Föreläsning med Anna Tebelius Bodin

Skärmklipp 2015-01-12 20.05.47

Idag fick Täbys förstelärare förmånen att lyssna till Anna Tebelius Bodin som föreläste om “Studiesrategier och Inkludering”. Anna är en van föreläsare som föreläser om studieteknik, motivation och inlärning. Mer om Anna och vad hon föreläser om kan du hitta här. Jag tänkte skriva lite om det som jag främst tar med mig från föreläsningen.

Allt oftare hör vi ordet inkludering och att det är en vinst för alla elever i klassrummet att undervisa inkluderande. Jag tycker att Anna uttrycker det så bra när hon menar på att elever som har svårigheter i undervisningssituationen är varningsklockor för läraren. De uppmärksammar läraren på att det som lärs ut inte är så lätt att ta till sig. Varnings-klockorna påkallar uppmärksamhet så att läraren utmanas att prova nya strategier och tekniker. De strategier som är framgångsrika kommer hjälpa många andra elever, särskilt de som befinner sig i skiktet bredvid varningsklockorna. Om vi skulle lyfta ut dessa elever ur klassrummet har vi ingen som påkallar uppmärksamhet och på så vis leder det till eleverna i skiktet bredvid inte heller får nytta av de nya strategierna och teknikerna. De står då näst i tur att misslyckas och kanske bli placerade utanför klassrummet. Detta scenario slutar med att bara den grupp elever finns kvar som kan anpassa sig eter läraren och läraren anpassar sig till att bara lära ut till den gruppen. Kanske anser läraren till slut att alla andra grupper behöver “experthjälp”.

Anna talade till en början om vikten av tänkande för att vi ska minnas. Man kommer bara ihåg något man tänkt något om, i annat fall registrerar hjärnan bara. Om man överför det till läsande så är det viktigt att läsningen genererar tänkande för att vi ska lagra innehållet i minnet och inte bara läsa mekaniskt. Det betyder att läsaren måste arbeta aktivt med t.ex. förförståelse, sammanfattningar av stycken, frågeställningar, anteckningar, ta ut svåra ord, diskutera innehållet muntligt m.m. Detta är nog något som de flesta lärare vet och tycker arbeta med men samtidigt så vet vi att läsförståelsen sjunker i Sverige så vi kanske behöver arbeta mer systematiskt med detta. Mycket av skolforskningen inom läsning tar upp detta, t.ex. reciprocal teaching vilket  även genererat uppmärksamhet i t.ex.  materialet “En läsande klass”.

En annan sak jag tar med mig är hur man antecknar effektivt. När jag gick i mellanstadiet så skrev vi av långa texter från tavlan, enligt Anna är detta förkastligt och mekaniskt. Istället ska anteckningarna generera tänkande för att vara funktionella, man får gärna associera och hänga faktan på något samt använda sig av bilder. Om man antecknar på en föreläsning om Dante så kanske man ritar en pizza istället för att skriva att han kommer från Italien. Man undviker att skriva en lång mening att han är en av medeltidens mest kända diktare då det är ganska självklart då de flesta elever inte känner till någon annan diktare från den tiden. Enkelt men effektivt.

Anna tryckte också på vinsten i att använda bilder i undervisningen. Allt som sker samtidigt i tid och rum kopplar hjärnan ihop. Det betyder att bilden inte nödvändigtvis behöver hänga ihop med föreläsningen (även om det är att föredra) då bilden ändå hjälper åhöraren att minnas nästa gång de ser bilden.

Annas tre ledord var Problemlösning, Flexibilitet och Samarbete. För problemlösning hade hon en enkel modell som ser ut såhär:

1. Definiera Problemet: “Jag kan inte undervisa eleven N.N”. (Undvik att lägga över problemet på eleven, “N.N är omöjlig att undervisa!”

2. Red ut Orsakerna. Varför? “N.N har koncentrationssvårigheter, stör på lektionerna, är trött, har problem hemma.”

3. Analysera Konsekvenserna. “Riskerar att inte klara skolan med E i ämnena, får dålig självkänsla, riskerar att bli/är deprimerad.”

4.  Utforma Åtgärder. “Sätta in assistent, koppla in elevhälsan, se till att det finns tid för fler pauser under lektioner och mer rörelse under dagen.”

Flexibiliteten handlar om att inte fastna i gamla mönster och föreställningar utan att kollegiet tar hjälp av varandra och vågar tänka nytt om hur t.ex. ett test ser ut eller nya möjligheter till lärande t.ex. genom spel.

Samarbete mellan lärare kanske låter som en självklarhet men vi som är i yrket vet att tiden är knapp och att det är svårt att samla alla lärare och eventuellt annan personal som är inkopplad. Samarbete bör prioriteras då det är en viktig framgångsfaktor och det är förutsättning för många elever att skolan hittar fungerande strukturer för det så att eleverna kan koncentrera sig på inlärningen.

Det Anna talar om är som hon själv säger inte “rocket science” men det är “det enkla” som måste fungera innan eleverna kan arbeta med det mer komplexa. Det enkla är oftast det svåra och som lätt  glöms bort, tas för självklart eller rationaliseras bort vid tidspress och stress. Förutsättningar för att få en inkluderande grund är bl.a. att arbeta med och inte mot hjärnan, ha god struktur,  tydliga instruktioner, använda stödstrukturer, arbeta med strategier och öva på beteenden.

Är ditt klassrum inkluderande eller behöver du då och då se över basen? Det behöver i alla fall jag. Tack Anna för en givande föreläsning.

 

 

 

 

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s