åtgärderna ska utvärderas regelbundet  för att se om de har effekt. Om så inte är fallet så ska man revidera åtgärderna. Allt detta arbete måste dokumenteras noggrant, i Täby använder man Asynja för dokumentation. Dock ska alla inblandade parter elev, föräldrar, läsare samt annan berörd personal ha kännedom om dokumentet och realisera det i verksamheten.

Vill du veta mer?

Läs mer om detta i Skolverkets publikation “Allmänna råd med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” som du hittar här.

I boken “Pedagogisk kartläggning- att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd” av Petra Runström Nilsson. Här finns modeller och exempel på hur man kan utföra och analysera en pedagogisk kartläggning samt läsa om olika exempel.

Skärmklipp 2015-02-06 17.43.08Skärmklipp 2015-02-06 17.44.19

 

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s