Claes Nilholm föreläser om inkludering

Föreläsningsserien (publicerad nov 7, 2012) hålls av professor Claes Nilholm där han börjar med att beskriva framväxten av inkluderingsbegreppet och de skiftande betydelser det fått i praktiken. Därefter går Nilholm igenom två studier för att påvisa hur man kan arbeta inkluderande i skolan och i klassrummet.

PowerPoint till föreläsningen hittar du här:

Del 1

 

Tre definitioner av inkludering

1. Den gemenskapsinriktade: skapande av ”(learning) communities” (olikhet ses som tillgång, gemenskapande (i arbetsformer); hela skolan stöps om, demokratifrågor viktiga

2. Den individinriktade: Alla elever finns i (kring) klassrummet o lär sig och är accepterade socialt; undervisningen i övrigt lämnas ganska intakt

3. Den platsinriktade: Placering av elever i behov av särskilt stöd i vanliga klasser

Också begreppsstölder där inkludering helt enkelt står för något man tycker är bra för elever i behov av särskilt stöd

Övriga anteckningar

– Det är viktigt med gemensamma mål i skolan och klassrummen i en inkluderande skola. Det ska finnas en känsla av samhörighet i skolan och i klassrummet, inte bara 25 jag utan även ett vi.

– gemensamma arbetsformer

Studie 1 presenteras. Hur klarar läraren/skolan av den pedagogiska utmaningen med många skilda behov i samma klass?

Del 2 

Studie 1 gås igenom.

Hur blir klassrummet inkluderande?

Tre kriterier på inkludering

1.Olikhet är en tillgång

2. Socialt delaktiga, känna att man tillhör gruppen

3. Delaktighet

Del 3

Vad gör lärarna för att skapa en inkluderande skola?

  • individualiserar undervisningen
  • har tydliga ramar där alla har rätt till sin åsikt, man diskuterade mkt i helklass om viktiga frågor. Läraren arbetar med att alla ska vara aktiva på lektionerna.
  • lärarna bestämmer grupperna
  • tydlig struktur, tydliga genomgångar vad som ska hända varje dag. Liknande upplägg varje dag
  • mkt föräldrakontakt, inte bara vid problem
  • en övernattning per år med föräldrar och barn
  • mkt grupparbeten
  • mkt utomhusaktiviteter med kontaktövningar
  • skapade sitt eget undervisningsmaterial t.ex. läsebok
  • klassråd, demokratiskt arbetssätt
  • uppmuntrade fysisk kontakt
  • gav eleverna valmöjligheter för att undvika fighting relationer
  • viktigt med ögonkontakt
  • viktigt att ha roligt, ”fina barn”
  • bra samarbete mellan lärarna
  • elevperspektiv

Del 4

 

Essunga kommun, exemplet Nossebroskolan tas upp.

Är betyg hinder för lärande?

Del 5

Vad gjorde Nossebro?

  • Lade ner SUG (särskilda undervisningsgrupper)
  • Speciallärarna blev en extra resurs i klassrummet. Ofta 2 lärare i klassrummet specialpedagog och lärare
  • Stärkt pedagogiskt ledarskap på olika plan i organisationen
  • Ökad tydlighet och struktur i undervisningen/klassrummet. Vad ska vi lära oss?
  • Effektiv lektionstid
  • Budskap att lyckas och att arbeta
  • Läxhjälp och lovskola infördes
  • Måluppfyllelse prio
  • Inga extra resurser gavs till skolorna
  • Arbetade för ökad delaktighet i lärandet och i klassrummet

Del 6

 

 

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s